Det är viktigt att känna sig trygg på jobbet. I ett forskningsprojekt fick cheferna bland annat utbildning i psykosocial riskbedömning, och i att leda samtal i grupp. Det fick en tydlig effekt på arbetsklimatet.

Foto: Jan-Erik Henriksson / TT

Så kan ni skapa ett bra arbetsklimat

Samtal om den psykosociala arbetsmiljön är bästa sättet att förändra den. För det krävs chefer som har kompetens att prata om det. Det visar ny forskning.

När chefer lär sig hur man gör riskbedömningar, och när arbetsgrupper med chefens stöd förändrar sina samtal om hur man har det på jobbet –  får man också en bättre psykosocial arbetsmiljö.  

Det var budskapet från Tomas Backström och Rachael Berglund, professor respektive doktorand i innovation och design vid Mälardalens högskola. De berättade om sitt forskningsprojekt på ett webbsänt seminarium som AFA Försäkring arrangerade i slutet av april.

I det här forskningsprojektet har de testat en metod som främst går ut på att det är chefen som äger frågan och driver arbetet för en bättre psykosocial arbetsmiljö framåt.  

I studien deltog sammanlagt 18 arbetsgrupper i två stora företag. Grupperna delades in i kontrollgrupper och interventionsgrupper. 

När projektet startade hade alla grupper likartad psykosocial arbetsmiljö, och alla fick ett grundstöd i hur de skulle forma sitt projekt. De fick också ett webbaserat stöd för att identifiera och värdera risker, och tillgång till företagets stödresurser.  

Tryggare arbetsklimat

Ett antal grupper fick mer stöd. Det skulle visa sig vara en lyckad metod som enligt forskarna varken är särskilt kostsam eller kräver att man anlitar expertis utifrån.

Interventionsgrupperna fick extra stöd i form av:

  • utbildning i psykosocial riskbedömning 
  • teamcoachning i att leda bra gruppsamtal 
  • coachning mellan chefer   

Efter sex månader visade det sig att grupperna som fått extra stöd hade signifikant bättre: 

  • support från sina chefer 
  • relationer med kollegor 
  • förståelse av sin arbetsroll 
  • arbetsprestation 
  • tryggare arbetsklimat 

    Cheferna bärare av metoden

    Grupperna som fick extra stöd fick med ledning av chefen göra en riskbedömning av sin psykosociala arbetsmiljöEn sådan sker i flera steg där man identifierar, bedömer, åtgärdar och följer upp riskerna.   

     Det som är unikt för vår studie är att cheferna rustades för att driva den här processen själva. Vi hade ingen extern person som var inne och ledde arbetet, säger Rachael Berglund. 

    Tidigare forskning har visat att chefer behöver tre saker för att lyckas med att genomföra riskbedömningar: kunskap, teknisk support och resurser. 

    I det här projektet fick de bland annat 45 minuters utbildning i riskbedömning och varför det är viktigt att jobba förebyggande, berättar Rachael Berglund.

    Alla chefer hade även tillgång till teknisk support och ett digitalt verktyg för riskbedömning. Med hjälp av det skickade cheferna själva ut en enkät med frågor om den psykosociala arbetsmiljön till medarbetarna. I enkäten fick var och en av medarbetarna göra en egen riskbedömning. 

    Samtal gjorde grupperna medvetna

    Cheferna fick sedan en rapport som sammanfattade svaren och visade vilka delar av den psykosociala arbetsmiljön som behövde förbättras. De kunde också se hur de låg till i jämförelse med andra företag.  

    Därefter gjorde gruppen en gemensam riskbedömning och chefen ledde ett samtal om hur den psykosociala arbetsmiljön kunde förbättras. För att kunna göra det på ett bra sätt fick cheferna vägledning i att leda samtal enligt metoden teamcoachning. Då leder man mer genom att ställa frågor och genom att lyssna in för att försöka förstå andras perspektiv, berättar Tomas Backström. 

    I samtalen identifierade arbetsgrupperna vilka problem de skulle arbeta vidare med.  

     Det här gjorde att var och en visste varför de hade prioriterat vissa åtgärder. De ägde åtgärderna och kunde fortsätta arbeta med demsäger Tomas Backström.  

    Cheferna fick även gå en e-learningkurs i psykosocial arbetsmiljö. Forskarna utbildade också de högsta cheferna, och så fick de i sin tur utbilda cheferna på chefsnivån under sig. 

    Sen utbildade linjecheferna all sin personal. Det är viktigt, för då vet man att chefen har kunskapen och står för att det här är viktigt, säger Tomas Backström. 

    Samtalet en väg till förändring

    Men hur skapar och förändrar man den psykosociala arbetsmiljön? Den frågan togs också upp på seminariet.  

    Den psykosociala arbetsmiljön handlar om relationer till chefer och kollegor, men även till företaget och de arbetsuppgifter man har. Och till fritiden i viss del. Men också i de vanor man har vid hur man tänker och vad man gör, säger Tomas Backström.  

    Allt detta påverkas och utvecklas av de förutsättningar som man har på arbetetDå finns det enligt Tomas Backström en sak som kan förändra de här relationerna och gemensamma vanorna: samtalet. 

    Samtal om den psykosociala arbetsmiljön är det bästa sättet att förändra den. 

    Vi påverkar varandra i samtalet, både i hur vi säger något och vad vi säger. Genom samtalen påverkar vi våra relationer och vanor. Samtal om den psykosociala arbetsmiljön är det bästa sättet att förändra den. 

    Men det här är inte vilka samtal som helst, utan samtal som baseras på kunskap om riskerna med en dålig psykososocial arbetsmiljö, och med fokus på att hitta lösningar. 

    Pratade mer om lösningar

    Innan projektet startade hade arbetsgrupperna pratat mer om produktionen. Och om man pratade om den psykosociala arbetsmiljön så handlade det mycket om problem.  

    Efter det stöd som arbetsgrupperna fick under forskningsprojektet, pratade arbetsgrupperna mer lösningsorienterat om sin arbetsmiljö.  

    Samtalen gjorde att relationerna förbättrades. De fick ökad närhet, öppenhet och tillit till varandraMan hittade också nya sätt att mötas och umgås, säger Tomas Backström. 

    Insatsen var inte heller särskilt kostsam. Förutom forskarnas stöd använde företagen bara de resurser som redan fanns i företaget: HR, företagshälsan och skyddsombuden, som kom in mycket tidigt i projektet. Ett vice huvudskyddsombud var också med hela vägen.
     

    Text: Anna Norrby, 25 maj 2020

    Relaterade verktyg

    Senaste artiklar

    Samsyn gör det lättare att vara rektor

    Hösten 2019 började rektorerna i Vårgårda arbeta med Chefoskopet. Nu har de en handlingsplan för hur de ska förbättra sina organisatoriska förutsättningar. Den har redan gett effekt. I början av…

    ”Det handlar om delaktighet på riktigt”

    Pappersarbetet har blivit enklare, lärarnas stress har minskat och det har blivit lättare att anmäla kränkningar. Det är några resultat av att Finningeskolan i Strängnäs har varit med i ett…

    Digitalt Gilla Jobbet har fokus på corona

    Gilla Jobbet är det årliga arbetsmiljöeventet som ingen vill missa. I år är temat hur coronapandemin påverkar hur vi har det på jobbet. Dessutom blir Gilla Jobbet helt digitalt. Så boka in förmiddagen…

    Områden

    Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

    Var vill du börja?

    Läs mer om SAM

    SAM

    Verktyg

    Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

    Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

    • Chefoskopet

      Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

    • Digi-ronden

      För bättre digital arbetsmiljö

    Så gör andra

    Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

    Vad säger forskningen?

    Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

    Vilken ny kunskap kan ni använda?