Hot, våld och andra brott är en verklighet i många sjukvårdslokaler. Men det går att bygga bort en del av problemet, menar forskaren Charlotta Thodelius. Här är hennes bästa tips för den som ska bygga nytt, bygga om, eller som vill anpassa sina nuvarande lokaler.
– Sjukvården är en riskmiljö. Det är en miljö full av emotionell stress, där man jobbar nära människor. Det finns saker som är värda att stjäla. Dessutom finns det en risk att kriminalitet från närområdet kan flytta in i vårdmiljön.
Det säger Charlotta Thodelius, universitetslektor i kriminologi vid Högskolan i Borås, som också har doktorerat i arkitektur. Hon forskar på brottslighet i vårdmiljöer, och hur det kan byggas bort. Tidigare har hon bland annat intervjuat receptionister i vårdlokaler, för att se vad de behöver för att känna sig trygga.
– Och just nu håller jag på med en stor kartläggning av säkerheten i vårdlokaler och hur man arbetar för att förebygga brott där.
Dialog med dem som kan verksamheten
Vad gäller rummets utformning, är det naturligtvis bäst att ha med sig trygghetstankarna redan när man bygger om eller bygger nytt. Och att då ha med personal från golvet i processen.
– Ha dialog med dem som kan verksamheten – detta får inte glömmas bort.
Många har dock inte möjlighet att bygga om eller bygga nytt – men det går ändå att göra mycket i nuvarande lokaler. Det bästa är att börja med en kartläggning.
Ställ er själva frågorna:
- Vad finns det för problem?
- Vem drabbas av dem?
- Var sker det?
- När sker det?
- Hur går det till?
Väntrum kan vara riskzoner
Charlotta Thodelius tar upp väntrummet som exempel på en plats där hot och våld kan uppstå. Där kan vara överfullt, långa väntetider, varmt eller kallt och obekvämt.
Kartlägg när det uppstår otrygghet, och varför
– Kartlägg när det uppstår otrygghet, och varför. Är det till exempel när dagpersonalen ska ersättas av kvällspersonalen?
Det är också bra att kartlägga personalens väg till och från jobbet. Hur ser promenaden ut från personalparkeringen, om det är mörkt ute?
Fundera ut lösningar tillsammans
När kartläggningen är klar är det dags att fundera på lösningar, tillsammans.
– Ta upp de här frågorna, gärna på en arbetsplatsträff eller liknande. Försök att hitta åtgärder tillsammans, för varje specifik situation. Och gör det inte bara en gång, utan löpande.
Lösningarna kan vara organisatoriska – till exempel att försöka minimera väntetider eller se till att alla i personalen vet vem de ska kontakta om en otrygg situation uppstår. Men mycket har att göra med rummets utformning också.
– Det fysiska och det organisatoriska måste gå hand i hand.
Det fysiska och det organisatoriska måste gå hand i hand
Något som skapar trygghet är öppna ytor som man kan ha uppsikt över.
– Vi blir trygga av att kunna kontrollera rummet. Receptionisten ska till exempel kunna se alla som sitter och väntar. Patienter ska också kunna se personal. Goda siktlinjer kallar vi det, att kunna se och bli sedd.
Människor skapar trygghet
En annan sak som skapar trygghet är människor.
– Om man har en kiosk som hanterar kontanter kan det vara en riskfylld plats. Men då kan man lägga till människor – till exempel med bänkar i närheten där patienter sitter och väntar.
Dessutom bör lokalerna vara välskötta och väl underhållna.
– Vi blir otrygga av klotter, trasiga saker och oordning. Ytorna ska vara ”ägda”, det vill säga rena och fina. Det ska se ut som att någon äger dem.
Det kan också vara bra att inte ha så många lösa föremål tillgängliga, som upprörda patienter kan ta tag i och slå sönder.
”Våga vara lite kreativ”
Samtidigt vill man inte ta bort allt som är vackert.
– Vi tänker ofta säkerhet som fyrkantigt och lite kalt. Men det går att jobba med estetik där också; man kan skapa fina lösningar. Våga vara lite kreativ i säkerhetsarbetet.
Ibland kan det uppstå målkonflikter mellan till exempel integritet och trygghet. Patienter vill ha avskildhet samtidigt som medarbetarna vill ha översikt över rummet.
– Jag tror att man inom personalen kan hantera sådana här målkonflikter tillsammans, i dialog. Genom att kartlägga, analysera och prata med varandra kan man hitta bra och spännande lösningar.
Fotnot: Bilden på Charlotta Thodelius är tagen av Anna Sigge på Högskolan i Borås
