Stress i sig behöver inte vara farligt. Men den som inte får tillräcklig återhämtning kan bli sjuk. Vad behöver arbetskamraterna och chefen tänka på när en i gruppen drabbas av utmattningssyndrom?
– Utmattning är inget som kommer över en natt, som en olycka. Ett kriterium är att överbelastningen ska ha pågått i minst sex månader, sa psykologen Kajsa Bergwall på en konferens om hjärnstress, utmattning och psykisk ohälsa.
Utmattningssyndromet kan delas in i tre faser: uppbyggnadsfasen, akutfasen och återhämtningsfasen. I alla dessa tre faser kan bemötandet från arbetskamrater och chef ha betydelse. Det kan till och med gå att bromsa utvecklingen i uppbyggnadsfasen, men om arbetskamraten redan blivit sjuk kan man också undvika att lägga på bördor i onödan.
Lyssna in varningssignalerna i uppbyggnadsfasen
Det huvudsakliga symptomet i uppbyggnadsfasen är trötthet och energilöshet, men den kan också komma till uttryck på många andra sätt.
En arbetskamrat som befinner sig i uppbyggnadsfasen kanske till exempel
- sover för lite eller för mycket
- verkar träffa vänner mer sällan
- har ont i magen
- har ont i ryggen
- har svårare att koncentrera sig
- börjar snäsa
- börjar arbeta mer hemifrån.
Allt detta kan ha andra orsaker. Det behöver till exempel inte vara negativt att arbeta hemifrån. Men om en arbetskamrat drar sig undan mer och mer och kanske bara kommer in till nödvändiga möten, och inte heller stannar för lunch eller glömmer saker, så kan det vara en signal om att belastningen är för stor.
Läs också: Vad är stress?
Sträck ut en hjälpande hand
Då är det läge att som arbetskamrat eller chef sträcka ut en hjälpande hand. Personen kan behöva stöd att hitta tillbaka till en bra balans igen. Företagshälsovården kan hjälpa till.
Som arbetskamrat och chef kan du i det läget ställa frågor som till exempel:
”Hur mår du?”
”Hur är det fatt?”
”Kan jag göra något för dig? Jag tror att du kan behöva hjälp.”
Nu är det också lätt hänt att arbetskamraten får för sig att balansera upp läget och få återhämtning genom att lägga till ytterligare aktiviteter i sitt liv.
Det kan slå fel, menar Kajsa Bergwall som mött många patienter med den här diagnosen i sitt arbete som psykolog med behandling och rehabilitering av stress och utmattningssyndrom.
– Att börja på något nytt, som yoga, kan vara en god idé eftersom det är en återhämtande aktivitet för de flesta. Men om man inte samtidigt drar ner på en annan aktivitet i livet kan det bli ytterligare en belastning som får bägaren att rinna över. Istället gäller det att skala bort åtaganden och skapa utrymme för återhämtning.
Akutfasen – när allt rasar
Akutfasen kommer med full kraft. Arbetskamraten blir sjuk.
– Det tar helt stopp. De flesta som varit där vet exakt när det hände.
I akutfasen kan det hända att arbetskamraten inte längre begriper hur kaffeautomaten fungerar, får panikattacker eller går vilse på vägen till eller från jobbet.
Våga snåla med kontakt
Den här akutfasen brukar enligt Kajsa Bergwall pågå mellan två veckor och två månader. Under den perioden finns det några viktiga saker för arbetskamrater och chefer att komma ihåg.
– Individen behöver en stund att landa. Det kan vara traumatiskt att känna att jag inte klarar av det som andra klarar.
Då gäller det att från arbetsplatsens sida inte förvärra läget.
– Chefen och HR-avdelningen behöver ta det lite lugnt i akutfasen.
Det här kan passa att säga i kontakten med en arbetskamrat som just drabbats av utmattning:
”Vi finns här.”
”Ta den tid du behöver, det är ingen brådska.”
”Din hälsa är viktigast.”
Psykologens erfarenhet är att de som får ett sådant bemötande kommer tillbaka fortare i arbete i jämförelse med de som får telefonsamtal från arbetsplatsen med budskap som ”när kommer du tillbaka? – vi behöver dig”.
Hitta ett nytt sätt att leva
Först efter cirka två månader börjar nästa fas – återhämtningsfasen. Den tar tid, ofta ett år eller mer. Nu behöver arbetsgivaren och arbetskamraterna vara medvetna om att personen som är sjuk testar ett nytt sätt att leva och vara.
Sjukskrivningen trappas stegvis ned och det kan vara aktuellt med färre arbetsuppgifter eller byte till andra arbetsuppgifter än innan akutfasen brakade loss med full kraft.
– Aktivitetsnivån ska inte tillbaka till samma nivå som innan, utan ligga på en lite lägre nivå.
Träna på att ta pauser
Ta det lugnt och sansat i början, är psykologens tips. Det behövs tid för att träna på att ta pauser och jobba med en sak i taget.
Det är inte arbetsgivaren som sjukskriver, men arbetsgivaren kan styra arbetsbelastningen genom att låta medarbetaren hitta en fungerande arbetsvardag steg för steg, föreslår hon.
– Att komma tillbaka på 25 procent och sen öka till att arbeta halvtid innebär en dubblering av arbetstiden.
Målbild: Randiga dagar för alla
Kajsa Bergwall föreslår att man gör ett schema som tydligt visar vad i arbetet som är aktivitet och vad som är återhämtning. Målet är att ha vad hon kallar ”randiga dagar”. På det sättet blir det synligt om det fattas återhämtning.
– Det handlar om att försöka hitta balans. Även arbetsgivaren och kollegorna behöver träna på det, menar hon.
Få fler tips från Kajsa Bergwall i artikeln Fyra sätt att främja återhämtning
Läs också: Vad är psykisk ohälsa?
