9 myter om utmattningssyndrom

11 december 2017 Lästid: 7 min
Sammanfattning av artikeln

Många i arbetslivet drabbas av utmattningssyndrom. Orsaken är svår och långvarig stress utan återhämtning.

Forskningen vet idag allt mer om utmattningssyndrom, som är en egen diagnos och skiljer sig från depression. Forskarna har tagit fram ett test som används för att mäta stress och risken för utmattningssyndrom.

För att hjälpa arbetsplatser att förebygga stress och utmattningssyndrom har Suntarbetsliv tagit fram verktyget Stressdialogen i samarbete med forskare.

Kvinna vilar sig i gräset, illustrerar myter om utmattningssyndrom.
Återhämtning är viktigt för att inte drabbas av osund stress. Utan tillräcklig återhämtning finns risken för utmattningssyndrom. För drabbade krävs oftast långvarig arbetslivsinriktad rehabilitering.

Foto: Jeanette Neij

Sammanfattning av artikeln

Många i arbetslivet drabbas av utmattningssyndrom. Orsaken är svår och långvarig stress utan återhämtning.

Forskningen vet idag allt mer om utmattningssyndrom, som är en egen diagnos och skiljer sig från depression. Forskarna har tagit fram ett test som används för att mäta stress och risken för utmattningssyndrom.

För att hjälpa arbetsplatser att förebygga stress och utmattningssyndrom har Suntarbetsliv tagit fram verktyget Stressdialogen i samarbete med forskare.

Varför blir vi utmattade och hur kommer vi tillbaka? I dag vet forskarna en hel del om utmattningssyndrom. Arbetsplatser behöver organiseras därefter. Och rehabiliteringen behöver anpassas.

Lång vila och återhämtning krävs för att bli frisk om man väl drabbats av utmattningssyndrom. Rätt slags återgång till arbetet är också nödvändig.

– Man kan nog påbörja en återgång mycket tidigare än vad man ofta gör men då väldigt försiktigt, menar psykiatriprofessor Marie Åsberg, som forskar om stress och utmattning och var med och fick begreppet utmattningssyndrom godkänt av Socialstyrelsen 2005.

Chefen bör höra av sig direkt till den insjuknade, önska välkommen tillbaka och betona att man inte ska ha dåligt samvete utan att verksamheten klarar sig. Fortsatt kontakt med arbetsplatsen är viktigt, liksom en successiv återgång i små steg efter den drabbades förmåga.

Läs direkt: 9 myter om utmattningssyndrom

– Det är inte säkert att man ska tillbaka till samma arbetsplats och då behövs omplaceringsmöjligheter. Jag tror det måste lösas på organisationsnivå, kanske med arbetsgivarringar eller särskilda rehabiliteringsenheter. Vi vet ju att en viss andel anställda drabbas av utmattning och då måste arbetsgivarna tänka igenom och förbereda sig för när det händer.

Fler återinsjuknar i utmattningssyndrom

Statistiken är nämligen dyster. Antalet personer som sjukskrivs för utmattning ökade stort under 10-talet. Nytt är att:

  • En fjärdedel av de drabbade har återinsjuknat i samma diagnos.
  • Allt yngre drabbas.
  • Allt fler män drabbas, men kvinnor i 30-årsåldern drabbas mest.
  • I vården drabbas allt fler läkare.
  • Det tar längre tid att komma tillbaka.

Forskarna har ringat in stresspiralen innan en person blir sjuk. Personen har ofta haft ett liv som alla andra, med vänner, samvaro, aktiviteter och normal sömn. Men när pressen från jobbet blir för stark börjar hen sova mindre för att hinna med, drar ner på umgänge, slutar bjuda hem folk och upphör kanske med träning, körsång och annat. Till slut återstår bara arbetet.

I takt med ökade kunskaper och i takt med att fler drabbas har attityderna kring utmattningssyndrom förändrats. I dag finns en större insikt om att det kan drabba vem som helst.

– En och annan blir till och med utmattningshypokondriker och vågar inte ta på sig någonting av rädsla för stress. Men man måste förstå att stress inte är av ondo. Det är en överlevnadsmekanism som får oss att hantera situationer. Men vi måste bli bättre på att hantera stressen, säger Marie Åsberg.

Utmattningssyndrom en egen diagnos

Tillsammans med sin forskargrupp på Karolinska Institutet har hon bidragit stort till den ökade kunskapen om utmattningssyndrom. Från 2000 till 2011 forskade gruppen om depression och utmattning i människovårdande yrken inom ramen för det så kallade DU-projektet, finansierat av Afa Försäkring. Forskarna konstaterade att utmattningssyndrom är en egen diagnos och undersökte vilken slags behandling som fungerar och vilken som inte fungerar.

Porträtt Marie Åsberg med glasögon, tema utmattningssyndrom och stressDU-projektet visade också ett tydligt samband mellan antalet sjukskrivningar för psykisk ohälsa och de neddragningar som gjordes i landstingen under 1990-talets lågkonjunktur. Ju större minskningar av personalstyrkan, desto större sjuklighet hos de kvarvarande.

– Problemet är att ohälsan syns först ungefär fem år efter neddragningen, säger Marie Åsberg, som efterlyser större förståelse för de ekonomiska sambanden.

Hon ser ofta en sorts uppgivenhet på många arbetsplatser. ”Vi har de budgetramar vi har och den personal vi har.”

– Men det finns ändå alltid saker man kan göra.

Test visar varningssignaler

Forskargruppen på Karolinska Institutet har också tagit fram ett test som används vid utredning av utmattningssyndrom (KEDS-testet). Testet, som innehåller nio områden med påståenden att ta ställning till, erbjuds via Suntarbetslivs verktyg Stress och balans.

Att se signalerna på osund stress i tid är a och o.

För personer med utmattningssyndrom är testresultaten viktiga för att planera återgång i arbetet. För alla andra visar testet tidiga tecken på osund stress så man kan vända utvecklingen i tid.

– Över en viss poäng klarar man inte att jobba. Arbetshindren är trötthet, kognitiva problem med minne, koncentration och uppmärksamhet samt ökad stresskänslighet – att stressymptom triggas i gång väldigt lätt. Att se signalerna på osund stress i tid är a och o.

Marie Åsberg tycker att chefer behöver bli bättre på det och på att reagera. Som exempel nämner hon medarbetare som i lugn ton förklarar att de inte klarar mer, men ändå fortsätter att utföra arbetsuppgifter.

– När medarbetaren ett par år senare gråtande säger samma sak undrar chefen förvånat varför de inte sagt något tidigare. Men i idealfallet visar chefen tacksamhet när frågan lyfts och har inställningen att det bidrar till arbetsplatsens utveckling.

På väg mot sundare arbetsplatser

Trots den dystra statistiken med ett kraftigt ökat antal sjukskrivna för utmattningssyndrom är Marie Åsberg hoppfull inför framtiden.

Det handlar inte om att folk är gnällspikar.

– När man väl förstår hur stressystemet fungerar kan man bygga arbetsplatser därefter. Det handlar inte om att folk vantrivs eller är gnällspikar utan det är en realitet och då måste organisationer anpassa sig. Jag tror att det är på väg, säger hon.

Hos Suntarbetsliv finns verktyget Stressdialogen, som hjälper arbetsplatser att börja förebygga osund stress. Verktyget ger stöd för samtal om vad stress är, vad som orsakar stress på jobbet och hur man kan förebygga ohälsa i arbetsgruppen.

– Vi pekar på vad man faktiskt kan göra i organisationer, säger Marie Åsberg, som varit med och utvecklat verktyget.

Vad vet du själv om utmattningssyndrom?

Här har vi samlat 9 myter

1. Det drabbar bara känsliga personer.
Vem som helst kan drabbas. Ofta är det ambitiösa och duktiga personer med stort driv.

2. Hjärnförändringarna är bestående.
Stressystemet kan ofta läka med rätt behandling. Men hjärnan måste få vara i fred och vila.

3. Den som en gång drabbats blir aldrig helt frisk igen.
Det går att komma tillbaka och förhindra återinsjuknande men det ställer krav på arbetsplatserna. Nyckeln är arbetslivsinriktad rehabilitering.

4. Depression är samma sak.
Depression och utmattningssyndrom är två olika diagnoser med liknande symptom.

5. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är bästa behandlingen.
Inte depressionsanpassad KBT. Möjligen kan en anpassad form fungera. KBT hjälper i förebyggande syfte och kan lindra symtom men ger inte snabbare arbetsåtergång.

6. Antidepressiva läkemedel fungerar som behandling.
Nej, det händer andra saker i kropp och psyke än vid en depression.

7. Avspänning fungerar som behandling.
Enbart avspänningsmetoder läker inte hjärnan. Men metoden fungerar förebyggande mot utmattning.

8. Stress är farligt och leder till utmattning.
Stress är inte farligt utan en överlevnadsmekanism. Osund stress är farlig. Nyckeln är tillräcklig återhämtning.

9. Vid total vila kan man snabbt återgå i arbete.
Det tar lång tid att läka hjärnan för den som insjuknat i utmattningssyndrom.  

Minska risken för utmattning – 6 råd från stressforskaren

1. Ät alltid lunch. Ger återhämtning mitt på dagen. Eller annan matpaus vid skiftarbete.

2. Prata med varandra. Ta hjälp av Suntarbetslivs verktyg Stressdialogen.

3. Värna återhämtning. Hitta strategier och rutiner för återhämtning under arbetsdagen. Använd verktygen Återhämtning – strategier och Återhämtning i praktiken.

4. Värna sömnen. Tips för bättre sömn i Lilla Sömnskolan från Stressforskningsinstitutet.

5. Töm huvudet. Hitta en passande avspänningsmetod och använd regelbundet.

6. Testa din stressnivå för att se signaler på osund stress. Suntarbetsliv erbjuder ett vetenskapligt test som även visar framsteg vid rehabilitering av utmattningssyndrom.

Så påverkas hjärnan av utmattningssyndrom

● Långvarig stress utan chans till tillräcklig återhämtning kan utlösa utmattningssyndrom. Vid själva insjuknandet kan man svimma, få hjärtklappning, yrsel, problem att hitta eller få fram rätt ord. Kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga påverkas starkt.

● Scanning av hjärnan bekräftar skadorna och visar förändringar i hjärnbarken och framlobens insida, förstorad amygdala (känslocentrum) och förändringar i hippocampus (minnescentrum).

● Pågående forskning tycks även kunna påvisa hjärnskadorna genom blodprov som visar cellfragment i blodet från celler som annars bara finns i hjärnan.

● Hjärnskadorna är inte bestående utan kan läka med rätt behandling. Viktigt är arbetslivsinriktad rehabilitering under lång tid.

– Med en sån här modell av vad som hänt i hjärnan, att den faktiskt fungerar annorlunda vid utmattningssyndrom, är det lättare att förstå varför många av de behandlingar som prövats inte har någon effekt på arbetsåtergång, säger stressforskare Marie Åsberg.

Ta hjälp av Prehabguiden

Suntarbetslivs verktyg Prehabguiden vägleder vid arbetsanpassning och rehabilitering. Verktyget vänder sig till chefer och HRmedarbetare och skyddsombud.

Börja utforska Prehabguiden här!

Exempel ur verktyget:

Porträtt av medarbetare Jeanette Neij
Text: Jeanette Neij
Kontakt: [email protected]