Hemtjänsten: 6 tips för att spara ryggen

5 december 2022 Lästid: 4 min

Arbete i hemtjänsten innebär att böja ryggen många gånger varje dag. Hur kan man se till att anställda skonar sina ryggar och inte behöver få ont? Det handlar både om att få till goda vanor för individer och en organisation som ger stöd.

Hemtjänstpersonal hjälper äldre kvinna resa sig från säng.
Anställda i hemtjänsten har andra människors hem som sin arbetsmiljö. Det gäller att riskbedöma varje enskild arbetsplats och att arbeta så ergonomiskt som möjligt för att skona rygg och axlar.

Foto: Johnér bildbyrå

Flera arbetsuppgifter inom hemtjänsten innebär arbete med framåtböjd rygg. Det gäller när man klär på, tvättar, duschar eller förflyttar någon. Likaså när man bäddar sängar och städar golv. Beroende på hur mycket, hur ofta och hur länge man böjer ryggen i arbetet så ökar risken för att få ont i nedre delen av ryggen, så kallat ländryggsbesvär.

Forskare vid Centrum för arbets- och miljömedicin i region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet ville ta reda på hur den fysiska belastningen inom hemtjänsten faktiskt ser ut för att kunna ge förslag på åtgärder. De frågade drygt 600 hemtjänstanställda i Stockholms län om deras arbetsförhållanden. Därefter mätte de arbetsställningar och arbetsrörelser för rygg och överarm på 36 anställda. Med hjälp av ett litet mätinstrument på personalens armar och rygg under en till tre arbetsdagar kunde forskarna samla in data över arbetsställning och rörelser.

Kraftigast ryggböjningar

Mätningarna visade att hemtjänstpersonalen böjde sina ryggar framåt mer än nästan alla andra yrkesgrupper. Hotellrumsstädare var enda yrkeskategorin med högre framåtböjning enligt andra mätningar.

– Det förvånade att ryggböjningarna var så kraftiga. Det är klart att man utför den typen av moment när man arbetar hemma hos någon men det är mycket högt i förhållande till andra yrkesgrupper, säger Mikael Forsman, professor och ergonom.

Riskbedöm arbetsmiljön dagligen

Ett grundläggande råd är att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att arbetsgivaren ska undersöka och åtgärda risker samt kontrollera och följa upp åtgärderna. Det här ska ingå i det dagliga arbetet. Dessutom bör frågor om både den fysiska och psykiska arbetsmiljön samt om hur arbetet organiseras tas upp på arbetsplatsträffar, vid skyddsronder och i medarbetarsamtal.

Kvinna dammsuger. – I hemtjänsten kan det här verkligen vara en utmaning att få till och hålla levande. Framför allt när det gäller fysisk belastning så handlar det ju om att riskbedöma inte bara en utan många arbetsplatser, säger ergonom Karin Berglund, och syftar på alla olika hem som personalen har som arbetsplats.

Att en persons hemmiljö samtidigt är arbetsmiljö för anställda kan leda till konflikt mellan olika viljor och behov. Hur göra med en trög och otymplig dammsugare? Ett övermöblerat sovrum?

– Utgå från varje situation i den egna verksamheten och se om det finns sätt att minimera framåtböjd rygg. Kanske kan brukaren få höj- och sänkbar säng? säger Karin Berglund.

Dygnet-runt-verksamhet försvårar

Olika arbetsplatser och arbetspass dygnet runt försvårar också gemensamma arbetsplatsträffar där frågor kring belastning kan lyftas. En annan faktor är språk- och kulturolikheter då många hemtjänstanställda har annat modersmål än svenska. Många anger också tidsbrist för att utföra arbetsuppgifter och använda utrustning.

– Vi fick med 19 enheter i vårt forskningsprojekt men frågade 87. De tycker att de är så pressade och inte har tid, säger Mikael Forsman, som samtidigt framhåller att personalen enligt enkätsvaren finner arbetet meningsfullt och att de får uppskattning.

Här kan du läsa artikeln Forskare mäter belastning hos hemtjänstens anställda, som skrevs när projektet startade.

Läs också:

Anställda i hemtjänsten tränade bort sjukdagar

Säkrare personförflyttningar – börja här

Artiklar: Forskning

Jobba tillsammans för friskare ryggar

  1. Förbättra ergonomin tillsammans – riskbedöm och åtgärda i vardagen på jobbet.
  2. Använd regelbundet medarbetarenkäter för att upptäcka ohälsosam arbetsbelastning.
  3. Värna delaktighet. Att kunna påverka kan minska stress och risk för besvär i rygg, nacke och axlar.
  4. Kom överens om enkel träning på arbetstid.
  5. Dra nytta av den utrustning och de hjälpmedel som finns. Tillhandahåll och ha rutiner för användning.
  6. Arbeta aktivt med säkra förflyttningar. Lyft utförs bara i nödfall och av minst två anställda.

 

Minska risken för ryggont

Tips till medarbetare: 

  • Minimera tiden med framåtböjd rygg
    Böj på knäna i stället för ryggen. Använd stol eller pall i stället för att sitta på knä eller huk. Om personen du hjälper är sittande – sitt nära på stol.
  • Arbeta med några grundprinciper vid lyft och förflyttning
    Prata med den du hjälper och låt personen utföra så mycket som möjligt själv. Ha personen nära. Justera arbetshöjden om möjligt. Försök alltid vara minst två när ni förflyttar en person. Dra i stället för att lyfta och skifta då kroppstyngd med benen för att lägga belastningen på benen. Lyft aldrig hela personens vikt från underlaget. Låt personen stödja sig på stol vid uppresning. Läs mer i broschyren Belasta rätt vid personförflyttning.
  • Utnyttja tekniska hjälpmedel
    Använd olika typer av förflyttningshjälpmedel och sängförhöjare om det finns. Låt personen du hjälper använda exempelvis strumppådragare. Använd själv skohorn eller sitt vid av- och påtagning av skoskydd.

Tips till chefer:

  • Förbättra ergonomin ihop med medarbetarna
    Låt både chefer och anställda löpande vara delaktiga i att identifiera problem och besluta om åtgärder. Anpassa utbildning och insatser till behoven på er arbetsplats.
  • Främja användandet av utrustning
    Se till att det finns lämplig teknisk utrustning och rätt hjälpmedel samt att de anställda får utbildning i hur de används.
  • Arbeta aktivt med säkra förflyttningar
    Riskbedöm löpande och ha rutiner för när personalen hjälper personer att byta position.
  • Organisera arbetet så att raster är möjliga
    Tidspress och stress ökar risken för besvär i rygg, nacke och axlar.
  • Öka de anställdas delaktighet och beslutsutrymme
    Att kunna påverka exempelvis sitt arbetstidsschema och vara med när arbetet planeras kan minska stressen och risken för besvär i rygg, nacke och axlar.
  • Fråga medarbetare om arbetsbelastningen
    Gör regelbundna medarbetarenkäter. Fråga om stress och ansträngning för att upptäcka ohälsosam arbetsbelastning.
  • Inför fysisk träning på arbetsplatsen
    Förutom minskad smärta leder det till minskad sjukfrånvaro och ökad gemenskap på arbetsplatsen. Ta hjälp av företagshälsovården!

Fakta om forskningen

Rapport: Fysisk belastning inom hemtjänsten – kartläggning och åtgärdsförslag, från 2021

Institut: Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm samt Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

Finansiär: Afa Försäkring

Innehåll: Resultatet från tekniska mätningar av arbetsställningar för rygg och överarm som utförts på 36 anställda inom hemtjänsten i Stockholms län. Åtgärdsförslag för arbetstagare och arbetsgivare.

Rapporten är en del av ett större projekt som 2017-2020 undersökt arbetsförhållanden i hemtjänsten i Stockholms län genom enkäter, mätningar och intervjuer. Totalt deltog 665 deltagare från sex kommuner i Stockholms län. Läs om fler forskningsresultat i artikeln Hemtjänsten: många trivs trots tuffa villkor.

Text: Jeanette Neij