OSA-kompassen minskar risken för hyllvärmare

8 mars 2016 Lästid: 5 min
– Det blir bättre om fack och arbetsgivare kan ha en gemensam kunskapsinhämtning, så att man inte söker var för sig utan gemensamt går in på OSA-kompassen, säger Eva Wallander, facklig företrädare inom Vårdförbundet i Kalmar län.
– Det blir bättre om fack och arbetsgivare kan ha en gemensam kunskapsinhämtning, så att man inte söker var för sig utan gemensamt går in på OSA-kompassen, säger Eva Wallander, facklig företrädare inom Vårdförbundet i Kalmar län.

Foto:

Med hjälp av Suntarbetslivs verktyg OSA-kompassen finns det stora möjligheter att underlätta arbetet med föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det tror Eva Wallander, facklig företrädare inom Vårdförbundet i Kalmar län.

Eva Wallander har arbetat som biomedicinsk analytiker i trettio år. Sedan 2007  arbetar hon fackligt på heltid inom Vårdförbundet i Kalmar län (drygt 3 200 medlemmar). Till hennes uppgifter hör att samordna arbetsmiljöarbetet på två stora arbetsplatser i Kalmar: Länssjukhuset och Diagnostiskt centrum. Så här säger hon om OSA-kompassen:

– Det blir bättre om fack och arbetsgivare kan ha en gemensam kunskapsinhämtning, så att man inte söker var för sig utan gemensamt går in på OSA-kompassen, säger hon. Det är bra om så många som möjligt, medarbetare på olika nivåer, blir väl insatta i de nya föreskrifterna. Då kan vi verkligen få en nystart i arbetsmiljöarbetet, och det behövs också. Vi behöver tänka nytt!

– Jag har hittills varit inne två gånger och jag ser OSA-kompassen som ett verktyg för att ta till sig de nya föreskrifterna. Innehållet i varje paragraf är kort, informativt och överskådligt beskrivet. Men det finns stora möjligheter fördjupa sig. Man kan gå in på de verktyg som finns. Där finns också inspirerande exempel, reportage om hur man har gått tillväga på andra arbetsplatser. Det tror jag man har nytta av när man har ett liknande problem att lösa.

Eva Wallander tycker att det är bra att sidorna är upplagda så att man lätt kan förnya dem och lägga till nya verktyg och ny information, i olika former.

– På så sätt tror jag att OSA-kompassen kommer att få en lång livslängd. Det är till exempel bra att man utan stora arbetsinsatser kan följa resultat från forskning inom de olika områden som OSA-föreskrifterna handlar om.

 Innehållet i varje paragraf är kort, informativt och överskådligt beskrivet.

Hänger ihop med helheten

– Det nya med OSA-föreskrifterna är att man har samlat ihop sådant som legat på olika ställen och lyfter fram sambandet mellan det organisatoriska och det sociala inom arbetsmiljön, säger Eva Wallander. Hittills har det lätt blivit så att man försökt lösa enskilda individers problem kopplade till den sociala arbetsmiljön. Man kopplar inte problemen till organisationen, och inte till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men ofta visar det ju sig att det är flera inom en organisation som får samma problem. Grundproblemet ligger inte hos individerna, utan hänger ihop med helheten. Det är något som inte fungerar som det ska på arbetsplatsen. Och då kvarstår problemet, exempelvis med kränkande särbehandling.

Hon pekar också på att de olika OSA-paragraferna med ”riskområden” ofta mycket hänger samman med varandra:

– Exempelvis kan arbetstidens förläggning försvåra för återhämtningen och därigenom skapa stress. Men stress beror även på hur man organiserar arbetet, och om det finns otydlighet och osäkerhet om arbetets innehåll. Så olika saker kan leda fram till samma symptom.

OSA-kompassen lyfter också fram just hur föreskrifterna uppmuntrar till att tänka på den organisatoriska arbetsmiljön, så att man sätter sig in i hur organisation påverkar såväl individen, som individernas förhållande mellan varandra, menar hon.

”Kommer längst om vi pratar med varandra”

Eva Wallander berättar att OSA-föreskrifterna har varit på tapeten många gånger sedan Arbetsmiljöverkets beslut kom i september 2015, såväl i samtal inom och mellan de fackliga organisationerna, som med representanter för arbetsgivarna. Men nu, mindre än en månad innan de träder i kraft, så har de ännu inte kommit så långt som till konkreta gemensamma planer för hur de ska ta sig an dem.

Hon hör inte till dem som tror att det kommer att bli massor av anmälningar till Arbetsmiljöverket, enligt SAM-föreskrifterna 6.6.a, inte i första taget.

– Nej, jag tror snarare att vi har möjlighet att komma längst om vi pratar med varandra och ser vad vi kan göra. Men det blir inte bra om vi bara fortsätter tala med varandra utifrån de invanda mönstren. Vi måste försöka lyfta blicken, vidga horisonten och ta till oss nya idéer. Jag tror att OSA-föreskrifterna kan ge oss möjligheter att koppla samman frågorna till en helhet, så att vi inte bara går på och gör på samma sätt som tidigare.

Man måste införliva arbetet med OSA-frågorna i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

OSA kan ge en ny kraft i SAM

Eva Wallander tycker att det av OSA-kompassen framgår att OSA-föreskrifterna har en tydlig inriktning mot att komma fram till lösning och åtgärd – och att man måste införliva arbetet med OSA-frågorna i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det går att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet, menar hon, och hon tror att OSA-föreskrifterna kan bidra till det.

– Jag hoppas att OSA  kan ge ny kraft i SAM, så att det inte bara blir en arbetsmiljöpunkt som man har på samverkansmöten, utan att vi ägnar arbetsmiljön mer tid och kraft, hela tiden. Det är inget som man bara gör på en årlig skyddsrond eller temptagning i en medarbetarenkät vartannat år. Det ska vara ett ständigt pågående arbete.

– Det är förstås mycket som är på gång redan. Nu kan vi ta chansen i samband med en tydlig förändring, som en ny arbetsmiljöföreskrift kan innebära, så att vi förbättrar det vi redan har.

Eva Wallander menar att det nu gäller att se till att OSA-föreskrifterna inte bara blir ett brandgult häfte som värmer hyllor. Och OSA-kompassen kan förhoppningsvis hjälpa till att förhindra den saken.

Artiklar: Forskning

Här finns stöd

Uppdatering:

Sedan OSA-kompassen lanserades har Suntarbetsliv tagit fram ytterligare verktyg och en utbildning för OSA-arbete, bland annat:

Text: Mats Utbult