Hot och våld på jobbet har blivit ett arbetsmiljöproblem för allt fler. En god arbetsplatskultur kan öka motståndskraften. Organisationskonsulten Torbjörn Hellmouth förklarar hur våra hjärnor fungerar – och ger tips på hur man kan agera i svåra situationer.
Att hantera tuffa situationer när man är stressad, hungrig och trött är inget framgångsrecept. Det har nog de flesta upplevt i privatlivet.
Detsamma gäller såklart på jobbet.
Friskvård är viktigt när det handlar om hot och våld, menar organisationskonsulten Torbjörn Hellmouth. Men det spelar ingen roll hur väl vi tar hand om oss – äter, sover och tränar – ifall vi inte också har goda relationer till andra.
– Våra relationer är så otroligt betydelsefulla för vår överlevnad!
När han talar på arbetsmiljöeventet Gilla jobbet den 26 oktober lyfter han fram vikten av en god arbetsplatskultur för att stärka förmågan att hantera hot och våld på jobbet.
Han listar fyra behov den behöver möta:
- tillit
- trygghet
- tro
- sammanhållning.
– När medarbetare kommer till jobbet bär de med sig oro för saker i privatlivet och omvärlden. Om de dessutom varken känner tilltro till chefen eller tro på verksamhetens förmåga – och är med människor de inte gillar… Förstår ni vad det innebär om de sedan möter hot och våld?
Hot på jobbet triggar våra ”krokodiler”
Torbjörn Hellmouth har en mångårig bakgrund som ledare inom polisen och försvaret. Erfarenheterna därifrån har fått honom att intressera sig för hur människor hanterar pressade situationer.
Svaret har han funnit i våra hjärnors ”hotsystem” – det som har funnits där ända sedan vi tampades med vilda djur på savannen. När det aktiveras utsöndras stresshormoner som kortisol och adrenalin – och kroppen gör sig redo för försvar.
Torbjörn Hellmouth liknar hotsystemet vid en krokodil, och presenterar gosedjuret Krille Krokodil.
Alla har en krokodil, men ingen är den andra helt lik.
– Alla har en krokodil, men ingen är den andra helt lik. En del har en chill krokodil. Andra har en som ständigt går runt med dragen pickadoll.
Våra hotsystem skiljer sig åt beroende på vilka erfarenheter vi haft i livet. Skillnaderna gör inte bara att vi reagerar olika när vi känner oss utsatta. Vi uppfattar också faror på skilda sätt.
– Därför är det så viktigt att vi tar oss tid att dela bild på arbetsplatsen, för att landa i en nyanserad uppfattning av vad som skulle kunna hända, säger han.
Utifrån den gemensamma bilden kan vi sedan förbereda oss.
– Medvetenheten om vad som kan hända – och att man vet hur man då ska agera – är oerhört viktig för att stärka tryggheten.
Bevara lugnet med ”Nalle Puh”
Hotsystemet är inte det enda som påverkar hur vi agerar i pressade situationer. Torbjörn Hellmouth introducerar även Nalle Puh.
Den snälla björnen får representera vårt ”omsorgssystem” som kan lugna ned oss med hormoner som oxytocin och endorfiner.
Sömn, mat, gemenskap, trygghet – och rätt andning är exempel på saker som håller Puh i form – och hjälper oss att balansera krokodilen.
Det är viktigt, för även om hotsystemet finns där för att skydda oss kan det också bidra till att en situation eskalerar. När krokodilen är aktiv tar den nämligen energi från andra delar av hjärnan. Vi tänker sämre och får svårare att se klart på situationen.
Dessutom kan två krokodiler trigga varandra.
Andas, lyssna och avleda hot på jobbet
Hur kan man då konkret agera – som individ – när något händer?
I stunden är andningen enda sättet att kontrollera krokodilen, påpekar Torbjörn Hellmouth.
– Glöm inte att andas! Och låt utandningen som reglerar nervsystemet vara längre än inandningen, som vid en suck.
Glöm inte att andas! Och låt utandningen som reglerar nervsystemet vara längre än inandningen.
Sedan är det bra att försöka fånga upp en genuin nyfikenhet inombords som verkligen vill veta varför personen du möter är så arg och frustrerad.
– Lyssna med fullt fokus och ha ett kroppsspråk som signalerar att du vill väl, säger Torbjörn Hellmouth.
Han listar också tre förslag på avledning:
- Frågor – genom att ställa frågor bestämmer du mjukt vad motparten pratar om.
- Gemensam nämnare – hitta det som gör er lika utan att det eskalerar situationen.
- Humor – det är fysiologiskt svårt att behålla sin aggressivitet i topp när man skrattar.
– Men det är viktigt att komma ihåg att det du tycker är roligt kanske inte andra tycker är kul. Och skämta aldrig på den andres bekostnad, ingen får tappa ansiktet!
Värdera hotet
Det är också viktigt att värdera allvaret i hotet.
Torbjörn Hellmouth ger bland annat följande frågor till stöd:
- Är det ett hot eller ett ultimatum?
- Finns möjligheten att gå personen till viljes?
- Hur ser sammanhanget ut?
- Uttalas hotet i affekt, eller lugnt och sakligt?
- Riktas hotet direkt mot dig?
- Är det en impulsiv eller rationell situation?
I en del fall är det inte så farligt som det låter. Ofta uttalas hot på grund av frustration och rädsla, och när motparten förstår hur deras beteende uppfattas backar de.
– Tala om vad du ser och hur du uppfattar det – och överlämna till dem att kunna justera sitt beteende, säger Torbjörn Hellmouth.
Tala om vad du ser och hur du uppfattar det – och överlämna till dem att kunna justera sitt beteende
Men naturligtvis kan det även vara allvar, och då måste det finnas tydliga rutiner på arbetsplatsen för hur du ska gå vidare.
Tips! Läs mer om hur ni kan hantera hotfulla situationer i den här checklistan från Suntarbetslivs verktyg Säkerhetsdialogen.
Ta alla situationer på allvar
Samma händelse kan upplevas olika av olika personer. Oavsett tolkning ska de tas på allvar, understryker Torbjörn Hellmouth.
– En upplevelse får aldrig avfärdas med att det inte var så farligt eller att man måste tåla lite på den här arbetsplatsen eller så.
Viktigt med stöd efteråt
Vad behöver då den som varit utsatt för kränkningar, hot eller våld?
– Det är inte händelsen i sig som skapar traumat, utan hur jag upplever mig omhändertagen efteråt, säger Torbjörn Hellmouth.
– När nervsystemet varit påslaget behöver jag bli sedd och bekräftad.
När nervsystemet varit påslaget behöver jag bli sedd och bekräftad.
Dessutom behöver man ta hand om sig själv, genom att till exempel sova eller gå i skogen.
– Det är vi ofta dåliga på. Därför behöver vi en kompis på jobbet som kan messa och kolla, säger Torbjörn Hellmouth.
Vi behöver också tala om det som har hänt. Men glöm gamla tiders debriefing – en särskild metod för att dela känslor och tankar kring upplevelsen i grupp. Det kan väcka starka känslor och passar inte alla. Däremot är det viktigt att samtliga deltar i ett avlastningssamtal för att skapa en begriplig bild av händelseförloppet, menar Torbjörn Hellmouth.
– Har vi en förmåga att ta hand om oss själva och varandra klarar vi oss ofta ganska bra. Men om någon behöver mer hjälp ska den få det. Och skicka aldrig hem någon som mår dåligt till ett tomt hem, avslutar han.
Resiliens – motståndskraft – mot hot och våld kräver en trygg arbetsplatskultur, sa Torbjörn Hellmouth på arbetsmiljöeventet Gilla jobbet. Foto: Fredrik Beskow
Fotnot: Artikeln bygger på Torbjörn Hellmouths seminarium ”Förebygg och hantera hot och våld” på Gilla jobbet i Stockholm 26 oktober 2023. Läs även texten: Krishantering – grunden läggs i vardagen från samma event.