Två personer påväg ner för en stege på en vattencistern

På Sandviken energi finns det många risker att hantera, och därför genomsyrar säkerhetstänket allt. Det berättar arbetsmiljöingenjör Ulrika Paulsen och skyddsombudet Sebastian Grönblad.

Foto: Pernilla Wahlman / TT

Så fick de säkerhetstänket att genomsyra allt

När Sandviken energi satte säkerhetsarbetet högst upp på agendan, och införde ett nytt system för att rapportera risker, minskade arbetsolyckorna med 16 procent på ett år. ”Nu genomsyrar vårt säkerhetstänk allt vi gör”, säger skyddsombudet Sebastian Grönblad.

Sandviken energi har många strängar på sin lyra. Fjärrvärme, el, gata, bredband, vatten och avlopp, bland annat. Med allt detta kommer också risker för de anställda. Allt från kemikalier till buller, elektricitet och faror i trafiken. Och, så klart, även ”vanliga” risker som stress och kränkande särbehandling.

Men koncernledningen tyckte att det var för lite fokus på säkerhetsfrågan, och att de fick in för lite incidentrapporter. Därför bestämde de sig 2017 för att påbörja en säkerhetsresa.

De började använda ENIA, som är energibolagens variant av AFA Försäkrings incidentrapporteringssystem IA. De utbildade chefer och skyddsombud och hade workshops med medarbetarna. Dessutom införde de en årlig enkät för att mäta säkerhetsklimatet.

Numera är säkerhetstänket en väl förankrad del av vardagen.

­­­– Allt vi gör nu genomsyras av vårt säkerhetstänk, säger skyddsombudet Sebastian Grönblad.

I början av 2019 anställde man också en arbetsmiljöingenjör för att jobba med säkerheten. Det var Ulrika Paulsen som fick jobbet.

– När jag anställdes så fick vi en person som har tid att driva de här frågorna på heltid.

Satte ljuset på OSA-frågor

Ulrika Paulsen fortsatte med det arbete som koncernledningen hade startat. Hon satte, tillsammans med HR, också ljus på risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA.

– Vi har bland annat genomfört en grundutbildning i OSA-frågor för chefer och skyddsombud. Vi håller också på att ta fram nya värdegrundsord och en policy för kränkande särbehandling.

Sebastian Grönblad säger att de arbetar allt mer med de här ”mjukare frågorna”.

– Det börjar läggas allt mer fokus på det. Numera börjar vi alltid möten med en incheckning där alla berättar hur de mår. Om det är något i privatlivet som påverkar och så vidare. Kulturen håller på att förändras. Förut var det ganska hårt men nu kan man säga att ”det är lite mycket just nu”.

Incidentrapporteringen är grunden

En grundsten i allt detta systematiska arbetsmiljöarbete är incidentrapportering, vilket man gör med systemet ENIA.

– ENIA är ju klockrent. Det kostar ingenting och där finns allt samlat. Skyddsronder, riskbedömningar och incidentrapportering. Vi kan också få ut jättebra statistik från systemet, säger Ulrika Paulsen.

Tanken är att allt ska rapporteras in i systemet, ner till ”minsta lilla elstöt”. Risker och tillbud såväl som arbetsskador.

– Visst blir det lite merjobb . Men det har börjar förankra sig bland medarbetarna att säkerheten går först. Vi har tagit in extern personal som fixar reparationer och underhåll av systemen, och det frigör tid som kan läggas på det här, säger Sebastian Grönblad.

– Och för medarbetare går det ju ganska snabbt att knappa in en incident i ENIA-appen. Det är chefer och skyddsombud som gör det stora administrativa arbetet, fortsätter Ulrika Paulsen.

Hon berättar att även vissa externa entreprenörer har tillgång till systemet, så att de kan rapportera in risker med ”fräscha ögon”.

Ulrika Paulsen i gula varselkläder

Rapporteringen ger effekt

En stor framgångsfaktor för att medarbetarna ska tycka att det är värt att använda systemet är att de ser att det ger effekt.

– De har ju märkt att om de knappar in något i ENIA så händer det faktiskt saker. De får också vara med och påverka uppföljningen och åtgärderna, säger Sebastian Grönblad.

Några exempel på saker som har förändrats efter risk- och incidentrapporter är att man byggt om kemikaliehanteringen så att den numera är automatiserad istället för manuell. Man har åtgärdat snubbelrisker och bytt ut vingliga stegar mot arbetsplattformar. Man har infört bättre fallskydd och selar för arbete på höga höjder.

Och så har man åtgärdat mjukare risker. Det framkom bland annat att det fanns en hög arbetsbelastning hos chefer, på grund av en rad initiativ till insatser från olika håll. Det ledde till att man blev man bättre på att samordna och planera insatser.

Rapporterna ökar och olyckorna minskar

Effekterna går också att visa i siffror. Under 2019 ökade incidentrapporteringarna med 46 procent. Samtidigt minskade olyckorna med 16 procent. Och i bolagets egen säkerhetsenkät går siffrorna bara uppåt, för varje år som går.

En nyckel till framgång i säkerhetsarbetet har varit ett stort engagemang från ledningen – ett engagemang som har spridit sig ner genom organisationen.

– Det är väsentligt för att få till det på ett bra sätt. Det måste finnas en samsyn i de här frågorna, säger Ulrika Paulsen.

Sebastian Grönblad håller med:

– Vi har ett stort stöd från vår VD. Han säger att ”var inte rädda att avbryta verksamheten om det finns någon säkerhetsrisk. Även om det innebär en olägenhet för våra kunder i form av till exempel strömavbrott eller vattenavbrott”.

Han tycker att de, genom flitig kommunikation, har lyckats skapa förståelse för vikten av säkerhetsarbetet i alla led. Det tog bland annat in en föreläsare som berättade om en verklig arbetsplatsolycka, för att göra riskerna mer verkliga för alla medarbetare.

– Det gäller att säkerhetstänket kommer naturligt och inte känns påtvingat eller krystat. Och det känns som att vi har kommit dit nu, avslutar Ulrika Paulsen.

Text: Anna Wettergård, 18 januari 2021

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Förskolan blomstrar med hjälp av friskfaktorer

Ökad måluppfyllelse, nöjdare medarbetare och lägre sjuktal. I Svedalas förskoleverksamheter har alla siffror pekat åt rätt håll det senaste åren. Hemligheten är ett främjande arbete med friskfaktorer – och hälsoinspiratörer!…

Här ger friskfaktorer bättre arbetsmiljö

För två år sen rullade äldreomsorgen i Umeå, med stöd av Suntarbetslivs resursteam, igång ett projekt för bättre arbetsmiljö. Enhetscheferna har en viktig roll, och mycket pekar på att de…

Så fick Lycksele 7 nya huvudskyddsombud

Lycksele kommun saknade huvudskyddsombud, HSO, för äldreomsorgen och flera andra verksamheter. Men inte nu längre - på ett enda möte tog sju av Kommunals skyddsombud beslutet att även bli HSO.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

En äldre dam och en sköterska sitter på en säng

Rädda ryggen – riskbedöm era lyft

Att lyfta och flytta människor inom vården innebär risker för personalen, men många skador kan förebyggas med utbildning och riskbedömning....