Arbete i hemtjänsten innebär att böja ryggen många gånger varje dag. Hur kan man se till att anställda kan spara ryggen och inte behöver få ont? Det handlar både om att få till goda vanor för individer och en organisation som ger stöd.
Flera arbetsuppgifter inom hemtjänsten innebär arbete med framåtböjd rygg. Det gäller när man klär på, tvättar, duschar eller förflyttar någon. Likaså när man bäddar sängar och städar golv. Beroende på hur mycket, hur ofta och hur länge man böjer ryggen i arbetet så ökar risken för att få ont i nedre delen av ryggen, så kallat ländryggsbesvär. Det är av stor vikt att arbeta så att man kan spara ryggen så mycket det går.
Forskare vid Centrum för arbets- och miljömedicin i region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet ville ta reda på hur den fysiska belastningen inom hemtjänsten faktiskt ser ut för att kunna ge förslag på åtgärder för att spara ryggen. De frågade drygt 600 hemtjänstanställda i Stockholms län om deras arbetsförhållanden. Därefter mätte de arbetsställningar och arbetsrörelser för rygg och överarm på 36 anställda. Med hjälp av ett litet mätinstrument på personalens armar och rygg under en till tre arbetsdagar kunde forskarna samla in data över arbetsställning och rörelser.
Kraftigast ryggböjningar
Mätningarna visade att hemtjänstpersonalen böjde sina ryggar framåt mer än nästan alla andra yrkesgrupper. Hotellrumsstädare var enda yrkeskategorin med högre framåtböjning enligt andra mätningar.
– Det förvånade att ryggböjningarna var så kraftiga. Det är klart att man utför den typen av moment när man arbetar hemma hos någon men det är mycket högt i förhållande till andra yrkesgrupper, säger Mikael Forsman, professor och ergonom.
Spara ryggen genom att riskbedöma
Ett grundläggande råd är att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att arbetsgivaren ska undersöka och åtgärda risker samt kontrollera och följa upp åtgärderna. Det här ska ingå i det dagliga arbetet. Dessutom bör frågor om både den fysiska och psykiska arbetsmiljön samt om hur arbetet organiseras tas upp på arbetsplatsträffar, vid skyddsronder och i medarbetarsamtal.
– I hemtjänsten kan det här verkligen vara en utmaning att få till och hålla levande. Framför allt när det gäller fysisk belastning så handlar det ju om att riskbedöma inte bara en utan många arbetsplatser, säger ergonom Karin Berglund, och syftar på alla olika hem som personalen har som arbetsplats.
Att en persons hemmiljö samtidigt är arbetsmiljö för anställda kan leda till konflikt mellan olika viljor och behov. Hur göra med en trög och otymplig dammsugare? Ett övermöblerat sovrum? Hur kan man spara ryggen då?
– Utgå från varje situation i den egna verksamheten och se om det finns sätt att minimera framåtböjd rygg. Kanske kan brukaren få höj- och sänkbar säng? säger Karin Berglund.
Dygnet-runt-verksamhet försvårar
Olika arbetsplatser och arbetspass dygnet runt försvårar också gemensamma arbetsplatsträffar där frågor kring belastning kan lyftas. En annan faktor är språk- och kulturolikheter då många hemtjänstanställda har annat modersmål än svenska. Många anger också tidsbrist för att utföra arbetsuppgifter och använda utrustning.
– Vi fick med 19 enheter i vårt forskningsprojekt men frågade 87. De tycker att de är så pressade och inte har tid, säger Mikael Forsman, som samtidigt framhåller att personalen enligt enkätsvaren finner arbetet meningsfullt och att de får uppskattning.
Här kan du läsa artikeln Forskare mäter belastning hos hemtjänstens anställda, som skrevs när projektet startade.
Läs också:
