Har ni råd att strunta i OSA? En schysst och rättvis arbetsplats med lagom belastning och gott arbetsklimat lönar sig. Jobba med frågorna – det vinner såväl medarbetarna som verksamheten och samhället på. Forskarna berättar om vinsterna och hur ni kan göra.
Arbetsbelastningen, hur vi är mot varandra och hur arbetstiden förläggs påverkar hur vi mår på jobbet. Det tillhör den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA. Arbetsgivare har lika stort ansvar för OSA som för den fysiska arbetsmiljön.
En som forskar kring frågorna är Stefan Blomberg, psykolog vid Arbets- och miljömedicin i Linköping. Han studerar särskilt arbetsrelaterad mobbning.
Varför är OSA så viktig på arbetsplatsen?
– För gemene man är ju den sociala arbetsmiljön det man lever i hela dagarna. Utifrån ett arbetsgivarperspektiv är det ingen organisation som är så ineffektiv som en där man inte litar på varandra och där det ständigt är konflikter, tjafs och bråk. Och dålig social arbetsmiljö skapar psykisk ohälsa, vilket i dag är den största orsaken till sjukskrivningar, säger han.
Läs direkt: 11 vinster av att jobba med OSA
Hjälpsamhet viktigt
Pia Tham är universitetslektor och forskare i socialt arbete vid Högskolan i Gävle. Hon har studerat socialsekreterares arbetsvillkor i många år. Hon har tydligt sett att frågor kring organisation och mellanmänskliga aspekter är allra viktigast för hur man trivs på arbetsplatsen och för om man vill stanna kvar.
– Det slår igenom i alla analyser, framför allt när det gäller om man är på väg att sluta eller inte. Hur ledningen bryr sig om medarbetarnas välbefinnande och om medarbetarna får uppskattning – den typen av frågor är viktigast, viktigare än kraven i arbetet, säger hon.
I en studie undersökte hon specifikt vad som bidrar till arbetstillfredsställelse och till att man vill vara kvar på arbetsplatsen.
– God stämning, att man trivs ihop och att arbetsledaren fungerar bra är viktigt. Det handlade alltså om att man tog stöd av varandra och hjälptes åt. Inställningen var att se till att ingen person blev själv med tung arbetsbelastning.
Vad är viktigt för ett framgångsrikt OSA-arbete?
– Att medarbetare får vara med på sina villkor. Att skapa delaktighet – beslut ska inte komma uppifrån. I en del organisationer har man på så sätt kunnat införa förändringar som medarbetare annars är kritiska mot. Exempelvis var en kommun tvungen att omorganisera och införa kontorslandskap. Vi trivs bra, sa medarbetarna, som hade fått vara med och bestämma så att det blev klokt utformat och anpassat efter just deras arbetsuppgifter, berättar Pia Tham.
Stefan Blomberg framhåller att man ska akta sig för quick fix. Det gäller att jobba långsiktigt med två huvudsakliga frågor.
– Den ena är tillit och stöd i den sociala arbetsmiljön. Den andra är ordning och reda i den organisatoriska arbetsmiljön. Ha de här två kompassriktningarna och låt dem påverka beslut i många olika frågor. Det handlar om ledarskap, chefskap, roller, kultur, värderingar, arbetsbelastning, bemanningsnivåer och mycket mer, säger Stefan Blomberg.
Tillit till chefen
Det finns enskilda områden som forskningen sett har väldigt stor bäring på arbetsklimatet. Till exempel om personalen upplever förtroende och tillit i relation till sin chef.
– Det har väldigt stora dominoeffekter på många områden. Ofta premieras ett handlingskraftigt, aktivt och drivande ledarskap, och det behövs definitivt – passivt frånvarande ledarskap är livsfarligt. Å andra sidan är ett aktivt handlingskraftigt ledarskap utan empati och utan socialt stöd också farligt, menar Stefan Blomberg.
Han påpekar också att chefers förutsättningar för att bedriva en vettig verksamhet självklart är viktiga.
– Hur lätt är det att vara en bra ledare om man har 75 medarbetare under sig? Det är i princip omöjligt. De friskaste företagen ligger på 15–20 medarbetare per chef.
Vet du fördelarna med god organisatorisk och social arbetsmiljö?
Här är 11 tänkbara vinster av att jobba med OSA
1. Bättre fysisk hälsa
Brister i OSA ökar risken för ohälsa som hjärt- och kärlsjukdom, ryggproblem och annan värk.
2. Bättre psykisk hälsa
Sömnstörningar, nedstämdhet, depression och utmattning tillhör också riskerna med en dålig organisatorisk och social arbetsmiljö. Mät stressen med test och börja förebygga osund stress på jobbet.
3. Mindre sjukfrånvaro
Eftersom psykisk ohälsa är den största arbetsrelaterade ohälsoorsaken vinner såväl individ som organisation och samhälle på arbetsplatsförbättringar som ger ökad psykisk hälsa.
4. Bättre stämning
Dålig OSA, exempelvis på grund av otydlighet, ohälsosam arbetsbelastning och kränkningar, kan göra medarbetare nedstämda, lättirriterade och negativa.
5. Färre konflikter
Stress och dålig social arbetsmiljö kan leda till samarbetssvårigheter.
6. Mer engagemang
Bristande OSA ger bristande motivation. På en schysst arbetsplats tenderar medarbetarnas frivilliga engagemang och hjälpsamhet att öka. Mät medarbetarengagemang med enkät.
7. Bättre arbetsresultat
Osund stress, överbelastning och kränkande särbehandling kan göra att vi presterar sämre. När vi trivs och mår bra fattar vi bättre beslut, presterar mer och gör ett bättre jobb.
8. Mer värde för tredje part
Den som mår bra gör också ett bättre jobb med patienter, klienter, elever, etc.
9. Färre olyckstillbud
För lite återhämtning och sömn påverkar koncentration och omdöme, vilket ökar risken för misstag och olyckor. Detsamma kan gälla vid för hög arbetsbelastning och vid mobbning.
10. Lägre personalomsättning
En vanlig reaktion på osund stress är att säga upp sig. Även kränkande särbehandling och mobbning leder till att medarbetare slutar. Den som trivs på arbetet blir gärna kvar.
11. Lättare rekrytering
En arbetsplats med lagom arbetsbelastning, schysst arbetsklimat och hälsofrämjande arbetstider blir en attraktivare arbetsplats.
Fotot av Stefan Blomberg är taget av Rikard Knutsson