Säkra personförflyttningar - så riskbedömer ni

1 november 2022 Lästid: 3 min
riskbedömning vid personförflyttning
Det går att skapa säkra personförflyttningar – med hjälp av riskbedömningar, utbildning och ett systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen på arbetsplatsen.

Foto: Johnér Bildbyrå

Många personförflyttningar inom vård och omsorg riskbedöms inte. Utbildning och ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är bästa sättet att skapa säkra personförflyttningar. Det visar inspektionsinsatser som Arbetsmiljöverket gjort.

Hälften av alla anmälningar om arbetssjukdom inom vård och omsorg beror enligt Arbetsmiljöverket på personförflyttningar. En studie som kom häromåret visar dessutom att personförflyttningar är den tredje vanligaste orsaken till arbetsskador hos vårdpersonal.

Att vända en sängliggande patient, lyfta upp någon som trillat eller hjälpa en brukare till duschen har sina särskilda risker. Personen kan vara väldigt tung. Hen kanske har ont, svårt att röra sig eller kommunicera. Arbetet utförs dessutom ofta i trånga utrymmen eller vårdtagares hem.

En av tre hade brister

Under hösten 2022 har Arbetsmiljöverket genomfört en inspektionskampanj kring förflyttning av vårdtagare och brukare. Inspektionerna är ett led i en treårig EU-kampanj om risker med belastning. Resultatet presenterades nyligen på ett webbinarium som arrangerades av det svenska nätverket för EU-kampanjen.

Runt 1 300 arbetsplatser inom exempelvis hemtjänst, äldreboenden och vårdcentraler har fått besök av Arbetsmiljöverkets inspektörer. Var tredje arbetsplats hade brister i sitt arbete med att förebygga besvär på grund av personförflyttningar. Bristerna handlade oftast om att de inte gjort riskbedömningar eller att de saknade rutiner för bedömning av risker.

De arbetsplatserna fick ett så kallat inspektionsmeddelande av myndigheten – ett brev till arbetsplatsen där de beskriver vilka brister som behöver rättas till.

Erna Selmin Generaldirektör på Arbetsmiljöverket– Att undersöka vilka risker som finns i arbetet är mycket viktigt och det är något som bör ske systematiskt, konstaterar Erna Zelmin, generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

Att undersöka vilka risker som finns bör ske systematiskt

På vårdavdelningar fick fyrtio procent av de inspekterade arbetsplatserna ett inspektionsmeddelande. Stora arbetsplatser fick oftare krav på åtgärder än de mindre arbetsplatserna.

En tidigare inspektionskampanj som myndigheten genomfört inom vård och omsorg visade att de arbetsplatser där riskbedömningen var bra hade ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. De hade också utbildning för personalen i förflyttningskunskap och följde upp utbildningarna. Dessutom hade de god tillgång till arbetsutrustning.

Ny guide kan ge stöd

Porträttbild av Charlotte Wåhlin.En ny praktiskt inriktad guide till chefer, skyddsombud och anställda ska bidra till att skapa säkrare personförflyttningar inom vård och omsorg. I guiden presenteras evidensbaserade metoder för personförflyttningar. En av dem är den så kallade Tilthermometern, som man kan läsa mer om i den här artikeln. 

Guiden är färdig i december 2022 och tas fram av en forskargrupp som leds av Charlotte Wåhlin, ergonomi och forskare vid Arbets- och miljömedicin, Region Östergötland. Arbetet sker i samarbete med Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Charlotte Wåhlin menar att inte minst Arbetsmiljöverkets inspektioner visar på behovet av en sådan forskningsbaserad och lättillgänglig guide.

– När det gäller förflyttningar av personer finns det risker, men det finns mycket som man kan göra för att förebygga dem, säger hon.

Mer om inspektionsinsatsen

Arbetsmiljöverkets inspektörer besökte 1300 arbetsplatser inom vård och omsorg.

Inspektionerna gällde hanteringen av risker för belastningsbesvär, i samband med tunga lyft och andra personförflyttningar

Nästan en tredjedel av dem hade brister i sitt arbete med att förebygga belastningsbesvär.

Läs mer om inspektionsinsatsen.

När ni riskbedömer för säkra personförflyttningar - tänk på det här

7 aspekter att ha med när man genomför riskbedömningar för säkra personförflyttningar

  1. Organisationen. Tänk på sådant som bemanning, stress och rutiner för personförflyttningar.
  2. Omgivning. Tänk på hur lokalen ser ut där förflyttningen ska göras. Är det trångt? Är det bra ljus? Är golvet halt?
  3. Samverkan. Hur ser kommunikationen ut på arbetsplatsen? Arbetar chef och medarbetare bra tillsammans i det förebyggande arbetet? Hur kan vårdtagaren vara aktiv och delaktig i sin egen vård?
  4. Vårdtagarnas egenskaper. Bedöm hälsotillstånd, vikt, längd och förmåga att kommunicera. Om personen har ont spelar också in för bedömningen.
  5. Vårdtagarnas funktionsförmåga. Viktigt att inför varje förflyttning bedöma vilken funktionsförmåga vårdtagaren har och att uppmuntra personen att genomföra stora delar av förflyttningen själv.
  6. Arbetsutrustning. Titta på exempelvis vilken arbetsutrustning och vilka hjälpmedel som finns, om de används och om de i så fall används på rätt sätt.
  7. Kompetens – kunskap och färdigheter. Här frågar man sig om medarbetarna har praktisk och teoretisk förflyttningskunskap. Finns det tid och rutiner för utbildning i det? Finns rutiner för att tillämpa ny kunskap på vårdenheten? Har chefer uppdaterad kunskap för att leda arbetet?

Källa: Sebastian Buck, ergonom och forskare vid Linköpings universitet. 

 

Ny studie kring säkrare personförflyttningar – vill ni vara med?

Säkra personförflyttningar i vård och omsorg är ett högaktuellt område. Nu startar Arbets- och miljömedicin vid Region Östergötland en studie kring hur man kan öka kunskapen inom området.

Forskarna ska bland annat jämföra två olika metoder att arbeta praktiskt och strategiskt med säkra personförflyttningar.

Studien pågår i fyra månader och på vårdenheten skapas ett team med fem-sex personer som implementerar metodiken. I teamet ingår en chef, företrädare för olika professioner och skyddsombud.

– Just nu rekryterar vi hälso- och sjukvårdsenheter och vårdboenden till studien. För dem som deltar i forskningsprojektet är det här en möjlighet att stärka arbetsmiljön, öka lärandet i verksamheten och ligga i framkant när det gäller kunskapen om personförflyttningar, säger Charlotte Wåhlin, som driver forskningsstudien tillsammans med ergonom och doktorand Sebastian Buck.

Vill ni vara med? Maila till [email protected]

Guide för säkra personförflyttningar

Nu finns en forskningsbaserad guide om säkra personförflyttningar. Den är framtagen av Mynak (Myndigheten för arbetsmiljökunskap).

Guiden riktar sig till arbetsplatser inom hälso- och sjukvård och omsorg. Syftet med guiden är att minska risken för arbetsrelaterad ohälsa till följd av personförflyttningar, och förebygga incidenter som kan orsaka skador på patient eller vårdpersonal.

Ta del av guiden om säkra personförflyttningar.

Text: Michael Nyhaga