Ta tillvara tyst kunskap – minska hot och våld

16 november 2020 Lästid: 4 min
Tre kvinnor i sjukhuskläder diskuterar
Arbetsplatser som lyssnar på människors intuition, tar tillvara tyst kunskap och håller diskussionen levande har goda förutsättningar att själva lösa problem med hot och våld, säger forskaren Sofia Wikman.

Foto: Trevor Adeline / TT

Många arbetsplatser försöker lösa problem med hot och våld genom att köpa in dyra externa utbildningar eller tekniska lösningar. Men det är bättre att börja inne i organisationen och hitta orsakerna till problemen, säger forskaren Sofia Wikman.

Utbildningar för hundratusentals kronor, externa konsulter och VR-glasögon som ska lära personalen att hantera hotfulla situationer. Kommuner, regioner och organisationer gör mycket för att förebygga hot och våld på arbetsplatsen. Men gör de rätt saker?

Porträtt av Sofia Wikman.Sofia Wikman, universitetslektor i kriminologi, tycker inte att arbetsplatser ska förlita sig på externa aktörer för att lösa problemen.

– Idag tänker många att våld ska lösas av någon externt, men jag tycker att de här sakerna ska man klara av internt. Jag tycker att hot och våld kan ses som ett symtom på att något i kärnverksamheten slirar.

Hon säger att arbetet med att utreda och förebygga hot och våld måste vara en del av en arbetsplats vanliga systematiska arbetsmiljöarbete.

– Systematiskt arbetsmiljöarbete och säkerhetsarbete är egentligen samma sak. Arbetsmiljöarbetet måste uppvärderas – det är dessutom lönsamt.

Ta stöd: Suntarbetslivs verktyg Säkerhetsdialogen

Intuition, tyst kunskap och flexibilitet

Däremot, menar Sofia Wikman, gäller det att inte fastna i checklistor. Istället måste arbetsplatser lyssna på människors intuition, ta tillvara tyst kunskap och vara flexibla i sitt säkerhetstänkande. Allt för att bryta mönster av hot och våld.

– Framgångsreceptet är att inte göra samma sak hela tiden, utan att hela tiden ställa om. Lär er av varje händelse och se till att följa upp incidentrapporter. Ge personalen feedback.

Men arbetsplatser måste också lära sig av det som har fungerat – alltså av händelser som inte har inträffat. Och det är där intuitionen kommer in.

– Sådant som inte har hänt går inte att mäta eller räkna. När man räknar får man med ganska lite, men när man använder intuition får man med ganska mycket.

Uppmuntra olikheter

För att klara av det måste olikheter på arbetsplatsen uppmuntras, så att även känsliga, intuitiva personer får utrymme.

– Vi måste se olikheter på arbetsplatsen som en styrka och en säkerhetsåtgärd. Man skapar säkerhet genom att ha och lyssna på högkänsliga personer i organisationen. De blir som kanariefåglarna i gruvan, som varnar när något känns fel.

Vi måste se olikheter på arbetsplatsen som en styrka och en säkerhetsåtgärd

Och så är det viktigt med god kommunikation.

– Håll diskussionen levande. Fika tillsammans på arbetsplatsen och prata om hur ni har det.

Diskussionen hjälper till att hela tiden förvänta sig det oväntade.

– Man får inte bli för trygg, för då slutar man vara alert. Men man ska inte gå runt och vara rädd heller. Det måste vara en balans.

Skuldbelägg inte individen

En sak som är viktig att komma ihåg är att när våld uppstår, så ligger problemet inte hos den individ som blir drabbad av våldet. Det är lätt att man hamnar i att skuldbelägga offret, och tycka att man ska lösa situationen genom att låta personalen gå utbildningar i hur man borde hantera liknande situationer i framtiden.

– I vissa branscher där man skär ner på personalen ser man en ökning av hot och våld. Så köper man in kurser i hur man bemöter våld istället för att lösa det faktiska problemet. Då lägger man skulden hos individen, trots att de inte har fått rätt förutsättningar för att hantera situationen.

Istället bör man göra riskbedömningar utifrån hur verksamheten är organiserad.

– Har riskerna med organisationen att göra? Har personalen förutsättningar för att ge rätt bemötande?

Se till att ni har sådant som information, stöd, kunskap och kommunikation på plats

Genom att granska organisationen kan man förebygga många problem.

– Se till att ni har sådant som information, stöd, kunskap och kommunikation på plats. Testa någon av de gratiskurser som finns. Om ni gör det så har ni bra förutsättningar för att förebygga hot och våld på egen hand.

Fotot på Sofia Wikman är taget av Olivia Age.

Mer om Sofia Wikmans forskning

Sofia Wikman forskar och undervisar vid Högskolan i Gävle.

Hon har bland annat skrivit rapporten ”Att förebygga hot och våld i statliga myndigheter – en jämförelse mellan två perspektiv på säkerhet”.

Hennes senaste forskningsanslag kom hösten 2020 från Forte, för projektet ”Att förebygga hot och våld i arbetslivet”.

Modellen habil-stabil

Sofia Wikman har tagit fram en modell som hon kallar habil-stabil. Den använder hon i sin undervisning på Högskolan i Gävle, och i utbildningar för Arbetsmiljöverkets inspektörer. Begreppen habil-stabil är inspirerade av internationell säkerhetsforskning.

Det stabila perspektivet bygger på att systemet ses som felfritt och pålitligt, och därför gör man på samma sätt som alltid har gjort.

Beslut och kunskap går uppifrån och ner, och den mänskliga faktorn ses som ett problem att få bukt med. Våld beror på att något har gått snett i organisationen.

I det habila perspektivet ser man det som att systemet har en funktionsvariation – till exempel känslighet för stress – och kan behöva habiliteras. Därför ser man till att kunna ändra hur man gör saker, för att anpassa sig till situationen. Beslut och kunskap går ofta nerifrån och upp.

Den mänskliga faktorn ses som något positivt, som tillhandahåller flexibla lösningar. Våld och ickevåld uppstår ur samma förhållanden på arbetsplatsen: oftast går det bra men ibland går det snett. Utmaningen ligger i att förstå varför det ibland fungerar och ibland inte.

Skapa ett säkerhetsklimat

Säkerhetsklimatet kan beskrivas som det risk- och säkerhetsmedvetande som finns på arbetsplatsen. Det skapas av de attityder och beteenden som präglar det dagliga arbetet. Här är några exempel på beteenden och attityder som stödjer ett gott säkerhetsklimat, hämtade från Suntarbetslivs verktyg Arbetsmiljöutbildningen:

  • Illustration av två figurer som håller om varandra.Chefer eftersträvar att alla på arbetsplatsen ska ha god kunskap om säkerhet och risker.
  • Chefer och medarbetare pratar ofta om säkerhet och risker.
  • Chefer lyssnar noga på alla som varit inblandade i ett tillbud eller en olycka.
  • Chefer söker bakomliggande orsaker, inte skyldiga personer, när ett tillbud eller en olycka inträffar.
  • Chefer och medarbetare anser att ett bra skyddsombud spelar en viktig roll för att förebygga olyckor.
  • Alla tar ansvar för att det är ordning och reda på arbetsplatsen.
  • Alla hjälper varandra att arbeta säkert.
  • Säkerhet prioriteras trots att tidsschemat är pressat.
  • Riskbedömningar görs regelbundet.

Mer om hur man skapar ett gott säkerhetsklimat kan du läsa i Arbetsmiljöutbildningen.

Text: Anna Wettergård