Hot och våld i vården – så förebygger ni

27 april 2021 Lästid: 5 min

Hot och våld förekommer på svenska vårdavdelningar. För att lösa problemet måste man arbeta på flera plan – från att utbilda personalen till att säkerställa att cheferna har organisationen i ryggen. Det menar forskaren Jenny Jakobsson.

Ett sätt att motverka hot och våld på vårdavdelningar är att vara noga med att incidentrapportera
Det är viktigt att incidentrapportera hot och våld - även små och vardagliga händelser. Då sätter man ljuset på vad som händer, vilket gör att fler kan bli involverade i att motverka problemen.

Foto: Johnér Bildbyrå

Dementa patienter som slåss och sparkas för att ”försvara sig”. Patienter som kommer ur narkos och blir förvirrade och våldsamma. Och anhöriga som hotar personalen när de blir missnöjda med behandlingen. Det är några av de hotfulla och våldsamma situationer som kan uppstå på en vårdavdelning.

– På en vårdavdelning kan patienter vistas i veckor eller månader. Hot och våld – även om det inte är allvarliga incidenter – blir då en daglig belastning på personalen. Det sliter på dem i längden.

Det säger Jenny Jakobsson, biträdande lektor på institutionen för vårdvetenskap vid Malmö Universitet. Hon håller på att avsluta en studie där hon tittar närmare på hot och våld på vårdavdelningar. Studien har bestått av femton djupintervjuer med första linjens chefer, och tanken är att se på våldet ur deras perspektiv.

I tidigare studien har hon också gjort fokusgruppsintervjuer med andra medarbetare på vårdavdelningarna.

Återkommande anledningar

Intervjuerna har visat att det finns ett antal återkommande anledningar till hot och våld på vårdavdelningar:

  • Kognitiv nedsättning hos patienten (till exempel demens)
  • Patienter som är påverkade av narkos
  • Patienter som får dåliga besked, vilket skapar en krisreaktion
  • Anhöriga som agerar hotfullt eller våldsamt utifrån frustration

Alla medarbetare kan drabbas, men enligt vissa chefer i studien så finns det personer som är mer utsatta; till exempel unga, kvinnor och personer med utländsk härkomst.

I dagsläget vet man inte hur vanligt det är med våld på just vårdavdelningar, utan det kommer Jenny Jakobsson försöka ta reda på i nästkommande studie.

Däremot har Vårdförbundet gjort undersökningar som visar att hot och våld är vanligt inom vården generellt. Tre av fyra tillfrågade sade i den senaste undersökningen att det någon gång förekommit hot på arbetsplatsen. Och problemet ökar, enligt Vårdförbundet.

Viktigt att rapportera

En anledning till att man inte vet exakt hur det ser ut idag, är att mindre allvarliga händelser ofta inte rapporteras. Varken i form av incidentrapportering eller polisanmälningar.

– Man rapporterar det inte eftersom det ses som en del av vardagen. Dessutom tänker många att det ändå inte händer något om man rapporterar. Problemet är att det här då aldrig kommer upp till ytan.

Och det är synd, tycker Jenny Jakobsson. Genom att anmäla och kartlägga även mindre allvarliga händelser skapar man en överblick av vad som händer. Då kan man också sätta in förebyggande insatser och utbildningar.

– I vår studie har det verkat som att det är upp till varje enskild chef hur man arbetar med incidentrapportering. Men det här måste cheferna få hjälp med. Det måste vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Cheferna behöver stöd

Cheferna behöver över huvud taget mer stöd, eftersom de sitter i en svår situation. Ibland hamnar de i kläm, när de ska ansvara både för arbetsmiljön – och därmed medarbetarnas säkerhet – och för patienternas rätt till lika vård. Hur gör man med en patient som sparkar och slår all personal som försöker komma i närheten, till exempel?

– Det blir svåra ställningstaganden för cheferna. Hur långt ska de låta ett beteende gå?

Därför behöver de ha organisationen i ryggen. Idag är vägen till säkerhetsavdelningen, HR och sjukhuscheferna ofta lång – speciellt på större sjukhus.

Enhetscheferna skulle behöva kontaktpersoner

– Enhetscheferna skulle behöva kontaktpersoner högre upp i organisationen. Och säkerhetsavdelningarna skulle behöva vara direkt involverade i vårdavdelningarnas säkerhetsarbete.

Även HR skulle kunna spela en mer aktiv roll. I dagsläget involveras många HR-avdelningar bara när det inträffar allvarliga incidenter.

– HR skulle kunna vara mycket mer aktiva, men då måste de också få reda på vilka incidenter som inträffar.

Utbildning för medarbetaren

Men allt handlar inte om cheferna. Medarbetarna skulle också behöva få mer utbildning, till exempel.

– Många situationer med demenssjuka hade till exempel kunnat undvikas om personalen hade fått tillräcklig utbildning i bemötande.

Och så måste man arbeta med det stora perspektivet; att organisationen gör det de kan för att bädda både för arbetsmiljö och patientsäkerhet. Det handlar om att arbeta med bland annat bemanning och vårdköer, för att minska riskfaktorer som oerfaren eller sliten personal, och frustrerade patienter eller anhöriga.

Ett problem är att säkerhetsarbetet idag ofta är felriktat.

– Man har arbetat mycket med riktigt allvarliga händelser, men de händer inte så ofta. Man måste rikta uppmärksamhet även på de händelser som gnager på medarbetarna i vardagen.

Fotnot: Här kan du läsa en artikel från forskningsprojektets start. 

Kort om studien

Studiens namn: Det ingår väl i jobbet? Undersköterskors och sjuksköterskors utsatthet för hot och våld på arbetet och chefers handlingsstrategier

Projektledare: Jenny Jakobsson

Institution: Malmö Universitet

Projekttid: 2020 – 2022

Finansiär: Afa Försäkring

Viktigt att incidentrapportera

Det finns flera anledningar till varför man alltid ska rapportera en incident, oavsett hur liten den är.

Med ett fungerande system kan incidentrapporteringen användas till:

  • Akuta insatser när en incident har inträffat
    Forskning visar att ju snabbare arbetsgivaren/chefen sätter in insatser desto mindre blir de negativa effekterna för den som drabbats.
  • Grund för riskanalyser och riskbedömningar
    Systemet för incidentrapportering är till hjälp vid arbetet med kontinuerliga riskanalyser och riskbedömningar.
  • Grund för förebyggande arbete
    Incidentrapporteringen är ett bra system för att få en överblick över vad medarbetarna utsätts för i arbetet och vilka som är mest utsatta.
  • Statistik förändring över tid, se mönster
    Ett system för incidentrapportering gör det möjligt att under längre tid följa upp organisationens riskanalyser, riskbedömningar och förebyggande arbete. Statistiken kan också fungera som en varningsklocka för vad som är på väg att hända, vilket ger möjlighet att sätta in åtgärder i tid.

Den här informationen är hämtad från Partsrådets verktyg Hot på jobbet.

Klicka här för att komma till verktyget!

Trygg på jobbet – här finns stöd

Två kvinnor sitter och pratar vid sjö.Känner du dig trygg och säker på din arbetsplats? Har ni koll på risker och rutiner? Oavsett utmaningar går det att arbeta förebyggande mot hot och våld på arbetet.

Till er hjälp finns Säkerhetsdialogen – ett verktyg som ger stöd i att förebygga på bästa sätt:

  • Få i gång dialogen genom filmer och aktiviteter
  • Hantera hot och våld inom SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete)
  • Lär er vikten av tillbudsrapportering
  • Få vägledning vid akut händelse

Börja utforska Säkerhetsdialogen!

Text: Anna Wettergård