Chefer i äldreomsorgen behöver flera sorters stöd

14 mars 2023 Lästid: 4 min
Sammanfattning av artikeln

Chefer i äldreomsorgen har ett komplicerat uppdrag. De äldres behov kan ändras snabbt, och de behöver samarbeta med sjukhus och hemsjukvård.

Samtidigt har cheferna ofta ansvar för stora arbetsgrupper, och för lite stöd för administration och att få fram personal som ska jobba.

Borde det finnas en nationell gräns för antalet medarbetare i deras arbetsgrupper? Skulle det underlätta deras jobb?

Nej, då finns det annat stöd som skulle hjälpa mer  – det menar de chefer som är intervjuade i en ny rapport från Socialstyrelsen.

kvinnlig chef i äldreomsorg med äldre kvinna
Chefer i äldreomsorgen har många krav på sig. Att ha färre medarbetare kan underlätta jobbet, men det finns också andra faktorer som påverkar. Det konstaterar Socialstyrelsen i en rapport.

Foto: Justem Johnosson / Scandinav TT

Sammanfattning av artikeln

Chefer i äldreomsorgen har ett komplicerat uppdrag. De äldres behov kan ändras snabbt, och de behöver samarbeta med sjukhus och hemsjukvård.

Samtidigt har cheferna ofta ansvar för stora arbetsgrupper, och för lite stöd för administration och att få fram personal som ska jobba.

Borde det finnas en nationell gräns för antalet medarbetare i deras arbetsgrupper? Skulle det underlätta deras jobb?

Nej, då finns det annat stöd som skulle hjälpa mer  – det menar de chefer som är intervjuade i en ny rapport från Socialstyrelsen.

Chefer i äldreomsorgen har ofta ansvar för ett stort antal medarbetare. Borde det finnas en nationell gräns eller riktlinje för hur många medarbetare de cheferna ska ha? Nej, föreslår Socialstyrelsen i en ny rapport. I rapporten ger intervjuade chefer själva en rad förslag på andra typer av stöd.

I rapporten har Socialstyrelsen, på uppdrag av regeringen, gått igenom utredningar och forskning om arbetssituationen för chefer i äldreomsorgen. De har också låtit intervjua 38 personer med ansvar för äldreomsorgen: första linjens chefer, personer i ledningen för förvaltningar, samt ordförande i socialnämnder.

Första linjens chef inom äldreomsorgen är bland det mest komplicerade jobb man kan ha i en kommun, konstaterar Socialstyrelsen i sin rapport. Att då ha många underställda kan resultera i att man varken hinner stödja sin personal eller utveckla verksamheten.

Inom hemtjänsten har cheferna ansvar för i genomsnitt 42 anställda. På äldreboenden är det ännu fler: 50 anställda.

Kräver hög kompetens och samarbete med andra

Det finns också andra saker som gör uppdraget komplicerat.

  • Förutsättningarna ändras ofta snabbt. Boende eller brukare kan till exempel plötsligt få ett försämrat hälsotillstånd och behöva mer omsorg. Det kräver att första linjens chef är tillgänglig och närvarande.
  • Det krävs att man håller sig uppdaterad på nya råd och rekommendationer och själv har hög kompetens. Cheferna behöver också se till att de anställda tillägnar sig ny kunskap. Det kan vara en utmaning då alla inte har utbildning för arbetet, eller behärskar svenska språket så väl.
  • Chefen är beroende av ett bra samarbete med hälso- och sjukvård. Det kan ta mycket tid och energi om det inte finns upparbetade samarbetsformer med till exempel primärvård och sjukhus.
  • Jobbet kan innebära så kallade värdekonflikter. Många har otydliga direktiv för sitt uppdrag. Då blir det oklart vad som ska prioriteras om inte allt hinns med: att hålla budgeten, utveckla verksamheten eller se till att medarbetarna har en bra arbetsmiljö.
  • Arbetssituationen för cheferna går ut också över deras medarbetare. Undersköterskor i äldreomsorgen hör till de som är mest sjukskrivna på svensk arbetsmarknad. Det innebär att första linjens chefer i äldreomsorgen lägger en stor del av sin arbetstid på frågor som rör sjukfrånvaro och bemanning.

Andra stöd lika viktiga

Skulle en nationell regel för hur många anställda en chef behöver ha ansvar för, hjälpa till att hantera den här situationen? De flesta första linjens chefer som intervjuades tyckte ändå inte det. Visst påverkar det:

Kvaliteten på min arbetsinsats skulle påverkas till det positiva om jag skulle ha färre medarbetare, säger en av dem.

Men det finns flera faktorer som avgör hur många medarbetare man kan ha ansvar för, menade de. Ett alltför ensidigt fokus på just en gräns för ett antal, kan skymma blicken för annat som också kan bli ett stöd för cheferna.

Administrativt stöd och avlastning är en sådan faktor. Ju mer sådan avlastning, desto större möjligheter att ha fler anställda.

Om jag inte får administrativt stöd så måste jag lägga ännu större del av min dag på att administrera och kan inte vara en ledare på samma sätt som jag hade önskat, säger en första linjens chef.

Att ha kompetent och självgående personal hjälper också till, liksom ett gott samarbete med hälso- och sjukvården.

Börja med tydliga arbetsbeskrivningar

Flera av de intervjuade cheferna menade att det vore bättre att börja med att skapa tydliga arbetsbeskrivningar och avgränsningar av deras uppdrag. Först därefter kan man börja prata om hur många medarbetare som kan vara lagom för en chef i den egna verksamheten.

En gräns för antal medarbetare per chef i äldreomsorgen skulle då kunna fungera i lokala sammanhang, där man också kan påverka de här andra faktorerna, menade cheferna.

Socialstyrelsen kommer fram till samma slutsats som de chefer de intervjuat. En nationell gräns kan skapa mindre flexibilitet ute i kommunerna, och därför vore det fel att införa en sådan gräns, menar myndigheten. Men Socialstyrelsen uppmuntrar samtidigt till att arbeta med frågan om antal medarbetare per chef, till exempel inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det här är en första linjens chef

Första linjens chef är den chef som är närmast den operativa verksamheten. En första linjens chef har ansvar för budget, utveckling av verksamheten, personal och arbetsmiljö.

Chefer i äldreomsorgen är välutbildade

I rapporten från Socialstyrelsen tar de också upp frågan om ett nationellt krav på utbildning för första linjens chefer i äldreomsorgen.

Socialstyrelsen konstaterar att ett sådant krav inte verkar behövas. Utbildningsnivån är redan hög bland cheferna i äldreomsorgen: de allra flesta har en högskoleutbildning i form av socionomexamen, beteendevetenskap eller sjuksköterskeutbildning. Och många har lång erfarenhet i sin yrkesroll.

Däremot förespråkar de intervjuade ett krav på att gå en utbildning efter att man fått sin tjänst. Ett sådant krav skulle vara jämförbart med kravet på att gå en rektorsutbildning för den som fått tjänst som rektor.

Läs mer om chefer i äldreomsorgen

Här hittar du Socialstyrelsens rapport. 

Här hittar du en tidigare kartläggning av Socialstyrelsen, om första linjens chefer i äldreomsorgen 

Läs en kunskapssammanställning om första linjens chefer, som gjorts av forskare vid Institutet för Stressmedicin:

Leda lagom många – en kunskapsammanställning om betydelsen av antalet medarbetare per chef

 

Så mycket skulle det kosta med fler chefer i äldreomsorgen

Om man ändå skulle vilja anställa fler chefer i äldreomsorgen, vad skulle det kosta?

Idag finns det ungefär 5000 chefer i äldreomsorgen. Om man skulle minska snittet från nuvarande 41 medarbetare per chef till 30, skulle det innebära nästan 2000 chefer till. Det skulle kosta kommunerna ungefär 1,6 miljarder kronor.

Man kan jämföra den kostnaden med den jämförelsevis höga sjukfrånvaron bland de anställda. Den kostar 838 miljoner per år, enligt samma utredning. Med mindre arbetsgrupper och en mer närvarande chef kan man räkna med att sjukfrånvaron sjunker, även om det är svårt att beräkna exakt hur mycket.

Källa: Utredningen Nästa steg. Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg.

Stötta era chefer - använd Chefoskopet

Suntarbetslivs illustration kartlägga: en gubbe med en kikare i handen.

 

Chefoskopet är ett verktyg för att förstå och utveckla chefers organisatoriska arbetsmiljö.

  • Ett stöd för att kartlägga och analysera chefernas organisatoriska förutsättningar.
  • Utvecklat i nära samarbete med forskare.

Här hittar du Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet

Text: Åsa Hammar
Kontakt: [email protected]