Må bra med motion och rörelse. Regelbunden fysisk aktivitet hjälper dig att hantera vardagsstress. Det förebygger psykisk ohälsa och utmattning.

Foto: Pixabay

Förebygg psykisk ohälsa och utmattningssyndrom

TEMA RÖRELSE Det finns en bra och billig medicin mot psykisk ohälsa och utmattningssyndrom. Förutom bra arbetsförhållanden är rörelse ett viktigt recept. Forskning visar tydligt att all regelbunden fysisk aktivitet – på arbetet och fritiden – förbättrar hur du hanterar vardagsstress.

Det är känt sedan flera år – vi mår inte bara fysiskt bättre av rörelse utan även psykiskt. Nu finns fler svenska studier som bekräftar forskningsresultaten och preciserar dem närmare.

Agneta Lindegård Andersson, forskare vid Institutet för Stressmedicin i Göteborg (ISM), sammanfattar läget och ger tips. Men först ett grundbudskap från henne gällande arbetslivet och stressrelaterad ohälsa:

– Arbetsplatsens utformning och organisation spelar stor roll för om enskilda individer blir sjuka eller inte av stress. Detta får man som arbetsgivare och som enskild individ aldrig glömma när man planerar åtgärder för att förhindra uppkomsten av stressrelaterad ohälsa.

Nästa viktiga budskap, som handlar om betydelsen av rörelse, är att bredda synen på vad som är motion.

Ta bort hajpen att man måste löpträna och gå på gym.

– Fysisk aktivitet är inte bara att vara ombytt och svettas i motionsspåret. All rörelse som sker i vardagen räknas in. Det är väldigt viktigt för att få hållbara motionsvanor – att man bygger in det i vardagen. Vi behöver ta bort hajpen att man måste löpträna och gå på gym, säger hon.

All rörelse räknas

Tänk alltså ”rörelse” i stället för ”träning”, om det underlättar. Rörelse, eller fysisk aktivitet, omfattar då kroppsrörelse under såväl arbetstid som fritid och alla olika former av kroppsövningar, gymnastik, motion och friluftsliv.

Det finns tunga vetenskapliga bevis för att en lagom dos fysisk aktivitet dämpar depression, ångest och upplevd stressnivå. Olika studier visar att:

Promenerande fötter.

  • Regelbundna promenader på måttlig nivå minskar symtom vid depression
  • Lätt fysisk aktivitet är lika effektivt som hård fysisk aktivitet för att behandla depression
  • Regelbunden fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet förbättrar kognitiva funktioner hos patienter med utmattningssyndrom

”Medicin” vid utmattningssyndrom

Medicinen vid stressrelaterad psykisk ohälsa/utmattningssyndrom är ofta antidepressiva läkemedel. Men många av dem som behandlas med antidepressiva svarar inte så bra på behandlingen. Ännu färre tillfrisknar, främst på grund av att utmattningssyndrom är en ”egen sjukdom” som kräver ett omhändertagande riktat mot just själva utmattningen. Vid utmattningssyndrom händer andra saker i kropp och psyke än vid en depression. Många personer är också skeptiska till läkemedel. Det behövs alltså annan ”medicin”.

Det går att jämställa fysisk aktivitet med medicin.

– Förmågan att hantera vardagsstressen förbättras med mer fysisk aktivitet. Och kan man bättre hantera vardagsstressen blir man bättre på att stå emot att utveckla stressrelaterad ohälsa. Det går verkligen att jämställa fysisk aktivitet med medicinering, säger Agneta Lindegård Andersson.

Utmattningssyndrom ökar mest

Fysisk aktivitet, på såväl arbetet som fritiden, kan alltså förebygga att man utvecklar utmattning till följd av stress. Flera studier visar också att regelbunden rörelse kan fungera som en buffert mot själva stressen. En studie från Umeå från 2017 visar dessutom att fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitetsnivå förbättrar det episodiska minnet (händelseminnet) hos personer med utmattningssyndrom.

– Utmattning är den ultimata stressen. Och stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom är den ohälsa som ökar mest – inte depression eller ångest.

Så mycket rörelse rekommenderas

Porträtt Agneta Lindegård Andersson, forskar om fysisk aktivitet och utmattningssyndrom.

Samma optimala rekommendation för hur mycket rörelse ”friska” vuxna ska utföra på veckobasis för att bibehålla god hälsa bör enligt Agneta Lindegård Andersson gälla även personer med utmattningssyndrom. Förutsättningen är att man under pågående sjukdom långsamt uppgraderar dosen allt utifrån varje enskild individs förmåga.

– För människor med utmattningssyndrom kan det ta minst ett halvår innan de kommit upp i rekommenderad dos. Kanske ska de börja med fem minuters aktivitet per dag. Och återhämtning är inte att förglömma. Det behövs två dagar i veckan när man inte gör någonting.

Börja på låg nivå

Institutet för Stressmedicin är ett stort nationellt kunskapscentrum på stressområdet. De har stor erfarenhet av att möta människor med stressrelaterad ohälsa, som utmattningssyndrom. Agneta Lindegård Andersson nämner att hon i sitt arbete träffat personer med svårt utmattningssyndrom som ändå kunnat aktiveras.

– All forskning visar att det är jättesvårt. När man mår sämre är man mindre fysiskt aktiv. Det är viktigt att personerna har stöd och hjälp att fortsätta med att vara fysiskt aktiva.

Bra med rörelse på recept

Forskningsprojekt hon deltagit i på ISM har tittat på vad som kan få utmattade i rörelse och undersökt nivån på träningen, hur ofta och hur varaktigt de tränat. Personerna har haft täta besök med specialistläkare i upp till ett år. De har också fått gruppinformation med täta uppföljningar om vikten av rörelse, vilket visat sig vara lika framgångsrikt som individuell coachning.

– Under en period på 0–3 månader började de röra på sig mycket mer jämfört med vad som var fallet när de först informerades om vikten av fysisk aktivitet för tillfrisknandet. Det går alltså att med tillräcklig information få i gång denna patientgrupp, säger hon.

En ny forskningsöversikt från Sahlgrenska universitetssjukhuset visar också att fysisk aktivitet på recept (FaR) ger effekt. Metoden ökar verkligen personers fysiska aktivitetsnivå.

– Skriver en läkare recept på fysisk aktivitet verkar människor ta till sig det bättre.

Recept på rörelse är särskilt viktigt vid utmattningssyndrom då det behövs hjälp med rätt dos av fysisk aktivitet. Att vara fysiskt aktiv på rätt nivå kan förhindra återfall i psykisk ohälsa.

Text: Jeanette Neij, 27 augusti 2018

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Hon stöttar de anställdas innovationer

Många anställda har idéer om hur deras egen verksamhet eller arbetsmiljö kan bli bättre. Inom Västra Götalandsregionen finns Innovationsplattformen som ska fånga upp dem. Alla som kommer med idéer får…

Sjuksköterskorna som blev uppfinnare

Narkossjuksköterskorna såg att arbetsmiljön kunde bli säkrare med en bättre vagn för avfallshantering på operationssalen. Nu har idén blivit verklighet – med hjälp av Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen. Så här en…

Nytt avtal med företagshälsan – så gjorde Helsingborg

Helsingborgs kommun upphandlade sin företagshälsovård i samverkan. HR, chefer, skyddsombud och upphandlare arbetade tillsammans fram det nya avtalet. Resultatet blev helt nya tjänster och en ny roll för företagshälsovården. Det…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Fyra smiley, social arbetsmiljö.

11 vinster av att jobba med OSA

Har ni råd att strunta i OSA? En schysst och rättvis arbetsplats med lagom belastning och gott arbetsklimat lönar sig....