Psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långa sjukskrivningar. Hur kan man underlätta en anställds återgång till arbetet efter en sådan period? Höga arbetskrav är en viktig faktor som påverkar hur lång tid det tar att komma tillbaka, visar en ny studie.
Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, och drabbar oftare kvinnor. Det är en stor samhällskostnad och ett lidande för dem som drabbas. Det kan också vara en utmaning att komma tillbaka efter en lång sjukskrivning med den bakgrunden.
I studien ville forskarna ta reda på vad som kan påverka hur lång tid det kan ta att komma tillbaka i arbete efter en sådan sjukskrivning. De faktorer de ville undersöka var psykosociala faktorer på arbetet, och konflikten mellan arbete och privatliv under den tid det tog att återgå i arbete.
– Det är viktigt för att ta fram lämpliga åtgärder för arbetsrehabilitering, säger Lisa Holmlund, huvudförfattare till den aktuella studien och biträdande lektor på Institutionen för Neurobiologi vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.
Höga krav påverkar privatlivet
De 162 deltagarna i studien har rekryterats inom primärvården i Västra Götalandsregionen. Samtliga var sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa som ångest, stressrelaterad ohälsa eller mild till måttlig depression. Svårare psykisk ohälsa som bipolär sjukdom och psykoser inkluderades inte.
I studiens titel ställs frågan: Är psykosociala arbetsfaktorer och konflikt mellan arbetsliv och privatliv sammankopplade med tid till återgång till arbetet efter sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa?
Det enkla svaret på den frågan är ja.
– Deltagarna i studien upplevde att höga arbetskrav påverkar privatlivet negativt, och att det har betydelse för återgång i arbete. Det kan handla om att man jobbar så intensivt under dagen att man behöver vila när man kommer hem. Eller att man tar med sig arbetsuppgifter hem, eftersom man inte hinner klart under arbetstiden, förklarar Lisa Holmlund.
Viktigt att titta på hela livssituationen
Med en bakgrund som arbetsterapeut är hon inte förvånad över att detta gör det svårare att återgå till arbete vid psykisk ohälsa.
– Det är viktigt att titta på hela livssituationen. Arbetsliv och privatliv behöver samfungera, säger hon.
Arbetsliv och privatliv behöver samfungera.
Lisa Holmlund, forskare på Karolinska Institutet
Hur är det då med påverkan åt andra hållet, det vill säga att krav i privatlivet spiller över till arbetslivet? Till exempel om man har barn som behöver särskild omsorg eller ansvar för äldre, sjukliga föräldrar.
– Vår studie visade inte på ett sådant samband. Det finns dock andra studier som visar samband mellan sjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa och krav i privatlivet som påverkar arbetet, säger Lisa Holmlund.
Höga krav påverkar också tiden för återgång
De andra faktorer som sticker ut i studien är höga psykologiska och emotionella arbetskrav. De psykologiska arbetskraven handlar främst om att arbetstempot upplevs för högt, arbetsbördan alltför tung, arbetstiden räcker inte för att hinna med arbetsuppgifterna och man hinner aldrig jobba ikapp. Emotionella krav innebär till exempel att behöva hantera andra människors känslor och problem. Det är vanligt i yrken där man arbetar med människor, som inom vården och skolan.
– Det här är faktorer som påverkar både den psykiska hälsan, sjukskrivningens längd och tiden det tar att återgå i arbete, konstaterar Lisa Holmlund.
– Lågt socialt stöd från arbetsgivare och kollegor har också betydelse. Men de höga psykologiska arbetskraven är överordnade, säger hon.
Fick svara på frågor
Studien gick till så att deltagarna fick svara på enkätfrågor vid starten av studien. Frågorna handlade om psykologiska och emotionella krav, om man upplever sig ha kontroll över sitt arbete, om man känner stöd från chef och kollegor, om ledarskapet upplevs rättvist med mera. Ett par frågor mätte konflikt mellan arbete och privatliv: Påverkar kraven i arbetet ditt hem-/familjeliv på ett negativt sätt? Påverkar kraven från hem/familj ditt arbete på ett negativt sätt?
För att undersöka tiden det tog att återgå i arbete fick deltagarna var fjärde vecka via sms besvara frågan om man hade återgått till sin ordinarie arbetstid för en sammanhängande period på fyra veckor.
Behövs en dialog om rehabilitering
Det tog i genomsnitt 16 veckor att återkomma till jobbet efter sjukskrivning för deltagarna i studien. Under året återgick 80,9 procent till sin ordinarie arbetstid i minst fyra veckor.
– Men vid uppföljningen, 12 månader senare, rapporterade bara 67 procent att de arbetat sin ordinarie arbetstid i fyra sammanhängande veckor. Det är vanligt med återkommande sjukskrivning, konstaterar Lisa Holmlund.
De här resultaten från studien ger en fingervisning till arbetsgivare om vad de behöver göra, menar Lisa Holmlund.
Tidigare forskning har visat att alltför höga arbetskrav kan påverka medarbetarnas hälsa. Den här nya studien visar att sådana krav också kan påverka tiden för återgång i arbete. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på alltför höga arbetskrav både på arbetsplatsen för alla medarbetare, och vid arbetsrehabilitering för enskilda individer.
– Chefen behöver ha en dialog med den anställde under tiden som personen ska återgå i arbete. Och chefen behöver se till hela livssituationen för den anställde, säger hon.
