Två allvarliga kvinnor som pratar vid ett bord.

Våga fråga. När en arbetskamrat verkar må dåligt är det klokt att fråga om hur du kan hjälpa till. Tillsammans kan ni kanske hejda en utmattning som tar lång tid att läka.

Foto: Maskot/TT

När kollegan blir utmattad

Stress i sig behöver inte vara farligt. Men den som inte får tillräcklig återhämtning kan bli sjuk. Vad behöver arbetskamraterna och chefen tänka på när en i gruppen drabbas av utmattningssyndrom?

Porträtt på Kajsa Bergwall– Utmattning är inget som kommer över en natt, som en olycka. Ett kriterium är att överbelastningen ska ha pågått i minst sex månader, sa psykologen Kajsa Bergwall på en konferens om hjärnstress, utmattning och psykisk ohälsa.

Utmattningssyndromet kan delas in i tre faser: uppbyggnadsfasen, akutfasen och återhämtningsfasen. I alla dessa tre faser kan bemötandet från arbetskamrater och chef ha betydelse. Det kan till och med gå att bromsa utvecklingen i uppbyggnadsfasen, men om arbetskamraten redan blivit sjuk kan man också undvika att lägga på bördor i onödan.

Lyssna in varningssignalerna i uppbyggnadsfasen

Det huvudsakliga symptomet i uppbyggnadsfasen är trötthet och energilöshet, men den kan också komma till uttryck på många andra sätt.

En arbetskamrat som befinner sig i uppbyggnadsfasen kanske till exempel

  • sover för lite eller för mycket
  • verkar träffa vänner mer sällan
  • har ont i magen
  • har ont i ryggen
  • har svårare att koncentrera sig
  • börjar snäsa
  • börjar arbeta mer hemifrån.

Allt detta kan ha andra orsaker. Det behöver till exempel inte vara negativt att arbeta hemifrån. Men om en arbetskamrat drar sig undan mer och mer och kanske bara kommer in till nödvändiga möten, och inte heller stannar för lunch eller glömmer saker, så kan det vara en signal om att belastningen är för stor.

Sträck ut en hjälpande hand

Då är det läge att som arbetskamrat eller chef sträcka ut en hjälpande hand. Personen kan behöva stöd att hitta tillbaka till en bra balans igen. Företagshälsovården kan hjälpa till.

Som arbetskamrat och chef kan du i det läget ställa frågor som till exempel:
”Hur mår du?”
”Hur är det fatt?”
”Kan jag göra något för dig? Jag tror att du kan behöva hjälp.”

Nu är det också lätt hänt att arbetskamraten får för sig att balansera upp läget och få återhämtning genom att lägga till ytterligare aktiviteter i sitt liv.

Det kan slå fel, menar Kajsa Bergwall som mött många patienter med den här diagnosen i sitt arbete som psykolog med behandling och rehabilitering av stress och utmattningssyndrom.

– Att börja på något nytt, som yoga, kan vara en god idé eftersom det är en återhämtande aktivitet för de flesta. Men om man inte samtidigt drar ner på en annan aktivitet i livet kan det bli ytterligare en belastning som får bägaren att rinna över. Istället gäller det att skala bort åtaganden och skapa utrymme för återhämtning.

Akutfasen – när allt rasar

Akutfasen kommer med full kraft. Arbetskamraten blir sjuk.

– Det tar helt stopp. De flesta som varit där vet exakt när det hände.

I akutfasen kan det hända att arbetskamraten inte längre begriper hur kaffeautomaten fungerar, får panikattacker eller går vilse på vägen till eller från jobbet.

Våga snåla med kontakt

Den här akutfasen brukar enligt Kajsa Bergwall pågå mellan två veckor och två månader. Under den perioden finns det några viktiga saker för arbetskamrater och chefer att komma ihåg.

– Individen behöver en stund att landa. Det kan vara traumatiskt att känna att jag inte klarar av det som andra klarar.

Då gäller det att från arbetsplatsens sida inte förvärra läget.

– Chefen och HR-avdelningen behöver ta det lite lugnt i akutfasen.

Det här kan passa att säga i kontakten med en arbetskamrat som just drabbats av utmattning:
”Vi finns här.”
”Ta den tid du behöver, det är ingen brådska.”
”Din hälsa är viktigast.”

Psykologens erfarenhet är att de som får ett sådant bemötande kommer tillbaka fortare i arbete i jämförelse med de som får telefonsamtal från arbetsplatsen med budskap som ”när kommer du tillbaka? – vi behöver dig”.

Hitta ett nytt sätt att leva

Först efter cirka två månader börjar nästa fas – återhämtningsfasen. Den tar tid, ofta ett år eller mer. Nu behöver arbetsgivaren och arbetskamraterna vara medvetna om att personen som är sjuk testar ett nytt sätt att leva och vara.

Sjukskrivningen trappas stegvis ned och det kan vara aktuellt med färre arbetsuppgifter eller byte till andra arbetsuppgifter än innan akutfasen brakade loss med full kraft.

– Aktivitetsnivån ska inte tillbaka till samma nivå som innan, utan ligga på en lite lägre nivå.

Träna på att ta pauser

Ta det lugnt och sansat i början, är psykologens tips. Det behövs tid för att träna på att ta pauser och jobba med en sak i taget.

Det är inte arbetsgivaren som sjukskriver, men arbetsgivaren kan styra arbetsbelastningen genom att låta medarbetaren hitta en fungerande arbetsvardag steg för steg, föreslår hon.

– Att komma tillbaka på 25 procent och sen öka till att arbeta halvtid innebär en dubblering av arbetstiden.

Målbild: Randiga dagar för alla

Kajsa Bergwall föreslår att man gör ett schema som tydligt visar vad i arbetet som är aktivitet och vad som är återhämtning. Målet är att ha vad hon kallar ”randiga dagar”. På det sättet blir det synligt om det fattas återhämtning.

– Det handlar om att försöka hitta balans. Även arbetsgivaren och kollegorna behöver träna på det, menar hon.

Läs gärna även artikeln Fyra sätt att främja återhämtning. I den finns fler tips från Kajsa Bergwall.  

 

 

Text: Anna Norrby, 24 september 2019

Relaterade verktyg

  • OSA-utbildningen

    Gemensam bas för chefer och skyddsombud

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...