Personal på intensivvårdsavdelningar utsätts för hot och våld i jobbet. Kan utbildning i bemötande och riskhantering för iva-personalen ge en tryggare arbetsmiljö? Det ska nu testas i ett nystartat forskningsprojekt.
– Vi som jobbar i intensivvården vet att hot och våld förekommer och vi vårdar ofta patienter med aggressivt beteende. Vi behöver lyfta det problemet, säger Eva Joelsson-Alm, ledare för forskningsprojektet och intensivvårdssjuksköterska på deltid.
Fredric Sjöberg, doktorand i projektet som också arbetar deltid som intensivvårdssjuksköterska, håller med.
– De som kommer till intensivvården kan vara påverkade av droger. De kan ha psykisk ohälsa och vissa har hjärnskador. Aggressivitet är ett stort arbetsmiljöproblem som man inte har kommit åt, säger han.
Det är oftast patienterna som är utagerande. Det är inte så vanligt att anhöriga hotar eller är våldsamma mot personalen. Patienterna på iva får ofta starka mediciner som i sig kan orsaka förvirring och aggressivitet. Så kallat iva-delirium är vanligt. Patienterna kan uppleva att de hålls fångna eller att personalen vill döda dem. Då kan de börja slita i slangar eller slå mot personalen. Ibland även med tillhyggen.
Kartlägger hot och våld på iva
Problemen med hot och våld har tilltagit under pandemin. På grund av besöksförbudet har inte anhöriga, som har en lugnande inverkan, kunnat hälsa på patienterna. Läkemedel har tagit slut så att patienterna i vissa fall fått äldre mediciner som orsakar mer förvirring. Ibland har de uppfattat personalen som skrämmande med sina skyddskläder och masker. Patienttrycket har också varit högt och arbetsbördan i vissa fall närmast omänsklig.
Ingen vet exakt hur vanligt det är med hot och våld på intensivvårdsavdelningar. Forskarna börjar därför med att kartlägga problemet på landets samtliga 83 intensivvårdsavdelningar. Det gör de med hjälp av enkäter och intervjuer med läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och fysioterapeuter.
Förebygga istället för att hantera våld
Därefter prövar forskarna en specialanpassad variant av den så kallade Bergenmodellen (se faktaruta) vid några intensivvårdsavdelningar. Personalen utbildas i att se vad som kan leda till hot och våld, bemöta aggressivt beteende och hantera våld som uppstår utan att orsaka skada eller smärta.
Foto: Torkel Ekqvist
– Att hålla fast eller orsaka skada är väldigt långt från det vi vill åstadkomma med vår vård och ge patienterna, säger Eva Joelsson-Alm.
Man försöker förebygga att hot och våld ens inträffar
Istället för att utbilda personalen i självförsvar eller ta hjälp av väktare på sjukhuset försöker man med Bergenmodellen förebygga att hot och våld ens inträffar. Det förebyggande arbetssättet ger också bättre riskvärdering.
– Om jag vet vad som ökar risken för hot och våld så kan jag till exempel ha strategier för att undvika att patienter blir aggressiva i sådana situationer, säger Fredric Sjöberg.
En känd trigger för aggressivitet är till exempel om patienten upplever att hen inte har några valmöjligheter i vården.
Utbildningen tar inte lång tid
All personal som arbetar med patienten utbildas. Utbildningen behöver inte ta så mycket tid och resurser.
– Personalen är välutbildad och känner väl till problemet. Vi tror inte det kommer ta så lång tid att lära dem hur modellen fungerar, säger Eva Joelsson-Alm.
Utbildningen kan läggas upp som utbildning i hjärtlungräddning: Man utbildar instruktörer som får hålla kurs med sina kollegor. Den teoretiska utbildningsdelen kan göras digitalt och i små portioner när personalen får lite tid över. Den fysiska delen av utbildningen tror forskargruppen att man kan klara på en dag.
Anpassas till intensivvården
Bergenmodellen är utvecklad för att användas inom den psykiatriska vården. Därför behöver den anpassas till intensivvården. Det förekommer exempelvis ingen tvångsvård på iva och patienterna där är i mycket sämre fysiskt skick. Anpassningarna av modellen görs med hjälp av en referensgrupp med experter och kliniker som knyts till projektet.
Efter att ha testats vid flera iva-avdelningar ska forskargruppen utvärdera försöket. Det görs genom att se om antalet incidenter har minskat. Dessutom intervjuas studiedeltagare som testat att arbeta med den anpassade Bergenmodellen.
– Vi hoppas på en bättre arbetsmiljö för personalen och en mänskligare och bättre vård för patienter med aggressivt beteende, säger Eva Joelsson-Alm.
Fredric Sjöberg hoppas också att Bergenmodellen, som han tidigare arbetat med inom psykiatrin, kan sprida sig till andra vårdformer.
– Huvudsyftet med projektet är att hitta en arbetsmetod som minskar risken för hot och våld inte bara inom intensivvården utan även annan somatisk vård, säger han.
