Minskade kostnader och andra effekter

Vasst och säkert

Arbeta stick- och skärsäkert

Minskade kostnader och andra effekter

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) ställer krav på säkerhetsprodukter när det finns risk för stick- och skärskador och smitta. Det kan vara intressant att undersöka ekonomiska och andra konsekvenser av övergång till säkerhetsprodukter.

Konsekvenserna av en stick- eller skärskada kan vara allvarliga, livslånga och till och med livshotande. De flesta stick- och skärskador är dock så kallade nollskador, det vill säga skador utan sjukskrivning eller bestående men. Skadan desinficeras och plåstras om, och den skadade kan efter omhändertagande och provtagning oftast arbeta vidare. Men även om skadan inte leder till någon sjukfrånvaro kan den ge konsekvenser i form av direkta och indirekta kostnader och även sjukfrånvaro.

Direkta kostnader

Att beräkna de totala ekonomiska effekterna för stick- och skärskador inom vården är svårt. I en studie har den årliga kostnaden av stickolyckor i den svenska vården uppskattats till € 1.8 miljoner (cirka 16 miljoner SEK per år) eller € 272 (cirka 2 600 SEK) per rapporterat fall (Glenngård & Persson, 2009). Studien beräknade endast kostnaderna för medicinska tester, men inte för förlorad arbetstid, oro och psykisk belastning. Den totala kostnaden kan därför antas vara betydligt högre.

Flera studier tyder på att en övergång till säkerhetsprodukter eliminerar cirka 70 % av alla stick- och skärskador. Övergången är dock förenad med ökade kostnader, eftersom säkerhetsprodukter vanligtvis dyrare än produkter utan säkerhetsmekanism, men under de senaste åren har prisskillnaderna minskat. Sannolikt kommer denna utveckling att fortsätta i och med att säkerhetsprodukter tar en ökande andel av marknaden.

Tänk på att ökade kostnaderna vid en övergång till säkerhetsprodukter vägs upp av:

  • Minskade kostnader för postexponeringsprofylax och minskade störningar i verksamheten i takt med att skadorna minskar.
  • Minskade resurser för att utbilda anställda i ett säkert arbetssätt när säkerhetsprodukter inte kan användas.

Om någon skulle bli infekterad tillkommer kostnader för behandling och medicin. För behandling av exempelvis hepatit C, beräknas kostnaden till cirka 500 000 kronor per patient (2014). Även kostnaderna för behandling av någon som blivit Hiv-smittad är mycket hög.

Hur många stick- och skärskador förekommer årligen hos er? Vilka belopp kan ni spara om stick- och skärskadorna minskar med 70 %?

Indirekta kostnader och andra konsekvenser

De stick- och skärskador som inträffar innebär också indirekta kostnader, eftersom skadorna kan ge effekter på verksamheten. När en skada inträffat behöver man ofta lägga tid på olika insatser. Denna tid skulle istället kunna användas till verksamheten och patienterna.

Dessa indirekta kostnader kan variera kraftigt och är svåra att uppskatta. De kan vara i samma storleksordning som, men också betydligt högre än, kostnaderna för postexponeringsprofylax som dessutom kan ha oönskade konsekvenser i form av biverkningar.

Exempel på indirekta kostnader i form av tid:

  • Kollegor lägger ofta tid på att hjälpa den som skadats och prata om det som inträffat.
  • Förlorad arbetstid i samband med besök på infektionsklinik efter skadan och vid återbesök.
  • Chefen behöver lägga tid på att följa upp skadan, undersöka orsaker till att den inträffade och vidta åtgärder för att något liknande inte ska hända igen i samråd med den som skadats och skyddsombudet.
  • Eventuell minskad effektivitet och sjukskrivning på grund av oro och ångest för livshotande infektion innan den skadade fått besked om smitta, vilket kan ta upp till sex månader. En svensk studie (Schmidt et al, 2012) visar att cirka hälften av de som råkat ut för en stick- eller skärskada är oroliga för att ha blivit infekterade, men även rädda för att de har eller kommer att smitta någon anhörig. De drabbade mår dåligt av oron, och i vissa fall krävs sjukskrivning på grund av detta.

Om risken för att bli smittad

Enligt Folkhälsomyndigheten är risken för smitta vid en stick- eller skärskada när nålen varit i kontakt med en infekterad patient:

  • 33 % för hepatit B
  • 3,3 % för hepatit C
  • 0,33 % för hiv

Det finns även andra sjukdomsbärande virus och bakterier som kan smitta vid stick- och skärskador.

För en person som blivit infekterad kan det innebära livslång medicinering med risk för svåra, kroniska och livshotande sjukdomar. Hepatit B går att förebygga genom vaccinering, medan vaccin mot hepatit C saknas. Att bli smittad med hepatit B eller C kan ge akuta infektioner som i de flesta fall är övergående, men viruset kan leda till kroniska och svåra leversjukdomar. Risken att smittas av hiv är liten (1 på 300), men behandlingen av en hiv-infektion kan för närvarande bara bromsa sjukdomsutvecklingen. I ett samhällsperspektiv är kostnaderna för exempelvis en hiv-infekterad person mycket höga. (Smittskyddsinstitutet* , 2010).

Slutsats

Stick- och skärskador leder till både direkta och indirekta kostnader för verksamheten, liksom till lidande för de drabbade. Övergång till sticksäkra produkter innebär minskade kostnader.

Effektiviteten i verksamheten ökar om säkerheten är inbyggd i den utrustning man använder. Sådan inbyggd säkerhet har visat sig vara både tillförlitlig och kostnadseffektiv.

Det är bättre att lägga tid och pengar på att förebygga stick- och skärskador än på att ta hand om dem som skadats.

* Smittskyddsinstitutet ansvarsområden har tagits över av Folkhälsomyndigheten.