Samverkan innebär att arbetsgivare och arbetstagare arbetar tillsammans för att få en god arbetsmiljö och väl fungerande verksamhet. Det skapar delaktighet och inflytande för medarbetare och fackliga organisationer.
Dialog är ett nyckelord när det handlar om samverkan. Samverkan sker i form av en ständigt pågående dialog på flera nivåer i organisationen, och det finns en plan för hur den här dialogen kan gå till. Planen, eller strukturen, följer organisationen och finns beskriven i olika samverkansavtal om arbetsmiljö.
För kommuner, regioner och kommunala företag finns ett centralt samverkansavtal, och det förklarar vad parterna kommit överens om hur de vill att samverkan ska gå till. Det centrala samverkansavtalet tar representanter för arbetsgivare och fackliga organisationer fram tillsammans, och det är inte lokalt bindande. Men parterna i en kommun eller region kan välja att ta fram ett lokalt samverkansavtal.
Ett lokalt samverkansavtal är anpassat till den egna organisationen och uppdraget. I de samverkansavtalen kommer arbetsgivaren och facken överens om vilka frågor och vilka slags beslut som de kan fatta i samverkan, till exempel på en arbetsplatsträff eller i en samverkansgrupp.
Flera nivåer av samverkan
Samverkan sker på flera nivåer:
- Direkt samverkan
- Representativ samverkan
- Representativ samverkan på högre nivåer
Samverkan mellan medarbetare och chef…
Med direkt samverkan menas dialogen mellan medarbetare och chef. Där är utvecklingssamtalet ett exempel på samverkan. Men det kan också vara andra typer av samtal som handlar om hur något fungerar på jobbet och hur det kan förändras.
Arbetsplatsträffen eller personalmötet är också en viktig del av samverkan. Där har medarbetarna en dialog med varandra och med chefen om frågor som rör verksamheten och arbetsmiljön.
Det här är några exempel på frågor som passar att ta upp på arbetsplatsträffen:
- Arbetsbelastning
- Fysisk arbetsmiljö
- Planering av verksamheten
Men det finns också frågor som inte hör hemma inom samverkan på arbetsplatsträffen. Dit hör till exempel frågor om enskilda medarbetares behov av rehabilitering och arbetsanpassning.
… och mellan skyddsombud och chef
Medarbetaren kan alltid vända sig till skyddsombudet med frågor som rör arbetsmiljön. Då kan skyddsombudet, som representant för medarbetaren, lyfta frågan i samverkan med chefen.
Läs mer: Vad är ett skyddsombud?
Chefen och skyddsombudet samverkar genom att ha en tät dialog och regelbundna möten då de tillsammans jobbar systematiskt med att förbättra arbetsmiljön. Utan skyddsombud blir det svårt för chefen att samverka, och det är en viktig anledning till att skyddsombud behövs.
Läs mer: Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete?
För att samverkan ska fungera och nå målen behöver chefen och skyddsombudet kunna tillräckligt mycket om arbetsmiljö och om hur samverkan går till.
I samverkansavtalen brukar det också stå om hur arbetsmiljöutbildningen ska gå till och hur ofta det är lämpligt att fräscha upp kunskaperna om arbetsmiljö.
Till hjälp för att få fart på arbetsmiljöarbetet i vardagen på arbetsplatsen finns SAM-verkstan, som är chefens och skyddsombudets gemensamma verktyg.
Samverkansgrupper på högre nivå
Förutom på arbetsplatsen finns samverkan även på högre nivåer i organisationen, till exempel förvaltningsnivå. Då brukar det kallas för lokal samverkansgrupp eller något liknande. Det är arbetsgivaren och de fackliga organisationerna som utser vilka som ska representera dem i den lokala samverkansgruppen. Skyddsombud och huvudskyddsombud kan också finnas med där.
Samverkansgruppen på förvaltningsnivå tar upp frågor som rör hela förvaltningen. Hit kan skyddsombud lyfta frågor som inte gått att lösa på arbetsplatsen.
Dessutom finns en central samverkansgrupp. I den centrala samverkansgruppen ingår representanter för arbetsgivaren, till exempel personalchefen, och fackligt förtroendevalda. Även huvudskyddsombud brukar vara med i centrala samverkansgrupper.
Läs gärna fler artiklar om samverkan:
Så tog Region Dalarna tog fram ett eget samverkansavtal.
