Hemtjänsten var stor och spretig, sjukfrånvaron hög och en ensam chef räckte inte till. Då delade Smedjebacken upp hemtjänstgruppen i fem mindre grupper, som knöts till kommunens fem äldreboenden. Vinsterna är flera.
I södra Dalarna ligger den lilla bruksorten Smedjebacken. Till tätorten räknas även Morgårdshammar, där vi hittar äldreboendet Munkbogården. I de två ljusa huslängorna finns totalt 25 lägenheter. Här jobbar 30 sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden.
På Munkbogården finns även två enhetschefer – Minna Sjöström för boendet och Jimmy Liinanki i hemtjänsten. Sedan hösten 2024 är nämligen en hemtjänstgrupp knuten till det särskilda boendet.
Det har gett många vinster, som bättre stämning, närmare chefskap och stabilare bemanning.
Men hur kom man egentligen dit?
Spretig hemtjänst gav arbetsmiljöproblem
Arbetsmiljön i hemtjänsten hade länge varit ansträngd. Minna Sjöström skissar en bild: rörigt och stressigt, många omorganisationer, hög chefsomsättning och mycket sjukskrivningar.
– Hemtjänsten hade en chef för alla grupper inne i centrala Smedjebacken, uppåt 60 anställda. Det funkade inte. Hon hann ju inte med.
”Värsta stället jag varit på”
En som vet hur det var är undersköterskan Yvonne Nilsson. Hon har arbetat i hemtjänst i 27 år, varav de tre sista i Smedjebacken.
– Det var en enda oreda när jag kom hit. En katastrof. Det värsta stället jag varit på i hela mitt liv. Det var för stort och ingen visste någonting om något. När jag började tog ingen emot mig, jag kände mig inte välkommen och många var hemma sjukskrivna. ”Det här måste du göra något åt”, sa jag till chefen, berättar hon.
Chefen berättade då att det var på gång.
– Vi var några som sedan fick sitta med chefer i kommunhuset och tala om fördelar och nackdelar med olika upplägg, berättar Yvonne Nilsson.
Vissa utvalda chefer samt fackliga representanter var med i arbetsgrupper.
Fler grupper och fler chefer
Hösten 2024 omorganiserade så förvaltningen äldreomsorgen. Den stora hemtjänstgruppen delades upp i fem grupper. De knöts till kommunens fem äldreboenden – fyra särskilda boenden och ett korttidsboende.
Yvonne Nilsson blev del av hemtjänstgruppen Munkbogården Ute.
– Lokalerna är jättemysiga, en helt annan upplevelse. Allt är på sin plats och det är alltid koll på att personalen kommer på morgonen. Alla tar ansvar i gruppen. Det känns mycket gemytligare och bättre. Det blir mer att vi bryr oss om varandra, som en större familj, tycker hon.
Alla tar ansvar i gruppen. Det känns mycket gemytligare och bättre.
Undersköterska Yvonne Nilsson, hemtjänsten
Närmare till chefen
Förvaltningen anställde också fler chefer så att varje äldreboende med tillhörande hemtjänst fick delat ledarskap.
Jimmy Liinanki är en av de nya cheferna. Han berättar vad förändringen inneburit, både för personalen och för chefskapet.
– Mina medarbetare tycker det är positivt att de har fått ett mindre område att jobba med. Förut var de i hela Smedjebackens kommun. Nu är de bara på det här området som utgår från Munkbogården. De tycker också det är bra att de har nära till mig som chef. De kan ju bara komma in och fråga något eftersom jag sitter i huset. Som chef har jag också en annan personkännedom med 20 medarbetare i stället för 60.
Yvonne Nilsson instämmer i att det nu fungerar bra.
– Och när Jimmy är hemma finns ju Minna där för oss och vice versa, säger hon.
Numera har undersköterskan Yvonne Nilsson och hennes hemtjänstkollegor nära till chefen, Jimmy Liinanki. Foto: Ulf Palm
Tätare team mellan boende och hemtjänst
Förutom att hemtjänstgruppen blev mindre, med en ny gruppkonstellation, så har medarbetarna fått en ny grupp kollegor att samarbeta med, på äldreboendet.
– Säbo-personal kan komma ut och hjälpa till på hemtjänsten och hemtjänsten kan även komma in och hjälpa till inne på säbo, säger Jimmy Liinanki, med internslang för särskilt boende.
Medarbetare som vill kan schemaläggas på resurspass för att täcka upp vid frånvaro som semester och sjukdom, oavsett om det är i hemtjänsten eller på boendet. All äldreomsorgspersonal i Smedjebacken har nämligen rätt att jobba heltid men det finns inte alltid behov fullt ut för alla anställda heltidstjänster.
– När alla är på plats är vi kanske någon extra. Då får vi tid att göra annat som genomförandeplaner eller städa bilar. Eller så hjälper vi till på Munkbogården, berättar Yvonne Nilsson.
– Det här gör också att vi i hemtjänsten inte behöver ta in lika mycket timvikarier för vi har redan personal på plats, säger Jimmy Liinanki.
Han berättar även att både hemtjänstens och boendets medarbetare är med på första halvan av de gemensamma arbetsplatsträffarna. Det gör att personalen lär känna varandra. Sedan har de skilda apt för hemtjänst respektive boendet.
Personalen på Munkbogården Inne och Ute – boendet och hemtjänsten – har lärt känna varandra och kan hjälpas åt. Foto: Ulf Palm
Delat chefskap ger arbetsro
Vad har det delade ledarskapet inneburit för er egen arbetsmiljö, som chefer?
– Jag tycker det har blivit mycket bättre. Nu när Jimmy kom ser man fördelen med att ha en nära kollega, någon att bolla idéer med och fråga. Och när jag går hem och är ledig kan jag slappna av på ett annat sätt. Det är en otrolig skillnad, säger Minna Sjöström.
Jimmy Liinanki jobbade tidigare i Ludvika och var inte med före omorganisationen.
– Men jag har jobbat som chef tidigare och förstår att det har blivit bättre, framför allt närheten till en kollega. Man behöver ventilera ibland. Och har vi mycket kan vi hjälpas åt, säger han.
Snabbare och bättre arbetsanpassning
Arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering har också blivit lättare och bättre i och med det nära chefskapet.
– Jag hade tre medarbetare som var långtidssjukskrivna när jag började. Jag fick tid att lyssna på dem, ta till mig deras situation och anpassa deras arbete på ett annat sätt. Alla tre kunde börja jobba igen, även om en återinsjuknat, berättar han.
Exempelvis kunde en medarbetare, som tidigare hade jobbat som administratör, börja jobba administrativt igen så att den kroppsliga belastningen inte blev lika stor.
När jag går hem och är ledig kan jag slappna av på ett annat sätt.
Enhetschef Minna Sjöström
Går snabbt att hitta lösning
Samarbetet mellan boendet och hemtjänsten har också inneburit nya smidiga möjligheter till arbetsanpassning.
– Jag har haft personal som inte mått bra i hemtjänsten och tyckt det varit för stressigt som flyttat in och gör jättebra ifrån sig. Och tvärtom också – någon inne som kanske vill göra något annat. Då har vi möjlighet att ganska snabbt kunna kasta om, berättar Jimmy Liinanki.
Efterlängtad förändring
En som fått arbetsanpassning är undersköterskan Anki Hane som även är skyddsombud och medlem i Kommunal. Hon har arbetat i Smedjebackens kommun i 40 år, på senare år som ”poolare”. Men numera jobbar hon i boendets terapiverksamhet för de äldre.
– Mina axlar var slut men jag ville ju fortsätta jobba och fick frågan om jag ville vara här, berättar Anki Hane, som har ett drygt halvår kvar till pensionen.
Hon upplever att den nya organisationen, där den stora hemtjänsten bröts upp, var efterlängtad.
– Jag satt med i några möten som huvudskyddsombud. Det är alltid många frågor inför en omorganisation men de flesta ville ha en förändring, berättar hon.
Undersköterskan Anki Hane har numera mindre fysiskt belastande arbetsuppgifter. Foto: Ulf Palm
Delaktighet viktigt
Vad bör man särskilt tänka på vid en sådan omorganisation?
– Att ha personalgruppen med sig så att de känner sig delaktiga. Som chef kan man ju bolla med mig också, som huvudskyddsombud.
Hon ser flera vinster med de mindre hemtjänstgrupperna som är knutna till boenden.
– Här på Munkbo sitter ju cheferna i samma hus och de är nära att nå. Man vet vad man har för chef – det är inte säkert att man vet det alltid. Det blir också tryggare när man känner sina brukare bättre och hur de funkar.
– Det känns bättre nu när vi har mer tid med de gamla, säger Yvonne Nilsson, som tycker att det bästa med jobbet är att träffa de äldre och veta att de har det bra.
Och introduktionen, hur funkar den idag?
– Den är mycket bättre! När någon kommer ny får vi information och vet på morgonen direkt så vi kan ta emot med namn och gå bredvid. Man tar emot personal på ett bra sätt – det har de nya sagt. Man måste ju ta emot dem så att de vill stanna, menar Yvonne Nilsson.
