Uppföljning av skador
De skador som inträffar ska följas upp, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1. Syftet med uppföljningen är att förstå vad som bidrog till att skadan inträffade för att kunna vidta åtgärder, så att något liknande inte händer igen. Rätt använt är uppföljning ett bra hjälpmedel för ett kontinuerligt förbättringsarbete.
OBS! Om det konstaterats att någon utsatts för till exempel Hepatit B, C, E eller G eller HIV, ska detta dokumenteras och uppgifterna ska sparas i 40 år. Om detta inte dokumenterats, döms en sanktionsavgift på mellan 5 000 och 50 000 kronor ut. För detaljer, se AFS 2018:4 Smittrisker, § 11 och Bilaga 1.
Chefer och anställda behöver informeras om och diskutera inträffade händelser. Därför kan tillbud och arbetsskador vara en stående punkt på arbetsplatsträffar eller ingå som en punkt under arbetsmiljö. Ni kan också förbereda inför arbetsplatsträffen genom att analysera händelser och diskutera eventuella förslag till förbättringar.
Vårt formulär för uppföljning av olyckor och tillbud fungerar som stöd i uppföljningen av de stick- och skärskador som inträffar. Underlaget hjälper er att identifiera de faktorer som kan ha betydelse för skadan. Samma uppföljningsrutin kan användas för andra arbetsskador och ofta också för andra typer av avvikelser. Uppföljning är en viktig rutin i de flesta ledningssystem.
Uppföljning av varför en skada inträffade
En viktig fråga i uppföljningar är ”Varför?”. Svaret kan peka på brister inom exempelvis följande områden:
- Kunskap, information, utbildning, instruktioner
- Kommunikation
- Tidspress eller tidsbrist
- Trötthet eller brist på koncentration
- Bristande hjälp och stöd från kollega
- Personalbrist eller ovan personal
- Inte tillgång till rätt utrustning eller material
- Tekniska fel i utrustning
- Störning från kollegor, patienter eller anhöriga
- Verksamhetsstörning, till exempel ombyggnad eller reparation
- Prioriteringar
- Alkohol eller droger
Exempel på uppföljning av skada
Ska ni göra en bra uppföljning räcker det inte att svara på frågan ”Varför?” en gång. Ofta krävs det att ni fortsätter att bena ut problemet:
Varför? Jag var nog trött och okoncentrerad. Varför? Jag sover så dåligt. Varför? Jag oroar mig för saker på jobbet, som att göra fel och den omorganisation som det går rykten om.
När ni börjar förstå varför händelsen inträffat, kan ni fundera över om det finns risk för att något liknande skulle kunna inträffa igen och vad som kan göras för att minska risken för liknande händelser.
Trötthet och brist på koncentration innebär risk för fler skador och avvikelser av många slag. Det är viktigt att man är pigg och orkar med arbetet när man är på arbetsplatsen. Kanske oroar sig fler på arbetsplatsen för omorganisering? Vilken inställning finns till anställda som begår misstag? Hur hjälper man en anställd som begått ett misstag att göra rätt nästa gång?
Det här exemplet visar på faktorer som kan bidra till skador och avvikelser och som kanske rör fler anställda och som kan vara viktigt att åtgärda eller arbeta vidare med.
När ni har diskuterat varför händelsen inträffade kan ni också gå igenom underlaget för uppföljning och sammanfatta det ni kommit fram till, samt stämma av att ni inte missat något.
Fallgropar
Det är viktigt att inte skuldbelägga den som råkat ut för eller orsakat händelsen. Uppföljningar är till för att förbättra, inte för att peka ut någon skyldig. Därför behövs en positiv och nyfiken inställning till uppföljningar. De är något ni kan lära av för att bli ännu bättre. Den person som råkar ut för händelsen kan förklara vad som hände och varför. Därför är det viktigt att den personen medverkar i och bidrar till uppföljningen. Ge gärna också positiv feedback när uppföljningen leder till förbättringar.
En vanlig fallgrop vid uppföljning av händelser är också att snabbt dra slutsatsen att händelsen berodde på att någon slarvade, missade eller gjorde fel, fast hon eller han egentligen borde vetat bättre. Det stämmer säkert att ”den mänskliga faktorn” haft betydelse, men det är inte någon bra utgångspunkt för att vidta åtgärder, så att det inte händer igen. Människorna kan ju knappast avvecklas i vården. En bra uppföljning undersöker varför det blev fel och ofta bidrar flera faktorer till en felhandling.
Öka nyttan av uppföljningar
Uppföljningar kan visa på problem som även kan förekomma på andra arbetsplatser. Därför kan det vara värdefullt att informera andra, så att fler kan dra lärdom av det som inträffat hos er.
