Utbildning, en bibliotekssocionom, och ett aktivt arbete med incidentrapportering. Det är några av de saker som hjälpt till att förebygga hot och våld på Tranströmerbiblioteket i Stockholm.
Tranströmerbiblioteket ligger i Medborgarhuset, mitt på Södermalm i Stockholm. Byggnaden huserar även simhall, sporthall, nattklubb och restauranger.
– Vi ligger mitt på stråket mellan Södra station och Björns trädgård. Det här stråket är välkänt för psykisk ohälsa, missbruk och utanförskap.
Det säger Erik Olsson, chef för biblioteket. Han sitter också i ledningsgruppen för Stockholms stadsbibliotek, med drygt 40 bibliotek, och ansvarar då för trygghet, säkerhet och IA-systemet.
Det som finns utanför finns även inne
Han berättar att det som händer på gatorna runtomkring även syns här inne. Personer i utanförskap, vissa av dem med psykisk ohälsa, håller gärna till här på dagarna. Droganvändandet från torget precis utanför spiller in på biblioteket. Situationer med hot och våld uppstår ibland.
Det kan naturligtvis ske även bland dem som är här för att låna böcker. Någon blir upprörd över att toaletterna kostar pengar. En annan blir sur över att någon tittar på de privata papper man precis skrivit ut. Skav uppstår och ibland eskalerar situationerna.
Alla sorters människor
– Vi möter alla olika sorters människor här, inte bara bokläsare. Vissa är svårare att hantera än andra. Men alla är välkomna, så länge de inte missköter sig. Och om de missköter sig är de ändå välkomna tillbaka nästa dag. Det säger Mikael Engström, bibliotekarie och huvudskyddsombud.
– Biblioteket är en speciell plats; en av de få ställen man får vara på helt utan några krav på sig. Det är en demokratisk rätt att vara här – och det vill vi värna, fortsätter Erik Olsson.
En rad åtgärder mot hot och våld på biblioteket
Samtidigt vill han inte tolerera otrygghet, varken för medarbetarna eller besökarna. Därför har Tranströmerbiblioteket, tillsammans med hela organisationen för Stockholms stadsbibliotek, genomfört en rad åtgärder för att öka tryggheten:
- De jobbar med utbildning av medarbetarna i flera olika spår. Dels har de en digital lärplattform med en grundutbildning kring bemötande, hot och våld. Dessutom har de utbildning med VR-glasögon där medarbetarna får prova på att hantera olika situationer virtuellt.
- De jobbar aktivt med incidentrapportering och uppföljning i IA-systemet. Ibland kommer också kulturförvaltningen ut till biblioteket för att ge dem vidareutbildning på ämnet.
- De samverkar med polis, socialtjänst, skola och andra relevanta aktörer.
- De har en egen vakt som är på plats under bibliotekets öppettider för att förebygga incidenter.
- De arbetar med lokalerna, för att skapa öppenhet och ta bort dolda utrymmen.
- Alla medarbetare har profilkläder, så att det syns att de jobbar där.
- De har infört biblioteksvärdar som går runt och ”ser och syns” på biblioteket. De hjälper besökare med enklare frågor, vilket kan minska väntetider och förebygga irritation. Samtidigt ökar det tryggheten att personal med profilkläder rör sig i lokalerna.
- De har anställd en bibliotekssocionom, som söker upp och skapar kontakt med människor som befinner sig på biblioteket.
Bibliotekssocionom
Bibliotekssocionomen heter Jenny Hector, och är ny här på biblioteket. Tidigare jobbade hon på Stockholms stadsbibliotek, men flyttade hit när det stängde för renovering.
– Jag har tre uppgifter. Den första är det socialt uppsökande på plats i biblioteket, där jag går fram till besökare och kollar läget, ser om någon behöver hjälp. Den andra är att utbilda medarbetarna, i bemötande och i vad det finns för stöd i samhället att lotsa vidare till. Och den tredje är att samverka med socialtjänst, frivilligorganisationer och så vidare.
Arbetssättet med bibliotekssocionom startade 2021 som ett projekt, men har numera blivit permanent.
– Jag är socionom i grunden men jag är anställd av biblioteket. Det innebär att jag inte sysslar med myndighetsutövande. Det är viktigt att påpeka när jag möter människor som kan vara skeptiska, att jag fattar inga beslut och för inga journaler. Jag är bara här för att hjälpa.
VR-utbildning
I arbetet med utbildningen av medarbetarna samarbetar hon med kulturförvaltningens säkerhetsavdelning. Tillsammans har de tagit fram en VR-utbildning, där medarbetare får testa att möta olika situationer virtuellt, med VR-glasögon på. Sedan diskuterar de situationerna tillsammans.
– Det är nästan pratet efteråt som är mest värdefullt. Hur man kan hantera de olika situationer som man mötte i VR-glasögonen, säger Jenny Hector.
Chefen Erik Olsson tycker att det hjälper mycket att ha en bibliotekssocionom på plats.
– Personalen känner sig trygga när det finns någon här att rådfråga. Jag tycker också att utbildningarna har bidragit. Man känner sig tryggare när man vet redan innan hur man ska agera om det uppstår någonting.
Incidentrapportering
En annan nyckel till ökad trygghet är att rapportera alla händelser med hot, våld och kränkningar. I Stockholm använder man systemet IA, från Afa Försäkring.
– Det är jätteviktigt att händelser rapporteras, så att vi får syn på dem. De siffrorna är också bra för mig att ha med mig om jag till exempel behöver gå till mina chefer med en fråga.
Skyddsombudet Mikael Engström håller med.
– Jag uppmuntrar alltid folk att rapportera. Det är det enda sättet att lyfta allt som händer.
Och rapporterna tas väl om hand. Både chef och skyddsombud läser dem alla, och tar upp dem på ett arbetsmiljömöte varje månad. Där försöker de få syn på trender, skapar åtgärdsplaner och uppföljningar.
Jag uppmuntrar alltid folk att rapportera. Det är det enda sättet att lyfta allt som händer.
Skyddsombudet Mikael Engström
Tas upp på arbetsplatsträffar
Dessutom tar de på varje arbetsplatsträff upp samtliga anmälningar som kommit in sedan sist.
– De här anmälningarna är offentliga och vi har inget att dölja, så vi tittar på dem tillsammans. Det ger en bild av vad vi ser och en chans att diskutera åtgärder.
Arbetet med IA-anmälningarna har lett till flera åtgärder. Bland annat fick de syn på en besökare som återkommande fanns med i anmälningarna, och som sedermera fick tillträdesförbud på biblioteket. De har också, utifrån anmälningarna, skapat en rutin för hur de jobbar med kränkande särbehandling.
Visa att det händer någonting
Att få medarbetare att göra anmälningar är inte alltid enkelt. Men ett sätt är att visa på att det händer någonting efter anmälan, säger Erik Olsson.
– Det är bland annat därför vi tar upp dem på arbetsplatsträffarna. Ibland får jag en fråga av en medarbetare om ”vad hände med det där ärendet”, och då får jag också en liten skjuts att ta tag i det. Det är jätteviktigt.
– Visst kan vissa enskilda ärenden bli liggande. Men när vi ser trender, då upplever jag att det verkligen händer grejer, säger Mikael Engström.
Samverkan mellan chef och skyddsombud
Att chef och skyddsombud jobbar tillsammans med tryggheten är värdefullt, säger Erik Olsson.– Det är otroligt viktigt att få medarbetarnas syn på vad som händer här. Det är ju de som har bäst koll.