– De största riskfaktorerna för mobbning är röriga organisationer med oklara roller och ett frånvarande ledarskap. Detta är vanligare i offentliga sektorn, och i stora organisationer jämfört med små, säger Stefan Blomberg.

Foto: Rikard Knutsson

Fallgroparna som du ska undvika när du förebygger och åtgärdar mobbning

De små nålstickens tortyr på jobbet kan leda till lika allvarliga och svårreparerade skador som posttraumatisk stress – sådant som människor kan drabbas av efter upplevelser i krig och diktaturers fängelser. Det hävdar Stefan Blomberg, Sveriges idag främste expert när det gäller mobbning i arbetslivet.

Stefan Blomberg arbetar praktiskt med mobbningsfall som psykolog vid Arbets- och miljömedicin i Linköping, har skrivit boken ”Mobbning på jobbet – uttryck och åtgärder” (Studentlitteratur 2016) och startar nu tillsammans med en kollega vid Linköpings universitet den största kartläggningen av mobbning i det svenska arbetslivet någonsin, och en av de större i världen. Forskningsprojektet får stöd av fack och arbetsgivare, genom AFA Försäkring, och arbetet med den blir en del av hans arbete med en doktorsavhandling i ämnet.

Han tycker att ansvariga på arbetsplatserna kan och måste göra mer för att förebygga mobbning. Våren 2017 medverkade han i TV-serien Morgans mission, där han var coach till Morgan Alling som jobbade med att förebygga mobbning på fyra arbetsplatser (läs mer om det här: Morgans mission är att göra det lättare att förebygga mobbning). Och i höst kommer han att föreläsa på arbetsmiljökonferensen Gilla Jobbet, som Suntarbetsliv, AFA Försäkring och Prevent arrangerar tillsammans med arbetsmarknadens parter .

Inte ett kvinnoproblem

Det är ett faktum att mobbning är vanligare på kvinnodominerade arbetsplatser, framförallt i kommuner och landsting. Varför är det så? Stefan Blomgren tror att det framförallt handlar om den organisatoriska arbetsmiljön:

– Det här är inte ett kvinnoproblem, utan ett organisationsproblem, säger han, med eftertryck.

– Män är inte mindre drabbade än kvinnor på arbetsplatserna i kommuner och landsting. De största riskfaktorerna för mobbning är röriga organisationer med oklara roller och ett frånvarande ledarskap. Detta är vanligare i offentliga sektorn, och i stora organisationer jämfört med små. Har du som chef 60 medarbetare under dig är det inte lätt att vara närvarande! Med färre medarbetare per chef minskar risken för mobbning.

På många arbetsplatser i kommuner och landsting finns det dessutom många olika, och starka, yrkesgrupper och professioner, som alla har sina drivkrafter och tänkesätt och intressen, och som jobbar nära tillsammans. Detta ökar risken för konflikter, och i förlängningen mobbningsrisken, påpekar han.

Arbetet i kontaktyrken innebär också en extra påfrestning. Men först och främst handlar det om den organisatoriska arbetsmiljön.

Slimmat och otryggt

Samtidigt som det totala antalet anmälda arbetsskador har minskat, ökade antalet anmälningar som enligt anmälaren berodde på mobbning mellan 2010 och 2014 från 600 till 1150, nära en fördubbling. Och dessa anmälningar har fortsatt att öka, om än i lägre takt. 2016 anmäldes 1250. Andelen svåra fall, med människor som fått allvarliga hälsoproblem som följd av mobbning, har också blivit större.

Varför denna kraftiga ökning och förvärring?

– En delförklaring kan vara att mobbning på arbetsplatserna är en fråga som har blivit mer uppmärksammad. Det verkar också spela en roll att vi har fått ett mer slimmat arbetsliv, och många har fått ett mer otryggt arbetsliv, svarar Stefan Blomberg.

En klar förbättring med nya föreskrifter

Hans bok används i utbildning på arbetsplatser, universitet och högskolor och den blev utsedd till en av årets bästa HR-böckerna 2016. En bidragande orsak till framgången är att den kom samtidigt med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, som lyfter fram kränkande särbehandling som ett av huvudområdena.

– OSA-föreskrifterna innebär en klar förbättring på flera sätt, även om jag tycker att de kunde varit ännu bättre, säger Stefan Blomberg.

Han pekar ut fyra bra saker med OSA, jämfört med de speciella föreskrifter om kränkande särbehandling som fanns tidigare:

1. OSA kopplar mobbning till det systematiska arbetsmiljöarbetet. OSA visar att det inte krävs någon ny och särskild hantering, mobbning är en arbetsmiljöfråga som alla andra arbetsmiljöfrågor.

2. OSA flyttar gränsen för vad som är kränkande särbehandling åt rätt håll. Nu pekar man på att det inom kränkande särbehandling finns förstadier till mobbning, som man är skyldig att åtgärda redan innan det blivit en ren och skär mobbning. En del aktörer krävde en skarpare, mer avgränsad definition, men så blev det alltså inte.

3. OSA pekar på att de som ska göra en utredning inom det här området måste ha en tillräcklig kompetens. Utreda kan inte vem som helst göra.

4. OSA lyfter också fram att den som utreder måste vara oberoende och kunna agera med de inblandade parternas förtroende.

– När jag har talat om punkterna tre och fyra så har jag märkt att många har hickat till, säger Stefan Blomberg. Man frågar om hur man ska kunna avgöra om en som utreder verkligen är tillräckligt kompetent och oberoende.

Tillgången på kompetenta utredare är helt klart otillräcklig idag och företagshälsovården kommer att spela en viktig roll på många håll, tror han.

– Det finns företagshälsoföretag som fått den här kompetensen som ett skall-krav i förhandlingar om nya avtal. Detta visar att det rör på sig, säger han. På Arbets- och miljömedicin får vi nu förfrågningar om hjälp från företagshälsor, även de största.

Fallgropar att falla i

Vilka är de viktigaste fallgroparna att falla i, för alla de som vill förebygga, åtgärda och hantera mobbning?

När det gäller att förebygga är den främsta fallgropen enligt Stefan Blomberg att man ser problemen i ett individperspektiv. Alltför många tror att de som blir utsatta alltid är speciella och udda personer. Det är helt fel, menar han – mobbning kan drabba alla, på alla arbetsplatser.

– Forskning visar varför mobbning uppstår och det handlar om organisation, organisation, organisation. Individualisera inte problemen! Mobbning förebygger man med en välfungerande organisation, där roller och mål är tydliga, man litar på varann, och det finns en närvarande ledare.

– När det gäller att åtgärda mobbning, som har inträffat, är det tvärtom – då gäller det att sätta individen i fokus. Främsta fallgropen då är att säga att man ska titta närmare på organisationen och inte peka ut någon som ansvarig. Men jag menar att i det läget ska man definitivt tänka individ, och ta reda på vad som faktiskt har hänt, vem som gjorde vad och vem som sa vad. Alla måste få komma till tals och alla måste få veta vad de anklagas för. Man ska vara konkret, konkret, konkret!

Utred vad som hänt

Arbetsmiljöverket i Sverige tar, till skillnad från sin motsvarighet i Norge, inte upp skulden i enskilda mobbningsfall i sina inspektioner. Verket undersöker bara om det finns tydliga rutiner och system för hur man ska förebygga och hantera mobbning.

Detta blev kanske ännu tydligare när OSA-föreskrifterna kom. En omdiskuterad fråga den första tiden var om detta innebar att man på arbetsplatserna inte var skyldiga att utreda vad som faktiskt hänt i fall av mobbning.

Stefan Blomberg menar att detta är ett gravt missförstånd. OSA-föreskrifterna ingår ju som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och i reglerna för SAM står det tydligt att man ska utreda vad som hänt vid en arbetsskada, rent konkret, för att ta reda på hur man ska kunna förhindra att problemet uppstår igen. Och då går det inte att undvika frågan om vem som är förövare och vem som är offer.

– Man ska inte blanda ihop detta med att fastställa skuld i juridisk mening. Detta kan komma i en juridisk prövning efteråt. Om det är mycket grova saker kan det leda till arbetsrättsliga åtgärder, ytterst avsked.

Stefan Blomberg menar att det finns en lucka i lagen som gör det nästintill omöjligt att ställa mobbare till svars inför domstol, på samma sätt som man kan göra vid en fysisk misshandel. Och han tycker att det borde finnas en särskild mobbningsombudsman, som människor som anser att de är utsatta för mobbning skulle kunna vända sig till.

Text: Mats Utbult, 07 juni 2017

Senaste artiklar

Här är medarbetarenkäten en del av SAM

Färre frågor, men vassare och mer vetenskapligt baserad. Västra Götalandsregionens nya medarbetarenkät har omarbetats rejält. – Vi trycker hårt på att medarbetarenkäten är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger…

Arvika testar kollegiala samtal mot stress

Förskolan i Arvika har prövat kollegiala samtal i grupp, som ett sätt att minska risken för utmattning. Rehabkonsulten Marie Niljung tror starkt på metoden, även om det har varit lite…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?