Ordlista

Arbetsmiljöarbete kan kännas krångligt. Ta hjälp av vår ordlista för att hålla ordning på de vanligaste begreppen.

Ordlistan uppdateras regelbundet. Lägg in en länk på intranätet så har ni alltid tillgång till en aktuell ordlista!

a
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
y
z
å
ä
ö
A

Allvarligt tillbud

Ett tillbud är en ”nästanolycka”. Ingen skadar sig eller blir sjuk, men händelsen eller situationen hade kunnat orsaka det.

Ett allvarligt tillbud är en händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Rör det sig om ett allvarligt tillbud måste arbetsgivaren anmäla det till Arbetsmiljöverket.

Exempel på allvarliga tillbud är fall från några meters höjd utan att någon skadas, oskyddad kontakt med en patient som har en allvarlig smitta eller svårare fall av mobbning, kränkning eller trakasserier.

Läs mer: Vad är tillbud?

Arbetsanpassning

Arbetsanpassning är en individuell åtgärd som görs när en person har nedsatt förmåga att utföra sitt arbete. Antingen för att undvika att bli sjuk eller för att kunna komma tillbaka efter en sjukskrivning.

Det kan till exempel vara att en socialsekreterare jobbar mer med administration och mindre med klientmöten. Det kan också vara att en busschaufför får en ergonomiskt utformad förarstol.

Läs mer: Vad är arbetsanpassning?

Arbetsbelastning

Arbetsbelastning kan beskrivas som balansen mellan de krav som finns i arbetet och de resurser som finns att tillgå för att möta kraven.

Krav i arbetet kan till exempel handla om lyft och upprepande arbetsmoment, att lösa komplexa uppgifter eller att ha många olika uppgifter parallellt. Det kan också handla om emotionella krav som att hantera svårt sjuka.

Rätt resurser ger goda förutsättningar att klara kraven. Resurser kan handla om tillräckligt med tid, att få vara med och påverka, stöd från chef och kollegor och att man har tillgång till rätt verktyg och metoder.

Läs mer: OSA-kollen, arbetsbelastning

Arbetsmiljö

Arbetsmiljö är allt det som påverkar hur vi har det på jobbet. Det handlar till exempel om hur det ser ut i lokalerna där vi vistas under arbetsdagen, hur vi pratar med varandra, och om de digitala system vi arbetar i. Det handlar också om hur arbetet är organiserat.

Läs mer: Vad är arbetsmiljö?

Arbetsmiljöansvar

Arbetsmiljöansvar innebär i korthet att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall.

Det är den högsta ledningen som är ansvariga för arbetsmiljön. I kommuner och regioner är det förtroendevalda politiker och i kommunala företag är det styrelsen.

De fördelar arbetsmiljöuppgifter till olika befattningar i organisationen, oftast till chefer.

Arbetsgivare och arbetstagare ska också samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

Läs mer: Arbetsmiljöansvar - så funkar det

Arbetsmiljökommitté

Samma sak som skyddskommitté.

Läs mer: Skyddskommitté

Arbetsmiljölagstiftning

Det finns flera lagar som reglerar arbete i Sverige.

Arbetsmiljölagen (AML) är till för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö. Den gäller alla arbetsplatser i Sverige. Där står det till exempel att arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och för att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att arbetsmiljön uppfyller kraven på en god arbetsmiljö.

Arbetsmiljöförordningen kompletterar arbetsmiljölagen med exempelvis bestämmelser angående skyddsombud och skyldighet att anmäla arbetsskador.

Arbetsmiljöverkets författningssamling, (AFS) innehåller regler som förtydligar arbetsmiljölagen.

Fler lagar som påverkar arbetsmiljön är arbetstidslagen (ATL), Medbestämmandelagen (MBL), Brottsbalken (BrB) och Tobakslagen.

I kommuner, regioner och kommunala företag gäller ytterligare lagar som också påverkar arbetsmiljön, så som Socialtjänstlagen (SOL), Skollagen, Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS).

Dina villkor på jobbet kan även regleras i kollektivavtal som är en överenskommelse mellan arbetsgivare och fack.

Läs mer: Vad är arbetsmiljölagen?

Arbetsmiljöombud

Samma sak som skyddsombud.

Läs mer: Skyddsombud

Arbetsmiljöpolicy

En arbetsmiljöpolicy ska motverka ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen och främja trivsel. Att utforma en arbetsmiljöpolicy är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare ska bedriva. Finns det minst tio anställda måste policyn vara skriftlig.

Läs mer: Så tar ni fram en arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöutbildning

En utbildning som syftar till att ge mer kunskaper inom arbetsmiljöområdet.

På Suntarbetsliv finns en grundutbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete som ger chefer och skyddsombud en gemensam bas i arbetet för friska arbetsplatser. Den är speciellt framtagen för kommuner, regioner och kommunala företag.

Läs mer: Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning

Arbetsplatskultur

Eller arbetskultur, är sättet som man agerar på en arbetsplats. Kulturen formas av värden, prioriteringar och människorna som arbetar på en arbetsplats.

Läs mer: Inget är så avgörande som hur vi är mot varandra

Arbetsplatsombud

Arbetsplatsombudet är ett fackligt ombud, som företräder sitt eget fackförbunds medlemmar. Det fackliga ombudet verkar utifrån till exempel medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. Arbetsplatsombudet kan förhandla för enskilda medlemmars räkning.

Skillnaden mot ett skyddsombud är att skyddsombudet företräder alla i ett skyddsområde, och verkar utifrån arbetsmiljölagen. Skyddsombudet kan inte förhandla för enskilda medlemmars räkning.

Läs mer: Prisade skyddsombudets bästa tips till andra

Arbetsskada

Om du skadar dig genom en olycka på jobbet kallas det för en arbetsskada. Det gäller såväl olycka på den egna arbetsplatsen som när du är på tjänsteresa eller utbildning. Även en olycka på väg till och från arbetet räknas som arbetsskada.

En arbetsskada kan också vara sjukdom eller smitta som beror på arbetet. Sjukdomen kan vara antingen fysisk eller psykisk.

Läs mer: Vad är en arbetsskada?

D

Digital arbetsmiljö

Digital arbetsmiljö handlar om de delar av arbetet där vi jobbar i eller styrs av digitala system. Det handlar också och det samspel som vi människor har med den digitala tekniken.

Hur är systemen anpassade till människan och de utmaningar vi ska lösa i verksamheten? Har vi rätt teknik och utrustning? Hur väl fungerar de digitala systemen?

Det handlar också om hur man hanterar gränsen mellan arbete och fritid, när det gäller till exempel att bli nådd digitalt utanför arbetstid.

Läs mer: Digi-ronden, om digital arbetsmiljö

E

Ergonomi

Ergonomi handlar om hur arbetsplatsen och arbetsmiljön ska se ut för att inte slita på kroppen i onödan.

Det kan exempelvis handla om arbetsställning, ljud, ljus och klimat samt hur kroppen används på ett lämpligt sätt vad gäller att skjuta, dra, lyfta, bära, sitta och stå. Det finns också kognitiv ergonomi, som handlar om att arbetsmiljön och arbetssätten är utformade på ett sätt som avlastar hjärnan.

Läs mer: Vad är ergonomi?

F

Friskfaktorer

Friskfaktorer är tillstånd i en organisation som gör att vi mår bra och presterar på arbetet. Arbetsplatser som använder friskfaktorer aktivt, systematiskt och långsiktigt har stor chans att uppnå en bra arbetsmiljö och låg sjukfrånvaro.

Friskfaktorerna är framtagna av forskare, och kan delas upp på olika sätt.

De friskfaktorer som Suntarbetsliv arbetar med är:
1. En rättvis och transparent organisation
2. Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap
3. Delaktighet och inflytande
4. En välutvecklad kommunikation och återkoppling
5. Prioritering av arbetsuppgifter
6. Kompetensutveckling hela arbetslivet
7. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i vardagen
8. Tidiga insatser och arbetsanpassning

Läs mer: Jobba med friskfaktorer – 8 säkra sätt

Friskvård

Friskvård är aktiviteter som ska främja medarbetarnas hälsa. Det kan vara motionsaktiviteter eller sportutövande. Det kan också vara behandlingar som är avstressande eller som syftar till att förebygga och motverka ömhet och stelhet – som massage, akupunktur och örtbad.

Friskvård kan också vara behandlingar som är bra för viktnedgång eller rökavvänjning.

Många anställda får friskvårdsbidrag av sin arbetsgivare för att betala för aktiviteterna. Vissa arbetsgivare avsätter också tid under arbetsdagen för att utföra aktiviteterna.

Läs mer: Friskvård på jobbet - allt från cykling till konst

Fysisk arbetsmiljö

Fysisk arbetsmiljö handlar om sådant som lokaler, ventilation, ljus, ljud och hjälpmedel på en arbetsplats.

Att ha en bra fysisk arbetsmiljö kan till exempel vara att ha hjälpmedel för att rätt kunna lyfta och flytta patienter, god ventilation i lokalerna där man vistas, eller bra belysning vid sitt skrivbord.

Läs mer: Vad är fysisk arbetsmiljö?

Företagshälsovård

Företagshälsovård bedrivs av en rad olika företag, och kan ge arbetsplatser stöd i arbetsmiljöarbetet.

De kan bland annat hjälpa till med arbetsmiljöutbildning, stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet, kartläggning av områden som stress, buller och belysning, ergonomi, medicinska kontroller, arbetsanpassning och rehabilitering, konflikter och krisstöd.

Läs mer: Så får ni en företagshälsa som fyller behoven

Föreskrifter

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) består av en mängd föreskrifter med regler och allmänna råd som förtydligar arbetsmiljölagen. Föreskrifterna har givits ut av Arbetsmiljöverket.

De handlar bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, organisatorisk och social arbetsmiljö, buller, arbetsplatsens utformning och arbetsanpassning.

Läs mer: Arbetsmiljöverket har gjort om sina föreskrifter

I

Inspektion

Arbetsmiljöverket är den myndighet som ser till att arbetsgivare följer lagar om arbetsmiljö och arbetstider. Ibland genomför de inspektioner på arbetsplatser, och då berättar de oftast i förväg att de ska komma ut.

Under inspektionen träffar inspektören vanligtvis chef och skyddsombud. De går runt och tittar på verksamheten, och tittar också igenom dokumentationen om arbetsmiljöarbetet.

Inspektionen är både till för att kontrollera verksamheten, och för att hjälpa arbetsplatsen att komma igång med arbetsmiljöarbetet. Normalt inspekterar Arbetsmiljöverket de arbetsplatser som de bedömer har de största arbetsmiljöriskerna, men de arbetar också i projekt och kampanjer där de riktar sig mot särskilda arbetsmiljöproblem eller branscher.

M

Medarbetarskap

Medarbetarskap handlar om att de anställda har en aktiv och ansvarstagande roll, där de tillsammans med arbetsgivaren ansvarar för mål, utveckling och arbetsuppgifter.

O

Organisatorisk arbetsmiljö

Den organisatoriska arbetsmiljön handlar om hur arbetet ordnas, styrs och kommuniceras och om hur beslut fattas i verksamheten. Det kan handla om ledning och styrning, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter, krav, resurser och ansvar.

Den organisatoriska arbetsmiljön är en del av det som kallas OSA, organisatorisk och social arbetsmiljö.

Läs mer: OSA-kollen, om OSA

P

Psykosocial arbetsmiljö

Hur vi mår, trivs och är mot varandra på jobbet kallades förr psykosocial arbetsmiljö. I dag använder vi i stället begreppet organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA).

Läs mer: Vad är psykosocial arbetsmiljö?

R

Rehabilitering

Rehabilitering innebär att stödja en person att återfå hälsan efter sjukdom eller olycksfall. På arbetsplatsen är det arbetsgivaren som har ansvaret att stötta en sjukskriven anställd att återgå i arbete. Det kallas arbetslivsinriktad rehabilitering.

För att klara av att komma tillbaka kan medarbetaren behöva arbetsanpassning, det vill säga att arbetet på olika sätt anpassas efter medarbetarens behov.

Läs mer: Vad är rehabilitering?

Riskbedömning

På alla jobb kan det finnas risker som – om de skulle inträffa – kan orsaka ohälsa eller skada. Riskbedömning handlar om att bedöma uppmärksammade risker.

Det gör man genom att väga samman hur sannolikt det är att de inträffar och hur stora konsekvenserna kan bli. De risker som inte kan åtgärdas direkt ska skrivas in i en handlingsplan.

Alla arbetsgivare måste riskbedöma arbetsmiljön.

Läs mer: Vad är riskbedömning?

S

Samverkan

Samverkan innebär att arbetsgivare och arbetstagare arbetar tillsammans för att få en god arbetsmiljö och väl fungerande verksamhet. Det är också ett sätt att skapa delaktighet och inflytande för medarbetare och fackliga organisationer.

Samverkan kan ske på flera nivåer. Direkt dialog mellan chef och medarbetare, samarbete mellan chef och skyddsombud och mer övergripande samverkan som ofta sker i en skyddskommitté eller samverkansgrupp.

Läs mer: Vad är samverkan?

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) innebär att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön på arbetsplatsen.

Alla arbetsgivare – oavsett om de har en eller många hundra anställda – måste enligt lagen bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det står skrivet i Arbetsmiljölagen och i en föreskrift från Arbetsmiljöverket: AFS 2001:1.

Läs mer: Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete?

Skyddskommitté

En skyddskommitté är en arbetsgrupp som består av personer från arbetsgivar- och arbetstagarsidan, som träffas för att komma överens om arbetsmiljöarbetet.

Skyddskommitténs uppgift är att på ett övergripande sätt planera arbetsmiljöarbetet.
Det handlar exempelvis om att planera åtgärder för hur risker ska förebyggas, att planera arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete och utbildningar.

Skyddskommitté ska finnas på arbetsställen med fler än 50 anställda.

Läs mer: Vad är arbetsmiljölagen?

Skyddsombud

Skyddsombudet representerar arbetstagarna i förhållande till arbetsgivaren när det gäller arbetsmiljön.

Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas ett skyddsombud på alla arbetsplatser som har minst fem anställda, men även på mindre arbetsplatser än så om det finns risker i arbetsmiljön.

Skyddsombudet håller koll på arbetsmiljön inom sitt skyddsområde. Ett skyddsområde kan se ut på olika sätt beroende på arbetsplats och hur arbetet är organiserat där. Skyddsområdet kan till exempel vara alla lärare på en skola, en avdelning på ett sjukhus eller ett distrikt inom hemtjänsten.

Läs mer: Vad är ett skyddsombud?

Skyddsrond

En viktig del av arbetsmiljöarbetet är skyddsronder, som har som mål att upptäcka arbetsmiljöproblem och risker.

Skyddsronderna kan gå till så att chef och skyddsombud tillsammans går runt i lokalerna och tittar efter eventuella brister. De kan också ske genom en enkätundersökning, till exempel.

De risker som upptäcks ska sedan åtgärdas. I en handlingsplan skriver man in när och hur åtgärden ska se och vem som är ansvarig för den.

Läs mer: Vad är riskbedömning?

Social arbetsmiljö

Den sociala arbetsmiljön handlar om hur vi samspelar och pratar med varandra på arbetsplatsen. Hit hör även kommunikation i digitala forum som till exempel e-post, sms, chatt och liknande.

Läs mer: OSA-kollen, om OSA

Säkerhetskultur

Säkerhetskultur är de attityder, värderingar och uppfattningar som chefer och anställda har om säkerhet och arbetsmiljö.

En god säkerhetskultur uppstår när säkerhetsfrågor prioriteras på alla nivåer i verksamheten och är en del av kulturen på arbetsplatsen.

Läs mer: Så fick de säkerhetstänket att genomsyra allt

T

Tillbud

Ett tillbud är en ”nästanolycka”. Ingen skadar sig eller blir sjuk, men händelsen eller situationen hade kunnat orsaka det. Genom att rapportera tillbud blir ni medvetna om risker och kan förebygga att något händer.

Läs mer: Vad är tillbud?

Å

Årlig uppföljning

Arbetsgivaren ska följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet en gång per år. Om det inte fungerat bra ska det förbättras.

Uppföljningen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.

Syftet är att se om arbetsmiljöarbetet uppfyller de krav som finns i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer: Vad är årlig uppföljning?