På alla jobb kan det finnas risker som – om de skulle inträffa – kan orsaka ohälsa eller skada. Riskbedömning handlar om att uppmärksamma risker, ta ställning till hur sannolikt det är att de inträffar och att agera därefter. Alla arbetsgivare måste riskbedöma arbetsmiljön.
Risker kan finnas både utomhus och inomhus. De finns i såväl kontorsmiljö och klassrum som i vårdmiljö och vid arbete i annans hem, liksom i all annan verksamhet.
Exempel på risker är hala golv, tunga lyft, krångliga datasystem, otydliga arbetsuppgifter och för hög arbetsbelastning.
Riskbedömning en process
På din arbetsplats är det arbetsgivaren som ansvarar för att regelbundet undersöka och bedöma risker. Det ska göras i samverkan, alltså tillsammans med arbetstagare och skyddsombud.
Riskbedömning är en del av det lagstadgade systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), och finns beskrivet i Arbetsmiljöverkets föreskrifter 2001:1.
Det kan beskrivas som en process i fyra steg, där själva riskbedömningen utgör steg två:
- Undersöka – Information om allt som kan utgöra risker samlas in.
- Riskbedöma – Alla risker som upptäcks värderas utifrån hur allvarliga de är.
- Åtgärda – Åtgärder som kan minska riskerna föreslås, skrivs in i en handlingsplan och genomförs.
- Följa upp – I det sista steget kontrolleras att åtgärderna genomförts och vilken effekt de fått samt att inga nya risker uppstått.
Riskbedöma vid förändring
Riskbedömning ska även göras inför förändringar. Exempel på verksamhetsförändringar kan vara
- nya arbetstider
- nya arbetsmetoder
- ombyggnad eller flytt
- omorganisation
- nya IT-system
- förändrat tryck på verksamheten
Skillnaden mellan riskbedömning i den dagliga verksamheten och vid förändring är att det vid förändring inte finns en faktisk arbetsplats eller situation att riskbedöma. Rör det sig om en stor förändring är det bra att tillsätta en arbetsgrupp med kunskap om det som förändringen berör.
Olika typer av risker
Risker på arbetsplatser brukar delas in i tekniska och fysiska, sociala eller organisatoriska.
- Tekniska risker berör teknik, konstruktioner och hjälpmedel.
- Fysiska risker har att göra med miljön man arbetar i. De kan gälla exempelvis ventilation, dålig belysning, smitta, buller och dålig ergonomi.
- Sociala risker rör samspelet med andra och kan bland annat handla om konflikter, kränkande särbehandling, hotfulla situationer och samarbetssvårigheter.
- Organisatoriska risker handlar om hur arbetet på arbetsplatsen är organiserat. Sådana risker kan till exempel vara brister i ledning och styrning, långvarig och ohälsosam arbetsbelastning, otydliga roller och för lite tid för återhämning.
Metoder vid riskbedömning
Med hjälp av skyddsronder kan ni upptäcka risker i den fysiska arbetsmiljön. Då går arbetsgivaren igenom verksamheten tillsammans med skyddsombud och andra berörda arbetstagare. Exempelvis kan man gå runt på arbetsplatsen och titta och mäta.
Skyddsronder används även för att upptäcka risker i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Därutöver kan medarbetarenkäter vara ett effektivt sätt. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar ger också en bild av sådana risker.
Andra källor vid riskbedömning är tillbudsrapporter och ohälsotal på arbetsplatsen. Även allmän statistik över arbetsskador och forskning på området kan användas för att bedöma hur allvarlig en risk är.
Risker bedöms både utifrån hur sannolikt det är att de inträffar samt hur stora konsekvenser det blir om risken inträffar. En riskbedömningsmatris hjälper till att skapa struktur och överblick i riskbedömningen.
Om du upptäcker en risk
Regelbundna riskbedömningar ökar medvetenheten på arbetsplatsen och minskar säkerhetsrisker. Chefer och skyddsombud samverkar kring riskbedömning, men även medarbetare bör förstås tala om när de upptäcker brister i arbetsmiljön. Var alltid uppmärksam på risker i din arbetsvardag. Tala med närmsta chef eller med ett skyddsombud om du upptäcker en risk.
Ta del av 