Ständig övning, rutiner som sitter och checklistor på toaletterna. Det är några saker som gör att medarbetarna på Gottsundas socialtjänst känner sig trygga, även fast deras kontor ligger mitt i ett särskilt utsatt område.
Gottsunda är en stadsdel i sydvästra Uppsala. Här finns allt från villaområden till miljonprogram, med många människor i socialt utanförskap. Kriminalitet och organiserad brottslighet är en del av verkligheten.
I Gottsunda centrum finns simhall, gym, bibliotek, öppen förskola och folktandvård. Tvärsöver parkeringen – mitt i samhället – ligger socialkontorets barn- och ungdomsenhet. Här jobbar bland annat socialsekreteraren Amanda Gawelin.
– Jag känner mig trygg på jobbet.
Just att finnas mitt i området, och känna både stadsdelen och klienterna skapar trygghet, säger hon. Men det ska inte stickas under stol med att det förekommer hot och våld här.
– Det kan vara en ungdom som inte gillar sin placering och som säger ”tänk på din familj”.
Det berättar Danielle Karnath, socialsekreterare och skyddsombud. Hon och Amanda Gawelin berättar om flera incidenter. Ungdomar som blir aggressiva och slår i väggarna, människor som är missnöjda med beslut och som vill ta sig in på kontoret.
Trevligt men säkert
Medan de pratar visar de runt på socialkontoret, tillsammans med enhetschefen Christian Jerrestål.
Besöksdelen ser trevlig ut. Långt ner på väggarna, i barnhöjd, sitter dekaler med gulliga skogsdjur. I vuxenhöjd sitter tavlor med bilder på tåg. Den som tittar noga ser dock att tavlorna är fastskruvade i väggarna. Tänker man efter kan man också notera att alla leksaker i barnrummet är mjuka. Här ska inget kunna användas som tillhygge.
I korridorerna sitter små lampor som indikerar ifall någon har larmat – och i så fall var. Går man in i personaldelen så ser man också lappar uppsatta, som berättar exakt vad som ska göras när larmet går. Lapparna sitter bland annat på toaletterna.
– Då vet vi att de blir lästa, säger Amanda Gawelin med ett leende.
Kunskaperna ska sitta i kroppen
Men enhetschefen Christian Jerrestål vill också att kunskaperna ska sitta i kroppen. Därför övar medarbetarna – ofta – på vad de ska göra om till exempel ett larm går.
– Vi övar ett antal gånger per år. Det tar inte lång tid – kanske femton, tjugo minuter per gång.
Han berättar att det finns en rad moment som de övar på regelbundet. Om larmet går – vem ska göra vad innan de kommer fram till dörren? Vad ska de göra när de väl kommit in i rummet? Vad ska de göra om de skjutsar en klient som blir våldsam i bilen? Hur de ska stå när de träffar klienter i receptionen?
Blir ett sätt att felsöka rutinerna
Den ständiga övningen blir inte bara ett sätt att få rutinerna att sätta sig.
– Det blir också ett sätt att felsöka våra rutiner. Det kan ju vara något som ser perfekt ut på pappret men som inte funkar i verkligheten, säger Amanda Gawelin. Hon fortsätter:
– Det blir också en möjlighet till reflektion. När vi övade positionering i bil tänkte jag till exempel ”vad händer om någon tar tag i hästsvansen bakifrån?” Nu har jag de tankarna med mig i vardagen.
Hon tycker inte att det skapar oro, utan snarare lugn, att tänka på olika ”extrema” scenarier.
– Jag känner mig mycket tryggare när jag är förberedd på det extrema.
Köksön är inte bara en fikaplats; det är också här hela personalen samlas när larmet går. Här bestämmer de snabbt vem som ska göra vad.
Bra sammanhållning i gruppen
Men övning är inte det enda som gjort att socialsekreterarna känner sig trygga här. De har också en sammanhållen grupp, som stöttar varandra. De är bra på att prata ihop sig inför möten med klienter, berättar Danielle Karnath:
– Vi gör en slags riskbedömning inför samtal med klienter. Vem ska säga vad, och hur? Har vi rätt personer med oss in i samtalet? Hur kan klienten tänkas reagera?
Dessutom har de arbetat mycket med bemötande.
– När jag visar en klient respekt – oavsett om det är ett barn, en tonåring eller en vuxen – så får jag oftast respekt tillbaka, säger Amanda Gawelin.
När jag visar en klient respekt så får jag oftast respekt tillbaka
Amanda Gawelin, socialsekreterare
Tips för bemötande
Här är några tips från Gottsundakontoret, för att bemöta klienter på ett bra sätt.
- Visa respekt.
- Var tydlig både innan och under mötet. Berätta vad det är ni ska prata om.
- Ha gott om tid så att du inte är stressad under mötet.
- Ge klienterna utrymmet att reagera. Lyssna på dem och bekräfta dem.
- Agera lågaffektivt och gå inte i en konfrontation.
- Fundera på ifall vissa frågor kan vara bättre att ta per telefon. Till exempel kan det vara bättre att ge dem ett besked per telefon och sedan boka in ett möte dagen efter där de får ställa alla sina frågor.
- Våga bryta möten eller telefonsamtal om klienten är på väg att gå in i affekt.
Om något ändå händer
Det är också viktigt, är de alla tre överens om, att ta hand om medarbetare ifall något ändå händer. De har ett krisstöd via Företagshälsovården, som de kan ringa även utanför kontorstid. Det finns tydliga rutiner för polisanmälan. Och efter en större händelse samlar enhetschefen Christian Jerrestål hela gruppen för att prata igenom vad som har hänt.
– Han brukar säga att ”om ni mår dåligt över något som har hänt så kom till mig”. Det sitter, och det sänker stressen, säger Amanda Gawelin.
– Jag känner mig otroligt trygg i att om något händer så kommer jag att bli omhändertagen, säger Danielle Karnath.
