Utmattningssyndrom: Så kan arbetsplatsen stötta

Arbetsplatsen spelar en central roll både för att förhindra utmattningssyndrom och för att rehabilitera drabbade medarbetare. Ta del av experternas råd om hur ni kan upptäcka stressrelaterade problem i tid och underlätta återgång i arbete.

I år är det 20 år sedan termen utmattningssyndrom användes för första gången i en kunskapsöversikt från Socialstyrelsen. Sedan dess har flera forskningsstudier publicerats. Nu har en grupp experter sammanställt vad som hittills är känt om diagnosen.

Några av dem deltog på ett seminarium i november 2023, som Sveriges kommuner och regioner anordnade.

Där lyfte de bland annat fram arbetsplatsens betydelse både för att förebygga utmattningssyndrom och för att rehabilitera de som drabbas.

Utmattningssyndrom kan delas in i tre faser:

• Riskfasen
• Akutfasen
• Återhämtningsfasen

Det är framför allt i risk- och återhämtningsfasen som arbetsgivare och kollegor har en viktig roll att spela.

Riskfasen – chansen att förebygga utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom kommer inte över en natt. Varningssignalerna visar sig ofta långt innan. Symptom som sömnlöshet, huvudvärk eller magbesvär kan komma och gå. En del söker vård för upprepade infektioner.

Även på jobbet kan man se tecken på att något inte står rätt till.

Det kan till exempel handla om att personen:

• är mer irriterad
• visar bristande empati
• lätt hamnar i konflikter
• drar sig undan, hoppar över raster
• får svårare att hinna med tankekrävande uppgifter – och ofta kompenserar detta genom att ta med jobb hem.

De här problemen innebär inte i sig att någon har utmattningssyndrom, men det finns en risk att de leder vidare till akutfasen.

– Väldigt många av oss befinner sig i en riskfas någon gång i livet utan att få utmattningssyndrom. Därför finns det anledning att fundera över hur man hanterar de här tillstånden för att de inte ska utvecklas till utmattningssyndrom, säger Marie Åsberg, professor emeritus vid Karolinska Institutet.

Uppmärksamma måendet inom ramen för SAM

För att upptäcka problem redan i riskfasen är det viktigt att regelbundet stämma av stressnivån på arbetsplatsen, som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det kan till exempel ske med hjälp av olika forskningsbaserade självskattningsskalor.

Då ska arbetsgivaren göra en riskbedömning.

– Har du en arbetsgrupp där många skattar höga värden på utmattning, oberoende av metod, så är det en tydlig indikation på att det föreligger organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblem, säger Emma Brulin, docent i arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet.

– Då ska arbetsgivaren göra en riskbedömning och ta upp frågan till dialog och diskussion.

Håll regelbundna avstämningar med alla

Det är också viktigt att skapa en atmosfär på arbetsplatsen där man kan tala om hur man har det.

– Ett vanligt problem när man har den här typen av symtom är att man sätter på skygglapparna, koncentrerar sig stenhårt på arbetet och på så sätt jobbar sig fram till en utmattning. I det läget kan en fråga från chefen lätt uppfattas som en anklagelse om att man inte sköter sitt jobb ordentligt, säger Marie Åsberg.

För att komma runt detta är det bra att ha regelbundna avstämningar med alla på arbetsplatsen. På så vis ökar chansen att tidigt upptäcka behov av att anpassa arbetet utan att någon känner sig utpekad.

Det stöd som en medarbetare eller kollega i riskfasen kan behöva är ofta väldigt handfast. Det kan till exempel handla om hjälp med att:

• prioritera bland arbetsuppgifter
• sätta gränser
• inte hoppa över pauser som lunch eller fika

– Det är också viktigt hur det ser ut i övriga livet. Kanske märker man som chef att det här är mer komplext och behöver koppla in företagshälsovården, säger Gunilla Wastensson, medicine doktor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Akutfasen – en dag går det inte längre

Under riskfasen kanske man vilar och blir lite bättre…sen blir man lite sämre igen. Så där håller det på. Men en dag går det inte längre. Det är den dagen man kanske inte kommer ur sängen, har glömt vägen till jobbet eller inte vet hur man startar bilen.

Man har hamnat i ett akut utmattningssyndrom som vanligtvis pågår några veckor, men ibland längre.

Man kan inte gå från noll till hundra. Det är som ett recept för återfall, och återfall är ganska vanliga.

– Då har man ofta inget annat val än att ta det väldigt lugnt och ska vara sjukskriven, säger Marie Åsberg.

Det som gör att man inte kan arbeta är de kognitiva problemen. Det handlar om:

• problem att planera och genomföra handlingar
• problem att styra och växla uppmärksamhet
• problem med arbetsminnet.

Återhämtning sker gradvis

Gradvis blir man sedan bättre. Och när man återfått tillräcklig förmåga är det viktigt att stegvis återgå till arbetet, menar forskarna.

– Man kan inte gå från noll till hundra. Eller i värsta fall 150 om man måste ta igen det man missat. Det är som ett recept för återfall, och återfall är ganska vanliga, säger Marie Åsberg.

För att det inte ska bli så är det viktigt att arbetsgivaren är involverad redan tidigt, och att det finns en tydlig plan innan arbetsåtergången, understryker Gunilla Wastensson. Både chef och arbetskamrater ska veta vad som gäller.

Sedan är det bra att börja arbeta 25 procent, och då helst varannan dag för att få återhämtning mellan arbetspassen. Därefter kan arbetstidens omfattning ökas successivt, liksom svårighetsgraden i arbetsuppgifterna.

Kanske behövs även en introduktion ifall arbetet har förändrats under sjukskrivningen.

– Perioder där man mår sämre hör till sjukdomen. Då minskar man helt enkelt aktiviteterna eller ligger kvar på samma nivå innan man återupptar rehabiliteringen, säger Gunilla Wastensson.

Inte frisk för att man börjar jobba

Viktigt att tänka på är att den utmattade ofta har kognitiva svårigheter även när den är tillbaka på jobbet. Det kan vara svårt att hålla saker i minnet, bibehålla uppmärksamheten, göra flera saker samtidigt. En ökad stresskänslighet kan också hänga med länge, påpekar forskarna.

– Man blir inte frisk bara för att man kommer tillbaka till arbetet, säger Emma Brulin och fyller i att det allra viktigaste vid arbetsanpassning är att lämna utrymme för återhämtning.

Det är viktigt att det finns en tydlig plan för arbetsåtergången.

Dessutom måste man vara uppmärksam på förändrade förhållanden, som till exempel nya symptom på stress, för att minska risken att det blir en ny sjukskrivning. Viktigt är också att se till hela gruppens arbetsmiljö, så att inte anpassningarna går ut över andra medarbetare.

Men bör man då överhuvudtaget återgå till samma arbetsplats om man blivit sjuk av jobbet?

– Det beror på. En del av sjukskrivningsproblematiken kan ligga i relationen till kollegor och chef och att då återgå till den kulturen kan vara ett problem. Men trivs man i sin personalgrupp kan det vara en trygghet och en del i drivkraften att komma tillbaka, säger Emma Brulin.

Fotnot: All fakta i artikeln är hämtad från seminariet Utmattningssyndrom – vilka är signalerna och vad kan man göra? som anordnades av SKR 28 november 2023