Äldre kvinna sitter ned vid bord och ler mot en ung hemtjänstanställd som står med ryggen mot kameran.

Från sitta till stå. Att hjälpa äldre och sjuka omsorgstagare eller patienter att förflytta sig innebär många lyft och vridningar av kroppen varje dag. Då behövs bland annat bra riskbedömningar, visar forskning.

Foto: Johnér Bildbyrå

Säkrare personförflyttningar: börja här

Att lyfta och flytta personer är en vanlig arbetsuppgift inom vård och omsorg. Jobba systematiskt för att minska riskerna! Använd er av riskbedömningar, utbildning och certifiering i förflyttningskunskap. Det var några av tipsen som forskare och experter bjöd på under ett seminarium på temat.

Personförflyttningar förekommer inom många verksamheter: till exempel inom förskolan, vård, omsorg, taxi, vaktbolag. Men framför allt är det vanligt inom vård och omsorg.

Det handlar om att hjälpa vårdtagare och omsorgstagare att flytta sig: till exempel i sängen, från sängen, i duschen, från en rullstol eller en toalett.

De som jobbar med detta gör det ofta hemma hos omsorgstagare i trånga utrymmen, något som kan leda till vridna arbetsställningar och ökade besvär. Men även på sjukhus och andra vårdmiljöer leder det här arbetet till många belastningsskador.

På ett seminarium den 17 maj berättade forskare och förflyttningsexperter om hur man kan undvika riskerna med belastningsskador i de här situationerna. Seminariet arrangerades av EU-Osha, den svenska grenen av den europeiska arbetsmiljöbyrån.

Många får belastningsskador

Många inom vård och omsorg har en besvärlig arbetssituation, menade Elin Vidlund från Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljön har många organisatoriska brister, alltså brister som man bara kan komma åt genom förändringar i organisationen.

Arbetsmiljöundersökningen som görs av statistiska centralbyrån varje år på uppdrag av Arbetsmiljöverket, visar till exempel att ungefär 30 procent av de som arbetar i vård och omsorg uppger att de har kroppsligt uttröttande arbete. 10 procent arbetar med vriden kroppsposition under minst halva arbetstiden.

Vi vet att de organisatoriska förutsättningarna påverkar risken för belastningsbesvär

elin-vidlund– Vi vet att de organisatoriska förutsättningarna påverkar risken för belastningsbesvär. Har man till exempel för få vikarier så ökar pressen för de som är kvar. Att ha utbildning i hur man ska förflytta personer är också en del av den organisatoriska arbetsmiljön, sade Elin Vidlund.

Börja med organisationen

Det har varit mycket fokus på att lära sig lyfta rätt för de som jobbar inom vård och omsorg, menar Charlotte Wåhlin, forskare i ergonomi vid universitet i Linköping.

Det handlar inte bara om att böja på knäna.

charlotte wåhlin– Men nu är det dags för ett paradigmskifte. Det handlar inte bara om att böja på knäna. Det handlar om att jobba med hela organisationen, sade hon.

Charlotte Wåhlin har ägnat många år åt att undersöka hur en organisation kan stötta på bästa sätt för att skapa säkra personförflyttningar.

4 kategorier

Man kan dela in vad som behövs i fyra kategorier menar hon:

  1. Hjälpmedel och arbetsutrustning. Hur går till exempel upphandlingarna till? Är de som ska genomföra personförflyttningarna delaktiga i samtalen om vad som behövs?
  2. Utformning av lokaler. Det är viktigt att det finns utrymme för att genomföra personförflyttningen.
  3. Lärande. Man ska inte bara skicka folk på kurs utan man behöver ha en plan för uppföljning av den nya kunskapen på sin arbetsplats.
  4. Policys och vägledningar för arbetet med personförflyttningar.

Vårda relationen med omsorgstagaren

Förflyttningskunskap handlar också om relationen mellan anställd och vård- eller omsorgstagare. Hur bemöter jag som anställd patienten, så att hen blir delaktig i förflyttningen? Hur kan jag ta tillvara den funktion och förmåga som finns hos personen?

I slutet av år 2022 kommer en vägledning för personförflyttningar ut, som Charlotte Wåhlin tar fram på uppdrag av Mynak. Vägledningen kommer att bygga på svensk och internationell forskning i ämnet.

Nytt stöd för riskbedömningar

Arbetsplatser där personförflyttningar förekommer behöver jobba systematiskt med riskbedömningar, både vid varje situation och på organisatorisk nivå. Det menade Sebastian Buck, ergonom och doktorand vid universitetet i Linköping. Han berättade om ett nytt stöd för det, den så kallade TilThermometern.

Sebastian Buck– Instrumentet är utvecklat i Nederländerna och har gett goda resultat där. Det finns integrerat i deras sjukvårdssystem för att utveckla och bedöma risker vid personförflyttningar.

TilThermometern har nu översatts och anpassats till svenska förhållanden av Charlotte Wåhlin och Sebastian Buck.

Suntarbetsliv har en tidigare artikel om hur man kan använda Tilthermometern här.

Inbyggd företagshälsa stöttar

I Sundsvalls kommun satsar man en hel del på att skapa bra organisatoriska förutsättningar för att arbetet med personförflyttningar. Det görs inom ramen för den inbyggda företagshälsan Sundsvallshälsan, berättade Christina Östman som jobbar där.

Sundsvallshälsan ansvarar för utbildning i förflyttningskunskap för så kallade ergonomicoacher; medarbetare som i sin tur utbildar sina kollegor inom vård och omsorg vidare. Sundsvallshälsan utbildar också chefer och ergonomicoacher i systematiskt arbetsmiljöarbete för just personförflyttningar.

–Ergonomicoacherna jobbar kvartalsvis med olika fokusområden som vi lagt upp en plan för. Vi ansvarar också för introduktion och checklistor för nyanställda och vikarier. Allt finns samlat i vår digitala plattform som alla anställda kan ta del av, berättade Christina Östman vid Sundsvallshälsan.

Det gäller att få till en samverkan mellan chef, skyddsombud och ergonomicoach

Christina Östman och hennes kollega Anna Thörnberg håller också digitala nätverksträffar om personförflyttningar, för att nå ut till dem som jobbar i glesbygd.

– Framgångsfaktorer för oss i det här arbetet har varit att hålla i och hålla ut – vi har jobbat i 20 år med de här frågorna. Det gäller att få till en samverkan mellan skyddsombud, chef och ergonomicoach som driver arbetet med personförflyttningar tillsammans.

Text: Åsa Hammar, 23 maj 2022