Träningsklädd vinna ligger på yogamatta på gräsmatta med höstlöv, tema utmattningssyndrom. stress

Återhämtning är viktigt för att inte drabbas av osund stress. Utan tillräcklig återhämtning finns risken för utmattningssyndrom. För drabbade krävs oftast långvarig arbetslivsinriktad rehabilitering.

Foto: Jeanette Neij

9 myter om utmattningssyndrom

Varför blir vi utmattade och hur kommer vi tillbaka? I dag vet forskarna en hel del om utmattningssyndrom. Arbetsplatser behöver organiseras därefter. Och rehabiliteringen behöver anpassas.

Lång vila och återhämtning krävs för att bli frisk om man väl drabbats av utmattningssyndrom. Rätt slags återgång till arbetet är också nödvändig.

– Man kan nog påbörja en återgång mycket tidigare än vad man ofta gör men då väldigt försiktigt, menar psykiatriprofessor Marie Åsberg, som forskar om stress och utmattning och var med och fick begreppet utmattningssyndrom godkänt av Socialstyrelsen 2005.

Chefen bör höra av sig direkt till den insjuknade, önska välkommen tillbaka och betona att man inte ska ha dåligt samvete utan att verksamheten klarar sig. Fortsatt kontakt med arbetsplatsen är viktigt, liksom en successiv återgång i små steg efter den drabbades förmåga.

Läs direkt: 9 myter om utmattningssyndrom

– Det är inte säkert att man ska tillbaka till samma arbetsplats och då behövs omplaceringsmöjligheter. Jag tror det måste lösas på organisationsnivå, kanske med arbetsgivarringar eller särskilda rehabiliteringsenheter. Vi vet ju att en viss andel anställda drabbas av utmattning och då måste arbetsgivarna tänka igenom och förbereda sig för när det händer.

Fler återinsjuknar i utmattningssyndrom

Statistiken är nämligen dyster. Antalet personer som sjukskrivs för utmattning har ökat stort under 10-talet. Nytt nu är att:

  • En fjärdedel av de drabbade har återinsjuknat i samma diagnos.
  • Allt yngre drabbas.
  • Allt fler män drabbas, men kvinnor i 30-årsåldern drabbas mest.
  • I vården drabbas allt fler läkare.
  • Det tar längre tid att komma tillbaka.

Forskarna har ringat in stresspiralen innan en person blir sjuk. Personen har ofta haft ett liv som alla andra, med vänner, samvaro, aktiviteter och normal sömn. Men när pressen från jobbet blir för stark börjar hen sova mindre för att hinna med, drar ner på umgänge, slutar bjuda hem folk och upphör kanske med träning, körsång och annat. Till slut återstår bara arbetet.

I takt med ökade kunskaper och i takt med att fler drabbas har attityderna kring utmattningssyndrom förändrats. I dag finns en större insikt om att det kan drabba vem som helst.

– En och annan blir till och med utmattningshypokondriker och vågar inte ta på sig någonting av rädsla för stress. Men man måste förstå att stress inte är av ondo. Det är en överlevnadsmekanism som får oss att hantera situationer. Men vi måste bli bättre på att hantera stressen, säger Marie Åsberg.

Utmattningssyndrom en egen diagnos

Tillsammans med sin forskargrupp på Karolinska Institutet har hon bidragit stort till den ökade kunskapen om utmattningssyndrom. Från 2000 till 2011 forskade gruppen om depression och utmattning i människovårdande yrken inom ramen för det så kallade DU-projektet, finansierat av AFA Försäkring. Forskarna konstaterade att utmattningssyndrom är en egen diagnos och undersökte vilken slags behandling som fungerar och vilken som inte fungerar.

Porträtt Marie Åsberg med glasögon, tema utmattningssyndrom och stressDU-projektet visade också ett tydligt samband mellan antalet sjukskrivningar för psykisk ohälsa och de neddragningar som gjordes i landstingen under 1990-talets lågkonjunktur. Ju större minskningar av personalstyrkan, desto större sjuklighet hos de kvarvarande.

– Problemet är att ohälsan syns först ungefär fem år efter neddragningen, säger Marie Åsberg, som efterlyser större förståelse för de ekonomiska sambanden.

Hon ser ofta en sorts uppgivenhet på många arbetsplatser. ”Vi har de budgetramar vi har och den personal vi har.”

– Men det finns ändå alltid saker man kan göra.

Test visar varningssignaler

Forskargruppen på Karolinska Institutet har också tagit fram ett test som används vid utredning av utmattningssyndrom (KEDS-testet). Testet, som innehåller nio områden med påståenden att ta ställning till, erbjuds nu också inom Suntarbetslivs verktyg Stress och balans.

För personer med utmattningssyndrom är testresultaten viktiga för att planera återgång i arbetet. För alla andra visar testet tidiga tecken på osund stress så man kan vända utvecklingen i tid.

– Över en viss poäng klarar man inte att jobba. Arbetshindren är trötthet, kognitiva problem med minne, koncentration och uppmärksamhet samt ökad stresskänslighet – att stressymptom triggas i gång väldigt lätt. Att se signalerna på osund stress i tid är a och o.

Marie Åsberg tycker att chefer behöver bli bättre på det och på att reagera. Som exempel nämner hon medarbetare som i lugn ton förklarar att de inte klarar mer, men ändå fortsätter att utföra arbetsuppgifter.

– När medarbetaren ett par år senare gråtande säger samma sak undrar chefen förvånat varför de inte sagt något tidigare. Men i idealfallet visar chefen tacksamhet när frågan lyfts och har inställningen att det bidrar till arbetsplatsens utveckling.

På väg mot sundare arbetsplatser

Trots den dystra statistiken med ett kraftigt ökat antal sjukskrivna för utmattningssyndrom är Marie Åsberg hoppfull inför framtiden.

Det handlar inte om att folk är gnällspikar.

– När man väl förstår hur stressystemet fungerar kan man bygga arbetsplatser därefter. Det handlar inte om att folk vantrivs eller är gnällspikar utan det är en realitet och då måste organisationer anpassa sig. Jag tror att det är på väg, säger hon.

Nästa år lanserar Suntarbetsliv ett omfattande verktyg om stress. Det tar upp vad stress är, vad som stressar oss, konsekvenser av stress och hur organisationer kan mäta, förebygga och åtgärda stress.

– Vi pekar på vad man faktiskt kan göra i organisationer, säger Marie Åsberg, som är med och utvecklar verktyget.

Vad vet du själv om utmattningssyndrom?

Här har vi samlat 9 myter

1. Det drabbar bara känsliga personer.
Vem som helst kan drabbas. Ofta är det ambitiösa och duktiga personer med stort driv.

2. Hjärnförändringarna är bestående.
Stressystemet kan läka med rätt behandling. Men hjärnan måste få vara i fred och vila.

3. Den som en gång drabbats blir aldrig helt frisk igen.
Det går att komma tillbaka och förhindra återinsjuknande men det ställer krav på arbetsplatserna. Nyckeln är arbetslivsinriktad rehabilitering.

4. Depression är samma sak.
Depression och utmattningssyndrom är två olika diagnoser med liknande symptom.

5. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är bästa behandlingen.
Inte depressionsanpassad KBT. Möjligen kan en anpassad form fungera. KBT hjälper i förebyggande syfte och kan lindra symtom men ger inte snabbare arbetsåtergång.

6. Antidepressiva läkemedel fungerar som behandling.
Nej, det händer andra saker i kropp och psyke än vid en depression.

7. Avspänning fungerar som behandling.
Enbart avspänningsmetoder läker inte hjärnan. Men metoden fungerar förebyggande mot utmattning.

8. Stress är farligt och leder till utmattning.
Stress är inte farligt utan en överlevnadsmekanism. Osund stress är farlig. Nyckeln är tillräcklig återhämtning.

9. Vid total vila kan man snabbt återgå i arbete.
Det tar lång tid att läka hjärnan för den som insjuknat i utmattningssyndrom.  

Text: Jeanette Neij, 11 december 2017

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

”Chefoskopet ger oss ett gemensamt språk”

I Skåne har tre kommuner gått samman för att förbättra de organisatoriska förutsättningarna för sina chefer. De tre är först ut att använda Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet. – Vi hade pratat…

Kurs i svenska ger städare ett språk för jobbet

I Jönköping lär sig städare yrkes­svenska på arbets­tid. Kursen ingår i en större arbetsmiljö­satsning. – Nu vet jag namnet på sådant som vi använder i jobbet varje dag, säger Mariam…

Här blir de piggare med ljus som följer dygnet

Mer energi på dagen, lugnare nätter och mindre trötta ögon. Medarbetare vid Central­sjukhuset i Karlstad är i stort sett nöjda med dygnsrytmljus. – Man är inte lika trött efter ett…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?