manlig lärare står mitt i ett klassrum och ler mot kameran. i bakgrunden elever vid sina bänkar.

Viktigt att ha en trygg arbetsmiljö. Vilka incidenter vet man som lärare att man ska berätta för sin chef om? Det är en av de saker som ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt om hot och våld i skolan.

Foto: Johnér Bildbyrå

Efterfrågad kunskap om hot och våld i skolan

Hur kan skolan hantera situationer där lärare utsätts för hot och våld? Det ska två forskare vid Göteborgs universitet undersöka. De kommer bland annat att titta på hur olika strategier kan hjälpa vid olika typer av hotfulla eller våldsamma situationer.

En tredjedel av grundskollärarna blir utsatta för hot eller våldshandlingar av elever under ett läsår. Men hur lärarna upplever sin utsatthet och vad som görs för att skapa trygghet i deras arbetsmiljö, det vet vi inte.  Det finns inte forskning på det.

Den bristen ska nu två forskare vid Göteborgs universitet åtgärda. Ilse Hakvoort har fått 2,3 miljoner kronor för att tillsammans med Sofia Persson, också Göteborgs universitet, studera fyra skolor som har vänt en situation med hot och våld till det bättre.

Ilse Hakvoort, forskare vid Göteborgs universitet– Vi kom väldigt snabbt fram till att vi ville göra en kvalitativ undersökning. Den forskning som finns är kvantitativ – ”Har du utsatts för våld de senaste tolv månaderna?”.  När vi tittar på terrängen är fokus också som regel på eleverna. I skolan är lagtexten så tydligt riktad mot att elever inte ska bli utsatta, säger Ilse Hakvoort.

Undersöker hur situationer uppstår

Syftet med deras forskningsprojekt är att undersöka hur situationer där lärare blir utsatta för hot och våld uppstår, och hur ett förebyggande arbete kan se ut. I projektet ingår också att ta reda på vilka insatser skolorganisationer sätter in för att skapa en trygg arbetsmiljö.

– Det här är viktigt för skolorna, för lärarna och för eleverna. Det är deras gemensamma arbetsmiljö. Det är viktigt också för de elever som bidrar till hotfulla situationer, för att de ska lära sig fungera på ett bra sätt i samhället. Det finns så många ringar i detta, säger Sofia Persson.

De hittar ”sina” fyra skolor dels genom att sondera i referensgrupper bestående av representanter för fackförbund och för skolförvaltningar, och dels genom att ta del av anmälningar till Arbetsmiljöverket. Sofia Perssons erfarenhet av att utgå från sådan statistik är att det som visar sig i anmälningarna är toppen på ett isberg.

– Vi vet ju inte hur det är i det här fallet, vi har inte gjort vår undersökning än. Men det finns uppenbart skolor med mycket allvarliga problem, säger Sofia Persson.

Båda har tidigare erfarenhet av området. Sofia Persson har deltagit i ett projekt som handlade om skolbränder och Ilse Hakvoort har studerat konflikter i skolvärlden som varit i inledningsskedet. De har också samarbetat i lärarutbildningskurser i sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Alltså det kunskapsfält som de med denna studie ska bidra till.

Svårt veta vad som är skarpt läge

En av de saker de kommer att undersöka, är när en lärare uppfattar att en situation är så allvarlig att den behöver anmälas till rektorn. Ilse Hakvoort konstaterar att det är en komplex fråga. Alla incidenter vad gäller risk ska anmälas som en del av underlaget för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men det kan vara svårt för enskilda lärare att i alla lägen avgöra var gränsen går.

Jag tror att varken vi eller lärare alltid vet vad som är ett skarpt läge

– Jag tror att varken vi eller lärare alltid vet vad som är ett skarpt läge. Lärarna brottas med frågor som ifall de ska informera rektor, eller om det hör till deras uppdrag att hantera en sådan situation. Det är viktigt att få upp det tydligt på bordet; vad uppfattar lärare att de ska hantera?

Forskarna är nyfikna på att se i vilken mån frågan om våld och hot mot lärare är relaterad till hur läraren förstår sin egen roll i skolan – inte minst hur läraren uppfattar vad som omfattas av det pedagogiska ledarskapet. Här finns risken att läraren definierar om situationer av hot eller våld till något annat, mindre allvarligt. Också det djupa engagemang lärare ofta känner för sina elever kan leda till en omdefinition.

Sofia Persson drar paralleller till sjukvården, där vårdpersonal kan uppfatta det som en del i sitt jobb att hantera våld eller sexuella trakasserier av äldre personer med demens, exempelvis.

– Eftersom man har överordnad position som lärare så har man  ansvar för situationen. Kanske innebär det att lärare ibland kan skuldbelägga sig själva, eller skuldbeläggas av andra, om det finns konflikter, hot och våld i skolmiljön?

Organisatoriskt ansvar

De båda poängterar att de också ska undersöka det organisatoriska ansvaret.

– De här situationerna är ju inte upp till den enskilde läraren att hantera. Vad finns för organisatoriskt stöd för skolan i situationer med våld och hot, och vad finns för handlingsplaner omkring de situationerna? Vi ska titta på de dokument som finns och ha samtal med rektorer och huvudmän, och med trygghetsansvarig i den aktuella kommunen, berättar Ilse Hakvoort.

Frågan om våld mot lärare går att uppfatta som ihopkopplad med åtgärder mot våld elever emellan. Sådana åtgärder påverkar våldet på en generell nivå. Här finns ofta en mängd samarbeten med aktörer utanför skolan, som polis, socialtjänst, bup, fritidsförvaltning.

En del har gått in med kameraövervakning, andra har jobbat mer med sociala relationer.

–  Jag förväntar mig att det är en del av strategiarsenalen på en del skolor. Men min erfarenhet från annan forskning om våld i skolan är att strategierna kan skilja sig åt väldigt mycket. En del har gått in med kameraövervakning, andra har jobbat mer med sociala relationer,  berättar Sofia Persson.

Hon känner att de kommer in med sin forskning i en tid då den efterfrågas på flera olika nivåer: på myndighetsnivå, hos arbetsgivare, fackförbund och hos praktiker.

– Vi har mött ett stort intresse sen vi fick anslaget. Det är många som hör av sig och vill veta mer.  Vi ser ju också att det finns ett ökat intresse från nyhetsmedier och fackförbund för lärares utsatthet.

Text: Marika Sivertsson , 30 november 2021

Relaterade verktyg