Vasst och säkert

Arbeta stick- och skärsäkert

Statistik om stick- och skärskador

Både i Sverige och övriga EU-länder är stick- och skärskador vanliga inom hälso- och sjukvården. I ett globalt perspektiv är den här typen av skador den vanligaste orsaken till att hälso- och sjukvårdspersonal exponeras för blod och drabbas av blodsmitta.

En uppskattning tyder på att mellan 5 000 och 10 000 stick- och skärskador årligen inträffar bland vårdanställda i Sverige. Eftersom alla skador inte rapporteras handlar det sannolikt om ännu fler (Glenngård och Persson, 2009). Enligt tidningen Vårdfokus inträffar omkring 1 miljon stickskador i Europa varje år, men även denna statistik är osäker.

Stick- och skärskador klassade som arbetsskador

2005–2009 rapporterades 539 arbetsolyckor till Arbetsmiljöverket som resulterade i sjukfrånvaro och där ”kontakt med vass, spetsig, hård eller skrovlig yttre faktor” gav sår/ytliga skador. I dessa fall var den yttre faktorn spruta, nål, skalpell eller tandläkarutrustning. Detta motsvarar i genomsnitt cirka 110 skador per år. (AV, 2011). De stick- och skärskador som inte leder till sjukfrånvaro redovisas inte i Arbetsmiljöverkets statistik.

AFA Försäkring, som administrerar arbetsskadeförsäkringen och betalar ut ersättningar för godkända arbetsskador, har statistik över godkända arbetsskador. I figuren nedan redovisas statistiken över godkända arbetsskador med risk för smitta. En stor del av dessa är stickskador av nålar (AFA, 2011).

Illustration med grafer och texten antal godkända skador med risk för smitta, stick och skärskador.

Förekomst av stick- och skärskador

2013 frågade fackförbunden Vårdförbundet, Kommunal och Vision ett urval av sina medlemmar om de råkat ut för stick- och skärskador. Resultatet redovisas i tabellen nedan, uppdelat per förbund. Som jämförelse redovisas svaren på en liknande fråga till medlemmar i Vårdförbundet från 2005 (Vårdförbundet (2005) Stick- och skärskador samt blodexponering i vården).

I den senaste rapporten jämförs resultaten från 2013 med 2005 och av rapporten dras följande slutsatser:

  • Andelen som skadat sig den senaste månaden har sjunkit från cirka 20 % till 4 %.
  • Andelen som skadat sig det senaste året har sjunkit från cirka 45 % till 8 %.
  • Andelen som skada sig någon gång de senaste tio åren har sjunkit från cirka 90 % till 63 %.

Förklaringen är sannolikt att tillgång till och användning av stickskyddade produkter ökat.

Har du råkat ut för stick- eller skärskada i arbetet?

JaJa, senaste månadenJa, senaste åretJa, senaste 10 årenJa, mer än 10 år sedanSvarsfrekvens
Vårdförbundet 201355%4%8%63%26%32%
Vision 201358%3%12%66%19%40%
Kommunal 201349%2%21%48%33%4%
Vårdförbundet 200580%20%45%90%uppgift saknas

Rapportering och underrapportering av stick- och skärskador

Benägenheten att rapportera stick- och skärskador har studerats. En uppföljning av stickskador vid Uppsala akademiska universitetssjukhus visade att knappt hälften (315 av totalt 670) som anmält stick- eller skärskada 2006–2007 anmälde den till Försäkringskassan/Arbetsmiljöverket (Arbetarskydd, 2008).

I en studie av Vårdförbundet hade 80 % av 1 000 tillfrågade medlemmar råkat ut för stick- och skärskada eller exponerats för blod på slemhinna eller hud i samband med sitt arbete (Carlsson & Lundberg, 2005). Drygt 60 % av dessa skador rapporterades. Av dem utreddes var femte.

Internationell forskning ger en liknande bild av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården (Rogers & Goodno, 2000; Wilburn & Eijkemans, 2004; Cutter & Jordan, 2004; Gabriel, 2009). Endast 40–70 % av stick- och skärskadorna rapporteras (Wilburn, 2004 samt Hanrahan & Reutter, 1997). Orsaker är bland annat att patienten inte betraktades som ”högrisk”, att det var besvärligt att rapportera eller tog för mycket tid (Cutter & Jordon, 2004). Studier visar även att underrapporteringen varierar mellan olika yrkesgrupper: läkare rapporterar in färre skador än sköterskor och laboratoriepersonal (Nee Ng et al, 2002).

2009 hade Smittskyddsinstitutet fokus på smittvägar i vården, inklusive stick- och skärskador. I årsrapporten presenteras antalet rapporterade fall av yrkesrelaterade hepatit B och C under åren 1993–2009 (Smittskyddsinstitutet, 2010).

Hepatit BHepatit C
Yrkeskategori1993–20002000–20082009 1993–20002000–20082009 TOTALT
Läkare 0 0 0 2 0 0 2
Sjuksköterska 2 0 0 7 2 1 12
U-sköt, biträde 0 0 0 1 0 0 1
Mentalvårdare 0 0 0 0 0 0 0
Barnmorska 0 0 0 0 0 0 0
Labbpersonal 0 0 0 0 1 0 1
Tandläkare 1 1 0 0 0 0 2
Tandsköterska 0 0 0 0 0 0 0
TOTALT3 1 0 10 3 1 18

Kvinnor mest utsatta

Forskning visar att den mest exponerade yrkesgruppen för stickskador är sjuksköterskor (Hanrahan & Reutter, 1997). Kvinnor är också i majoritet bland dem som anmäler stick- och skärskador. Av AFA Försäkrings 166 godkända fall under 2007 och 2008 rörde 111 kvinnor (AFA Försäkring, 2010).

Skadorna inträffar inom alla vårdenheter. En stor del återfinns dock inom den akut medicinska vården och i samband med operation (Lymer, 2004 samt Wickler et al 2008).

Samtliga referenser på denna sida hittar du under Forskning och utredningar.