Arbetsgivare och fack i Stockholm utbildar chefer och skyddsombud om nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). De lyfter fram Suntarbetslivs arbetsmiljöstöd OSA-kompassen som ett bra verktyg för arbetsmiljöarbetet.
Det här är en äldre artikel och förhållanden kan ha ändrats. Läs gärna även andra artiklar på temat OSA.
Det berättar Gunnel Goding, HR-strateg på Stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning och Britt-Marie Selin, huvudskyddsombud på Lärarnas riksförbunds lokala organisation i Stockholm.
– Det har varit en otroligt upptrissad stämning kring OSA, säger Gunnel Goding. Många chefer har uttryckt oro för vad det här ska innebära. Själv har jag läst på massor sedan Arbetsmiljöverkets beslut om OSA i höstas och jag känner mig ganska trygg nu. Det här är ju en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
– I de nya föreskrifterna finns delar som är väldigt bra. Och så finns det några delar som vi inte vet exakt vad de kommer att innebära, förrän de har prövats i praktiken.
Gunnel Goding har tagit fram ett informations- och utbildningsmaterial. Det ska ligga på den gemensamma nätplats för arbetsmiljöfrågor som staden har för samtliga arbetsplatser inom alla förvaltningar. På nätplatsen finns en ”arbetsmiljötårta”. Stadens 1 800 chefer och alla medarbetare med tillgång till stadens intranät kan klicka sig in på arbetsmiljöns olika tårtbitar och få en grundläggande kortfattad information med länkar till fördjupningar. På så sätt kan chefer enkelt hämta informationen precis när de behöver den. Här kommer OSA-kompassen in som en resurs, som staden rekommenderar. Gunnel Goding har tagit fram en presentation med föredragsbilder av OSA-föreskrifterna:
– Det är fakta, kort och torrt och hämtat från Arbetsmiljöverket. Jag går parallellt igenom föreskrifterna SAM och OSA paragraf för paragraf, för att visa att det här är ett slags uppdatering och förtydligande av SAM.
Läs mer: Vad är OSA – organisatorisk och social arbetsmiljö?
Ett lyft i arbetsmiljöarbetet
Gunnel Goding ägnar en hel del tid åt att besöka samverkansgrupper och chefsforum i olika förvaltningar. I april har staden ett större forum för dialog med HR-avdelningarnas chefer och specialister. Vid dessa tillfällen kommer hon presentera OSA-föreskrifterna och OSA-kompassen. De kommer också upp på stadens månatliga personalchefsträffar.
– Det känns tryggt att OSA-kompassen är partsgemensamt framtagen. Här kan man börja med att läsa den grundläggande beskrivningen av fakta om kraven och råden i anvisningarna. Och sedan kan man gå vidare till länkarna till artiklar, om praktiska exempel, forskningsresultat och verktyg, säger hon. Jag tycker att Suntarbetslivs nätplats har blivit ett lyft i arbetsmiljöarbetet. Det är mer anpassat till våra arbetsplatser. Det är jättebra att vi äntligen får goda exempel från vår egen sektor. Och det blir mer vederhäftigt när det är ett partsgemensamt branschorgan för arbetsmiljön som står bakom.
Det känns tryggt att OSA-kompassen är partsgemensamt framtaget.
Tydliggöra arbetsuppgifter
Gunnel Goding tycker det i grunden är bra att frågor om arbetsbelastning, resurser och arbetstidsförläggning kommer in som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I SAM dominerar fortfarande den fysiska arbetsmiljön, med sådant som ventilation och lyftbärhjälpmedel, konstaterar hon.
– Jag tror att det är en kulturfråga: det att svårare att tala om psykisk belastning, jämfört med att prata om ett brutet ben och eller att man behöver en lampa.
Hon hoppas att ett resultat av att man ute på arbetsplatserna börjar arbeta med OSA-föreskrifterna blir att man lättare ser helheten i arbetet och kan tydliggöra arbetsuppgifter.
– Jag tror att många som jobbar i människointensiva jobb har en otrolig empati och vilja att göra ett bra jobb. De ser behoven och vill göra mycket. Men som arbetsgivare måste vi bli bättre på att tydliggöra balans mellan vad du vill göra och vad du ska göra.
Hon berättar om ett samtal med några som arbetade i hemtjänsten och som aldrig tog lunchrast. Hon frågade dem varför, de har ju faktiskt rast? Ett av svaren var: ”Men fru Persson äter inte om jag inte stannar kvar”. I ett sådant fall, med ett självpåtaget ansvar som ökar belastningen och minskar återhämtningen, måste chefen tydliggöra vad som är arbetsuppgiften. I det här fallet måste man förlita sig på biståndsbedömningen, menar hon. Det gäller att kunna se vad som är ”bra nog”, samtidigt som man ser att man skulle vilja göra ett ännu bättre jobb – det är svårt, men nödvändigt.
Samtidigt som hon ser fördelar med att föreskrifterna om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kommer in i stadens arbetsmiljöarbete, finns det lite farhågor kvar. På alla håll kanske det inte kommer att bli den samverkan som hon hoppas på, utan anmälningar till Arbetsmiljöverket. Hon har fått intrycket att en del fackliga företrädare har högt uppskruvade förväntningar om att de med stöd av OSA snabbt och enkelt kan få igenom sina krav och förslag om lösningar på arbetsmiljöproblem. Det är ingen hemlighet att det på senare år har gnisslat i samarbetet på sina håll, vilket bland annat tagit sig uttryck i just anmälningar – som från Lärarnas Riksförbund inom skolans område för tre år sedan.
Två paragrafer i fokus för lärarna
Två huvudskyddsombud på Lärarnas Riksförbunds lokala organisation i Stockholm, Britt-Marie Selin och Ragnar Sjölander, berättar om sina första intryck av såväl OSA-kompassen som OSA-föreskrifterna.
– Första gången jag fick en presentation av föreskrifterna var i höstas på en dragning på Sacos kansli, med en inspektör från Arbetsmiljöverket som hade jobbat med att ta fram dem. Vi applåderade, berättar Britt-Marie Selin.
Av OSA:s paragrafer är det två som kommer att stå i ett ganska självklart fokus för de två skyddsombuden: paragraf nio om ohälsosam arbetsbelastning och tio om tydlighet vad gäller arbetsuppgifter. Det var dessa deras anmälan handlade om. Ragnar Sjölander tycker att det på senare tid har hänt en del positivt centralt, med bland annat stöd för rektorer. Nu gäller det att också få ut detta på alla skolor. Han hoppas att arbetet med OSA-föreskrifterna kan bidra till ett omtag i arbetsmiljöarbetet på alla nivåer.
När det gäller OSA-kompassen tycker de två huvudskyddsombuden att det är bra att Suntarbetsliv tar fram redskap som kan bidra till att förbättra arbetsmiljön ute på skolorna.
– Det är bra att OSA-kompassen tydligt presenterar föreskrifterna paragraf för paragraf och kopplar varje paragraf till metoder och verktyg, och artiklar om andras erfarenheter, och om forskning, säger Britt-Marie Selin. Det här kommer vi att använda i utbildning om OSA-föreskrifterna. Vi har en stor utbildningsdag för våra 140 skyddsombud där vi kommer att berätta om OSA-kompassen.