Kränkande särbehandling handlar om bemötande och samtals­klimat på jobbet. Ord eller handlingar kan såra, frysa ut och orsaka ohälsa. Kränkningar är ett allvarligt arbetsmiljöproblem, som kan förebyggas.  

Råder omtanke, respekt och hövlighet på din arbetsplats? Att bli oförskämt eller orättvist behandlad av en kollega, chef eller arbetsgrupp kan vara kränkande särbehandling. Det är handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att man hamnar utanför socialt.  

Exempelvis kan det röra sig om nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden, sexistiska skämt eller att bli ignorerad, även digitalt. Beteendena kan ske i det tysta, öppet eller däremellan. Det är hur en person upplever situationen som räknas.  

Orsaker till kränkande särbehandling

Ofta är det brister i den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön som är orsaken till att kränkande särbehandling uppstår på en arbetsplats. Det kan vara till exempel 

• obalans mellan krav och resurser
• otydliga roller och ansvarsområden
• hög arbetsbelastning 
• frånvarande ledarskap
• omorganisation

Sådana förhållanden kan skapa irritation, missnöje och konflikter, och bidra till att kränkningar uppstår.

Arbetsgivarens ansvar 

Alla arbetsgivare är skyldiga att arbeta systematiskt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA), enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om OSA. Den delen av arbetsmiljön ska regelbundet undersökas, riskbedömas, åtgärdas och följas upp – precis som den fysiska arbetsmiljön.  

I OSA-föreskrifterna finns en del som handlar särskilt om arbetsgivarens ansvar för att förebygga och motverka kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska bland annat:  

• Klargöra att det inte accepteras, exempelvis i en skriftlig policy. 
• Förebygga att det uppstår, bland annat genom att se till att chefer och arbetsledare har rätt kunskap.
• Ha rutiner för hantering och se till att arbetstagarna känner till dem.  

Så hanteras kränkande särbehandling 

I arbetsplatsens rutiner för hantering av kränkande särbehandling ska det framgå  

• vart arbetstagaren kan vända sig (närmaste chef, högre chef eller skyddsombud)
• vad som händer sen (utredning görs av opartisk person med rätt kompetens och som de berörda har förtroende för)
• hur utsatta snabbt kan få hjälp (HR, företagshälsovård, konsult)

För att hjälpa arbetsgivare har Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, tagit fram riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling. Riktlinjerna innehåller även konkreta råd och åtgärder. Läs mer i den här artikeln.  

När är det mobbning?  

Mobbning är en allvarlig form av kränkande särbehandling. Då sker kränkningarna systematiskt under en längre tid och riktas mot en enskild person eller grupp. Det kan till exempel handla om att systematiskt frysa ut någon eller att undanhålla information. Vid mobbning råder obalans mellan förövare och offer. Den som blir utsatt ställs utanför den sociala gemenskapen.

Kan vara diskriminering

Kränkande särbehandling i arbetslivet regleras i arbetsmiljölagen. Men kränkningarna kan också regleras i diskrimineringslagen – om de har sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen anger: 

1. Kön
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck
3. Etnisk tillhörighet
4. Religion
5. Funktionsnedsättning
6. Sexuell läggning
7. Ålder 

Kränkande särbehandling är alltså ett vidare begrepp än diskriminering och kan omfatta andra situationer

Vi är varandras arbetsmiljö 

Även om det är arbetsgivarens ansvar att förebygga och hantera kränkande särbehandling så har alla på en arbetsplats ansvar för sitt eget uppförande. Uppträd schysst – ditt beteende är dina kollegors arbetsmiljö. Konflikter kan uppstå, men varje arbetsplats ska ha välfungerande system för att hantera dem tidigt. Vilka värderingar främjar respekt och tillit? På jobbet bör alla, från ledning till medarbetare, bära med sig en gemensam värdegrund där vi alla vill och gör varandras bästa.