Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Inom arbetslivet används begreppet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Med rätt kunskap och insatser kan psykisk ohälsa i arbetslivet förebyggas.

Psykisk ohälsa i allmänna ordalag har ingen klar definition. Ibland används begreppet för psykiska sjukdomar och störningar som det finns diagnos för. Exempel är panikångest, depression och personlighetsstörningar. I andra sammanhang används uttrycket bredare för allmänna problem som stör det psykiska måendet. Stress, oro och sömnbesvär är några exempel.

För arbetslivet finns begreppet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Där ingår depression, ångest, utmattningssyndrom och andra typer av stressrelaterade besvär.

Kan leda till sjukskrivning

Psykiska besvär är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Nästan hälften av alla pågående sjukskrivningar år 2017 berodde på det. Mellan år 2011 och 2017 mer än fördubblades sjukskrivningarna med anledning av psykiatriska diagnoser.

Orsaker till psykisk ohälsa

Det finns många orsaker till att man drabbas av psykiska problem. Människor är olika sårbara för påfrestningar och även ärftliga faktorer spelar in. Kriser av olika slag, separation, ekonomisk stress och kroppslig sjukdom kan leda till psykiska besvär.

Vi vet i dag att det finns ett vetenskapligt samband mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Men med begreppet arbetsrelaterad psykisk ohälsa menas inte att det finns enkla samband mellan arbetet och de psykiska besvären. Ofta spelar faktorer i både arbetslivet och privatlivet in. Oavsett vad som ligger bakom kan arbetsgivaren och företagshälsan göra stor skillnad för såväl individen som arbetsförhållandena. Suntarbetslivs verktyg Prehabguiden vägleder i hela processen vid arbetsanpassning och rehabilitering.

Signaler på psykisk ohälsa

Här är exempel på olika typer av signaler på arbetsrelaterad psykisk ohälsa:

• Tidiga signaler, som ständig övertid, mindre engagemang, sömnbesvär, sjuknärvaro
• Sena signaler, som osakliga klagomål, trakasserier av arbetskamrater, dåligt arbetsresultat, samarbetssvårigheter
• Vanliga kroppssymtom vid stressreaktion och utmattning, som värk, hjärtklappning, mag-/tarmbesvär, yrsel
• Vanliga känslomässiga/kognitiva symptom vid stressreaktion och utmattning, som trötthet, nedstämdhet, irritabilitet, sämre minne, sämre koncentration

Friskfaktorer minskar psykisk ohälsa

Forskning visar att riskfaktorer i arbetslivet som kan leda till psykiska besvär är

• psykiskt ansträngande arbete
• höga krav
• låg kontroll
• obalans mellan ansträngning och belöning
• rollkonflikter

Friskfaktorer som kan minska risken är

• ett gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande)
• kontroll i arbetet
• balans mellan arbete och fritid
• balans mellan arbetsinsats och belöning
• tydliga mål och anställningstrygghet

Krav på arbetsgivaren

Arbetsgivare har tydliga krav på sig om att arbetsplatsen inte ska orsaka psykiska problem. Sedan våren 2016 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) med områdena arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Stress, dåligt arbetsklimat, otydligt ledarskap och brist på återhämtning kan leda till att människor blir sjuka, precis som fysiska faktorer i arbetsmiljön.

Föreskrifterna innebär att arbetsgivarna måste sätta mål för, ha kunskap om och hantera även OSA-frågor i sitt systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Suntarbetsliv har tagit fram verktyget OSA-kollen som stöd i det arbetet.