Hoten inom socialtjänsten – så kan de motverkas

Socialtjänstens medarbetare utsätts för hot, våld och trakasserier. Och fenomenet ökar, inte minst i och med en stor desinformationskampanj på sociala medier. Men det finns sätt att motverka problemen.

– Man har fattat ett obehagligt beslut som inbegriper i en familjs inre krets. Man kanske har omhändertagit ett barn under lite stökiga förhållanden.  

Det är Almedalsvecka 2023. Peter Danielsson, andra vice ordförande i Sveriges kommuner och regioner, SKR, berättar om de situationer som socialtjänstens medarbetare runt hela landet utsätts för. 

– Och så plötsligt dyker det upp någon som filmar en när man går hem från jobbet. Främmande personer står utanför när man lämnar på förskolan. Man får samtal från okänt nummer med hot. Man får ta emot e-post, sms som kan handla om en själv och ens anhöriga. 

Hotet är ett faktum. Att gå till polisen vore en rimlig lösning, men det är inte helt okomplicerat. 

– När man ringer polisen för att anmäla detta så blir man varse att man kommer behöva stå med sitt namn och hela sin identitet, och vara med i en process mot de människor som hotar en och får en att må dåligt. 

Desinformationskampanj en del av problemet

Tyvärr är den här typen av situation inte ovanlig. Bland välfärdens medarbetare är det 3 av 10 som uppger att de utsatts för hot och våld det senaste året, enligt en rapport från SKR. Här på seminariet är samtliga deltagare överens om att problemet är allvarligt och att det dessutom ökar. 

En anledning till ökningen är en stor desinformationskampanj som skett under det senaste året. Så här skriver regeringen om det på sin hemsida: 

”Sedan december 2021 sprids desinformation om att svensk socialtjänst omhändertar muslimska barn utan rättsligt stöd. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, finns inga indikationer på att kampanjen kommer vara över i närtid. Medarbetare i socialtjänsten hotas och i värsta fall riskerar detta att leda till att barn i Sverige inte får det stöd av samhället som de har rätt till.”

Konsekvenser för verksamheten och medarbetarna

Det här får naturligtvis konsekvenser. Dels riskerar verksamheten att bli sämre. 

– Våra medarbetare behöver våga vara närvarande i alla delar av vårt land. Och de behövs framför allt på de platser där behoven är som störst. Om en medarbetare inte vågar eller börjar anpassa sina beslut efter hot så är det ett reellt problem mot vårt demokratiska samhälle, säger Peter Danielsson. 

Och för medarbetarna skapar det stress och oro.  

– Socialtjänsten har inte varit befriad från hat, hot och våld tidigare. Men det har blivit på ett annat sätt nu, i och med desinformationskampanjen, digitala medier, och så vidare. Det har eskalerat under en tid. Våra medarbetare känner sig otrygga.  

Det säger Karen Alvstad, socialchef i Göteborgs stad, på samma seminarium. 

 Utbildning, säkerhetsåtgärder och dialog

Vad kan man då göra? Karen Alvstad berättar lite om vad de har gjort i Göteborg för att motverka problemet: 

• Håller på att skapa en enhet inom socialtjänsten som jobbar med säkerhetsfrågor. 
• Jobbar med säkerheten inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet, tillsammans med de fackliga representanterna. 
• Har tagit fram utbildningsmaterial och riktlinjer, som handlar om otillåten påverkan. Till exempel hur man identifierar påverkansförsök, vad man kan göra och vad det finns för stöd. 
• Samarbetar med polisen både på strategisk nivå och vad gäller utbildningar. 
• Tipsar medarbetarna om att inte vara så synliga på sociala medier. Att ha säkra möten på kontoret. Och att använda till exempel GPS-larm vid vissa hembesök. 
• Har tät dialog med medarbetarna om vad som händer och vad man kan göra åt det. 

Just dialogen är jätteviktig. Det tycker Mattias Larsson, generaldirektör på Brottsförebyggande rådet, som är med på samma seminarium: 

– Ta upp frågan, prata om det på arbetsplatsen. Att cheferna visar empati mot sina medarbetare som har utsatts, det gör jättemycket.