En kvinna sitter vid förarplatsen i en ambulans

Ambulanspersonal är en av de grupper som ofta förflyttar människor i trånga miljöer utan motordrivna hjälpmedel. Nu finns det ett verktyg för att riskbedöma förflyttningarna, för att undvika belastningsskador.

Foto: Johnér Bildbyrå

Riskbedöm era lyft och förebygg skador

Att vända och förflytta personer som har svårt att röra sig innebär risk för belastningsskador. Nu finns ett nytt verktyg som hjälper till att bedöma de riskerna. Verktyget är standard för riskbedömning i  Nederländerna, och har nu anpassats till svenska förhållanden av en grupp forskare med stöd av fack och arbetsgivare.

Hemtjänsten, äldreomsorgen, sjukvården, färdtjänsten och ambulanssjukvården är exempel på verksamheter där man ofta förflyttar personer. Ofta sker förflyttningarna i trånga miljöer och utan motordrivna hjälpmedel. Dessutom är det människor som hanteras.

– Medarbetare riskerar ofta sin egen hälsa och säkerhet för att säkerställa patientens säkerhet.

Det säger Emma Nilsing Strid, forskare vid Örebro universitet och medlem i forskargruppen som tagit fram det nya verktyget. Hon har intervjuat medarbetare i vården om upplevelser av att vårda äldre.

Det saknas ofta dokumenterade riskbedömningar.

Forskargruppen presenterade verktyget vid ett webbinarium som Arbets- och miljömedicin i Region Östergötland höll 16 mars.

Forskning visar att anställda som arbetar med personförflyttningar har en tiofaldigt ökad risk för ländryggssmärtor.

Blir en del av SAM

Inför varje förflyttning behöver man göra en individuell bedömning av risken för att själv skadas, när man exempelvis hjälper en person upp ur en säng. Men det behövs också en bedömning av riskerna med personförflyttningar för hela arbetsplatsen. Inte minst som del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, där riskerna i arbetet ska bedömas, utvärderas och åtgärdas.

– Det saknas ofta dokumenterade riskbedömningar, säger Sebastian Buck, ergonom och en av forskarna bakom det nya verktyget.

I Nederländerna görs riskbedömningar för personförflyttningar på arbetsplatsen med ett instrument som blivit standard i deras sjukvård. Verktyget kallas TilThermometer, ”lyft-termometer” i svensk översättning. Det består av ett batteri av frågor som ger ett lättöverskådligt resultat. Det resultatet kan sedan användas på arbetsplatsen för att diskutera hur man kan minska riskerna. Läs mer om TilThermometer i faktarutan nedanför.

Den svenska forskargruppen har översatt och anpassat instrumentet till svenska förhållanden, i samarbete med de nederländska upphovsmännen. Dessutom har de tagit in synpunkter från en referensgrupp med bland annat medarbetare från vården, representanter för fackförbund och forskare. Nu finns verktyget på en webbsida, tillgängligt och kostnadsfritt för alla

Nya insikter i testgruppen

Det färdiga frågeinstrumentet har testats på två äldreboendeenheter med 30 boende. Personalen prövade det i fyra veckor för att riskbedöma förflyttningar på arbetsplatsen. Och det visade sig fungera bra.

Det kom fram en del saker som förvånade.

Vi diskuterade lösningar och möjligheter

– De röda staplarna handlade inte om de som var tunga och svåra att förflytta. För där hade man redan rutiner och utrustning som man använde, säger Maria Andreassen,  forskare och koordinator för den delen av undersökningen.

Istället var det mest riskabelt att hjälpa de boende med dusch och att sätta på sig kompressionsstrumpor.

– Det hade man inte riktigt sett som ett problem och där diskuterade vi lösningar och möjligheter, säger Maria Andreassen.

Snart kommer mer stöd för säkra personförflyttningar: en vägledning ska tas fram av samma forskargrupp som arbetat med Thiltermometern. Den görs på uppdrag av Mynak, myndigheten för arbetsmiljökunskap, och väntas bli klar hösten 2022.

Det här forskningsprojektet har vi skrivit om i en startartikel som du hittar här om du vill läsa lite mer om projektet. 

Text: Michael Nyhaga, 22 mars 2022

Relaterade verktyg