Säkerhetsombud gör jobbet tryggare på socialtjänsten

Skyddsombud känner de flesta till – men på socialtjänsten i Linköping har man också säkerhetsombud. De fungerar som en länk mellan medarbetare, chef och säkerhetspersonal. ”Nu finns det ett annat fokus på säkerhet”, säger säkerhetsombudet Mathilda Österström.

Det stora gula huset ser välkomnande ut – men det är inte bara att kliva in här. Först måste man ringa på dörrklockan och berätta sitt ärende. Väl inne möter man en väktare i mörkgrå uniform, som håller ett vakande ett öga över rummet.

Här huserar socialtjänsten i Linköping, och här tar man numera säkerhet på stort allvar.

– Tidigare har det funnits brister. Chefer har varit osäkra på hur de ska agera och polisanmäla, vad som är acceptabelt och inte, och vad som räknas som hot och våld. Vi har inte heller alltid lyckats utbilda alla medarbetare om hot och våld, vilket vi ska göra enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Det säger Jonna Wallius, säkerhetssamordnare på socialförvaltningen i Linköping. Hon möter upp i receptionen och blippar oss förbi ytterligare låsta dörrar. Vi går upp till ett konferensrum på andra våningen och möter upp ytterligare några av socialförvaltningens medarbetare.

Säkerhetsombud och säkerhetssamordnare

Jonna Wallius berättar att kommunen förra året, efter uppdrag från politiken, började bygga en säkerhetsorganisation som sträcker sig över alla förvaltningar.
Numera har de säkerhetspersonal på tre olika nivåer:

• Säkerhetsstrateger, sitter centralt i kommunen. Tar fram styrdokument, tillhandahåller utbildningar, handlar upp säkerhetslösningar.
• Säkerhetssamordnare, sitter centralt på varje förvaltning. Bryter ner styrdokument, skapar forum för samtal, planerar och följer upp förvaltningens säkerhetsarbete.
• Säkerhetsombud, ute på arbetsplatserna. Stödjer första linjens chefer i säkerhetsarbetet. Gör riskanalyser, omvärldsbevakar, stödjer medarbetare och rapporterar upp till samordnarna

– Säkerhetsombuden bär kunskap uppifrån ner till cheferna, och från verksamheten upp till samordnarna.

Det berättar Roger Lönnqvist, som även han är säkerhetssamordnare på socialförvaltningen.

Som samordnare försöker han att hålla sig lätt tillgänglig, så att säkerhetsombuden alltid ska ha någon att bolla frågor med.

Resurser att jobba förebyggande

Sedan det nya uppdraget kom har förvaltningen fått mer resurser, och numera är säkerhetstänket ett helt annat. Idag har man större möjlighet att jobba förebyggande.

– Vi försöker skapa en säkerhetskultur. Det är viktigt att det är okej att prata om de här frågorna, säger Roger Lönnqvist. Det är också viktigt att alla vet vilka rutiner och styrdokument som finns.

För rutiner, checklistor och styrdokument, det finns det. Det har säkerhetssamordnarna sett till. Dessutom har kommunen centralt tagit fram en ny säkerhetsutbildning för alla kommunens medarbetare.

Arbetet med att föra ut allt detta bland medarbetarna pågår för fullt. Det finns till exempel en ny punkt på alla arbetsplatsträffar, som handlar om säkerhet. Tidigare föll den in under arbetsmiljöpunkten, men inte nu längre.

På socialförvaltningen finns en väktare som håller ett öga på receptionen, bland annat. Här stämmer han av med säkerhetssamordnaren Roger Lönnqvist.

Trygg på jobbet i utsatt område

– Nu finns det ett annat fokus på säkerhet.

Det säger Mathilda Österström. Hon jobbar som socialsekreterare och säkerhetsombud på socialtjänsten i Skäggetorp. Vanligtvis sitter hon på ett annat kontor, men hon och hennes chef har tagit sig hit idag.

Skäggetorp, som ligger i nordvästra Linköping, är ett särskilt utsatt område. Här finns det kriminella och kriminella nätverk, och en tystnadskultur. Den öppna arbetslösheten ligger på 21 procent och 69 procent av barnen lever i hushåll med ”låg ekonomisk standard”.

Här jobbar socialtjänsten intensivt med att finnas på plats. Även om de ännu inte har något fysiskt kontor i stadsdelen så träffar de ändå sina klienter här – i offentliga lokaler eller i deras hem. De deltar också ofta på föräldramöten, möten med organisationer, kyrkor och så vidare.

– Invånarna i Skäggetorp är nyfikna på oss och ställer många frågor. De undrar om vi tar barn för att de inte har den senaste mobilen. Men de lyssnar på oss. Det brukar bli bra möten.

Mathilda Österström känner sig trygg på jobbet. Speciellt med den nya säkerhetsorganisationen på plats.

– Vi har med säkerhetstänket när vi introducerar nyanställda, vi pratar om det på arbetsplatsträffarna. Vi gör riskbedömningar innan vi åker ut. Det finns med oss.

Bättre att finnas på plats

Enhetschefen Maria Eklund håller med.

– Numera jobbar vi lika på hela förvaltningen. Tidigare var det mycket upp till varje chef hur man skulle göra, om det till exempel hände någonting.

Hon fortsätter:

– Det fanns en säkerhetsenhet förut också, men den kontaktade man inte om det inte hade hänt någonting extremt. Det fanns väl tre personer där som skulle räcka till för hela kommunen.

Roger Lönnqvist tycker också att är bra att det finns säkerhetssamordnare ute på förvaltningarna.

– Vi sitter nära verksamheten och kan vara det stöd som behövs i många fall.

– Jag har hört medarbetare säga att” Nu kan man ta sig an alla ärenden oavsett karaktär, när man vet att arbetsgivaren stöttar en hela vägen”, avslutar Jonna Wallius.

Det finns flera fördelar med att säkerhetssamordnarna sitter ute på förvaltningarna. Dels kan de verksamheten, och dessutom har de nära till spontana möten, där de kan diskutera aktuella frågor.