Hot och våld på arbetsplatsen är aldrig acceptabelt. Ändå drabbar det många. Men oavsett arbete har alla rätt att känna sig trygga på jobbet. Och det går – med förebyggande arbete, bra rutiner, erfarenhetsutbyte och tillbudsrapportering.
Hot och våld på arbetsplatsen kan vara allt från subtila hotsituationer som tär psykiskt till allvarliga fysiska situationer som vapenvåld. Vad man definierar som hot eller våld i det egna arbetet kan variera, och vad man upplever som hot eller våld beror också på hur du som blir utsatt upplever situationen. Enkelt uttryckt kan det definieras så här:
Hot – Muntlig eller skriftlig varning om fysiskt våld eller skadegörelse. Kan också ske via kroppsspråk, gester, närvaro på en speciell plats eller genom en till synes oskyldig kommentar.
Våld – Aggressiva handlingar som leder till fysisk eller psykisk skada hos någon annan, exempelvis att knuffa, riva eller hålla fast. Fysiskt angrepp i form av överfall med slag, sparkar eller vapen är grovt våld.
Olika slags hot och våld
Man brukar prata om hot och våld som antingen aktivt eller passivt, impulsivt eller planerat och att det kan ske på olika sätt: fysiskt, verbalt, icke-verbalt, socialt eller digitalt. Man kan också tala om psykologiskt och genusbaserat våld.
Exempel på hot och våld på arbetsplatsen
Risken för att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen kan förekomma inom många branscher och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. En ökad risk finns hos yrkesgrupper med mycket direktkontakt med människor. Det gäller inom exempelvis serviceyrken och kollektivtrafik samt inom vård, skola, omsorg och socialtjänst.
Exempel på hotfulla och våldsamma situationer:
- Patienter som är dementa, psykiskt sjuka, läkemedelspåverkade eller missnöjda, samt frustrerade anhöriga som uppträder aggressivt.
- Elever i affekt som tar till våld mot skolpersonal eller upprörda föräldrar som blir hotfulla.
- Klienter som går till angrepp mot socialsekreterare när de är missnöjda med beslut.
Besvärliga situationer som dessa kan uppstå på grund av organisatoriska brister eller brister i den sociala arbetsmiljön. Som exempel kan patienter bli frustrerade om arbetet är organiserat så att det uppstår långa väntetider. Hög arbetsbelastning eller brist på kompetens kan påverka medarbetarnas bemötande av patienter, elever, klienter och andra. Det i sin tur kan leda till oönskade situationer.
Lärare upplever ibland hot och våld på arbetsplatsen. Hot kan även ske digitalt. Foto: Pexels
Hot och våld för att påverka beslut
Otillåten påverkan kallas en särskild typ av hot och våld på arbetsplatsen. Det är när någon försöker påverka en myndighetspersons beslut, exempelvis ett socialtjänstbeslut om pengar. Tjänstemän som beslutar i frågor som får stora konsekvenser för enskilda personer löper större risk för påtryckningar och reaktioner som kan omfatta hot och våld.
Särskilt utsatta är statliga myndigheter som Försäkringskassan, Migrationsverket, polisen och domstolsväsendet. Inom kommun- och regionsektorn är risken stor inom psykiatri, missbruksvård och socialt arbete, men även exempelvis bibliotekarier, lärare och akutmottagningspersonal kan vara utsatta.
Läs mer om otillåten påverkan i artikeln Trakasserier och hot – ta det på allvar och på Partsrådets särskilda temawebbplats om otillåten påverkan. Där finns exempel, filmer, expertråd och övningar för arbetsplatsen.
Öka tryggheten
Hur gör man då för att öka tryggheten och säkerheten på jobbet? En bra start är att bryta tystnaden – börja prata om risker för hot och våld och om situationer som varit. Dela erfarenheter och utbyt information, ta hjälp av varandra och lär av varandra. Hur har man löst olika situationer? Diskutera på arbetsplatsträffar och i utvecklingssamtal. Socialt stöd från kollegor och chef samt kunskap om hur man kan agera i olika situationer ökar tryggheten.
Forskning visar att just dialog och att arbetsgrupper börjar tala om hot och våld bidrar till lösningar om hur man kan förebygga på bästa sätt.
Viktigt att rapportera tillbud
Hur vanligt är det med hot och våld på en arbetsplats? För att kunna veta det måste alla på arbetsplatsen rapportera händelser, även mindre allvarliga. Hot och våld ska aldrig ses som en naturlig del av jobbet.
Se till att alla på arbetsplatsen vet:
- Vad de ska rapportera
- Hur de ska rapportera
- I vilket system de ska rapportera (ett vanligt system för tillbudsrapportering är IA-systemet)
Att kartlägga hur det faktiskt ser ut kan ge aha-upplevelser på flera nivåer i organisationen och leda till förbättringar. Kartläggningen bör följas upp med åtgärder för att förebygga hot och våld på arbetsplatsen.
Det här är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare ska göra tillsammans med skyddsombud och medarbetare. Ta hjälp av skyddsronder och checklistor och se till att ha ordning och reda på rutiner, roller och ansvar, såväl i det systematiska arbetsmiljöarbetet som vid en akut våldssituation.
Läs mer:
