Samtal och systematik: så förebygger Jönköping hot och våld

Från en ”lite får man väl tåla”-kultur till ett öppet samtal och en systematisk uppföljning av hot och våld. Följ med till en arbetsplats i Jönköping där man numera tar problemet på allvar och samarbetar på alla nivåer.

Provtagningscentralen på Länssjukhuset Ryhov, i Region Jönköpings län, ligger strax innanför huvudentrén. Hit kommer människor för att ta blodprov och urinprov, bland annat. För många är det ett snabbt besök, men det finns de som har det svårare. Då kan situationer med hot och våld ibland uppstå.

Föräldrar till svårt sjuka barn kan vara arga på vården. Personer som är rädda för nålar kan reagera aggressivt. Och personer som är hitskickade för övervakade drogprover kan vara missnöjda över situationen.

Det berättar områdeschefen Maysae Quttineh, medan hon visar runt på avdelningen.

– När jag började som chef 2022 uppstod en hotfull situation. Medarbetaren som blev utsatt blev skärrad och skakig. När jag tog upp det i gruppen fick jag höra att ”sådant där händer hela tiden”.

Och sedan kontaktade jag vår säkerhetschef, som sade att ”vi har inga rapporteringar i systemet kring detta”.

Med andra ord rapporterades få incidenter eller tillbud på avdelningen, så säkerhetsavdelningen hade väldigt lite information att gå på för att ge stöd till chefen.

Skapade systematik med hjälp av Gröna Korset

Så Maysae Quttineh påbörjade arbetet med att förändra situationen på de sju provtagningscentraler som hon är chef för. Det var dags att skapa systematik och börja arbeta förebyggande.

I slutet av den vita korridoren på just den här provtagningscentralen finns en stor digital tavla, med rubriken Gröna Korset. Här står en lista med händelser från dagen. En stökig provtagning, och ett provrör som inte blev fryst som det skulle.

I Gröna Korset rapporterar alla provtagningscentraler om arbetsdagen. Är den grön så har allt flutit på, är den gul så har ett tillbud skett, och är den röd så har det skett en olycka. Det är en vanlig modell inom sjukvården. Men här har man också lagt till färgen lila, för att visa när något extra positivt har hänt.

– Det kan vara att ett barn som är väldigt rädd för nålar till slut har lyckats genomföra en provtagning, till exempel.

Varje morgon har Maysae Quttineh ett kort möte med alla medarbetare på de olika provtagningscentralerna, där de tar upp gårdagens gröna kors.

Gröna korset har blivit ett bra verktyg för att synliggöra händelser med hot och våld.

– Vi lyfter det som har hänt och bollar med varandra. Det kan hjälpa bara att få prata av sig.

Får upp incidentrapporteringen

Det blir också ett sätt för Maysae Quttineh att snappa om något borde rapporteras som ett tillbud eller incident.

Tillbud och incidenter som rapporteras in i systemet når nämligen också säkerhetsavdelningen. Där sammanställs de, tillsammans med väktarrapporter och polisanmälningar.

– Då kan vi se var det uppstår otrygghet. På det sättet kan vi ta kontakt med cheferna där och erbjuda vårt stöd, om vi ser att incidenterna är en del i ett större sammanhang eller återkommande.

Det säger Elias Hammarlund, säkerhetschef i regionen.

Utbildning om hot och våld

Men det är inte det enda som har hänt, när det kommer till trygghet. Regionen har också tagit fram två olika digitala utbildningar på temat hot och våld, som alla medarbetare på provtagningscentralerna har gått igenom.

Den ena, på 45 minuter, vänder sig till chef och skyddsombud. Och så finns det en kortare som vänder sig till alla medarbetare.

– Utbildningen är jättebra. Man får en insikt om vad som kan hända på jobbet, och hur man kan reagera i de situationerna. Man får också lära sig att hjälpas åt att vara observant på vad som händer. Det säger Ulrika Åsberg, biomedicinsk analytiker och skyddsombud för Vårdförbundet.

Utbildningen går igenom vilka rutiner och förhållningssätt som regionen har vad gäller hot och våld, hur man kan arbeta förebyggande, och vikten av att kommunicera med sina kollegor när en situation är på väg att uppstå. Den handlar också om bemötande.

– Man kan lugna ner situationer med sitt bemötande och med ett öppet kroppsspråk, säger Maysae Quttineh.

Hon berättar om en situation som gällde en person som ofta väldigt aggressiv vid provtagning, och hade misshandlat personal vid flera tillfällen. För att hindra framtida incidenter ringde Maysae Quttineh runt till anhöriga och personal som kände personen, och tillsammans gjorde de en plan. Hen skulle alltid ha med sig erfarna assistenter, fick alltid välja rum själv och vilken väg hen skulle komma och gå. Och plötsligt gick allt bra.

– Det visade hur viktigt det var att ha en plan. Man kan inte bara ta det som det kommer.

Bildat en säkerhetsgrupp

Maysae Quttineh har också nyligen bildat en säkerhetsgrupp tillsammans med tre av sina medarbetare.

– Vi kommer att gå igenom förra årets Gröna Kors tillsammans. Och vi har redan gått igenom våra riskbedömningar.

En sak som har kommit fram i genomgången av riskbedömningarna är att det saknas en särskild introduktion för nyanställda vad gäller hot och våld. Men det kommer att åtgärdas i år.

– Vi vet att de flesta situationer uppstår under sommaren, när många i personalen är unga och oerfarna. Därför kommer vi att skapa en bättre introduktion för dem på avdelningen.

Samtalet är nyckeln

För det är samtalet som är nyckeln till att förebygga hot och våld – det är samtliga inblandade överens om. Maysae Quttineh lyfter ämnet på morgonmöten och på arbetsplatsträffar, bland annat.

– Det gäller att våga berätta när något har hänt. Då gäller det också att man har jobbat med hur man ska bemöta sina kollegor när de berättar saker, så att man lär av varandra istället för att döma varandra. Dessutom är vi noga med att lyfta positiva saker som har skett också.

Skyddsombudet Ulrika Åsberg, som har jobbat här i sexton år, tycker att samtalsklimatet har förändrats under de senaste åren. Förr i tiden pratade man inte om hot och våld.

– Nuförtiden vågar alla prata om de här frågorna och alla säger sin åsikt. Det är jätteviktigt. Man blir också omhändertagen om någonting händer.

Henrik Hultman, psykolog på Region Jönköping läns företagshälsovård, håller med.

– Tidigare fanns det lite av en kultur av att ”vi klarar allt”. Men nu byggs det upp en annan kultur. Cheferna stannar upp när något händer, och tar hand om den som drabbats.

Arbetet måste ske löpande

Det är svårt att mäta hur stor effekt som arbetet har haft. Eftersom man har jobbat med att få medarbetare att rapportera händelser så är siffrorna höga. Men polisanmälningarna har gått ner, likaså arbetsskadorna till följd av hot och våld. Det viktiga är att se arbetet som något löpande, och inte något som kan göras en gång och som sedan är färdigt.

– Jag upplever att medarbetarna känner sig tryggare idag, säger säkerhetschefen Elias Hammarlund.