Det är vanligt med stress och tidsstyrning i kvinnodominerade yrken. Men många där trivs på sitt jobb. Och det är fullt möjligt att skapa en bättre arbetsmiljö. Det visar forskning som presenterades på ett webbinarium den 8 mars.
Forskare och representanter för parterna diskuterade arbetsmiljön i hemtjänsten och äldreomsorgen under ett webbinarium som Forte höll 8 mars på internationella kvinnodagen.
De började med en lägesbild av vår uppdelade arbetsmarknad.
– Sverige har ett av Västvärldens mest könssegregerade arbetsmarknader. Enligt statistik från SCB:s statistik är hela 91 procent kvinnor av dem som arbetar som undersköterskor och inom hemtjänst eller äldreboenden, säger Cecilia Beskow, forskningschef på Forte, forskningsråd för forskning inom arbetsliv, hälsa och välfärd.
Fler är sjukskrivna på arbetsplatser där det är mest kvinnor eller män. Mixade arbetsplatser har lägre sjuktal. Dessutom är det vanligare med minutstyrning av arbetet i kvinnodominerade yrken. Inte minst med olika digitala hjälpmedel.
Både tidspress och trivsel
Gerd Johansson, professor i arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet, har undersökt hur anställda i hemtjänsten upplever sin arbetsmiljö. Närmare två tredjedelar känner tidspress. Mellan var fjärde och var tredje anställd är i riskzonen för utbrändhet.
Samtidigt är engagemanget och trivseln med jobbet hög. De flesta anser att stämningen på arbetsplatsen är god och att de får bra stöd från chefer och arbetskamrater.
– Jag blir glad över att det finns så mycket engagemang och hjärta i verksamheterna. Många trivs och vill jobba där, kommenterar Göran Johansson, utredare bakom en färsk utredning om kompetensförsörjningen till äldreomsorgen.
I en annan studie såg lundaforskarna att pandemin har påverkat arbetsmiljön.
– En slående sak vi ser är otroligt stressade chefer som plötsligt fick många nya arbetsuppgifter och många oroliga medarbetare. Det ledde till att stödet från cheferna blev dåligt för att de inte hann med, säger Gerd Johansson.
Man behöver tid i relationsyrken att prata med varandra.
Britt-Inger Keisu, docent i sociologi vid Umeå universitet, har i ett projekt studerat konflikter och arbetsmiljö på kvinnodominerade arbetsplatser. Forskarna såg att personkonflikter var kopplade till stress, depression och utmattning. Stora förändringar, tidspress och etiskt svåra beslut är exempel på sådant som kan leda till konflikter.
– Man behöver tid i relationsyrken att prata med varandra. Har man inte det så uppstår fler konflikter, säger hon.
Kunskapen finns för att skapa bättre arbetsmiljö
Under webbinariet gav de medverkande sina svar på vad som är viktigast för bättre arbetsmiljö i hemtjänsten och äldreomsorg.
– Högre bemanning och rätt utbildning. Slopa minutstyrning och ge mer inflytande över arbetstid, digitalisering och arbetets innehåll, säger Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef på Kommunal.
Caroline Johansson, avdelningschef på SKR, lyfte fram långsiktighet och utbildning.
Ett systematiskt och långsiktigt hållbart arbetsmiljöarbete.
– Ett systematiskt och långsiktigt hållbart arbetsmiljöarbete och inte tillfälliga projekt. Att fortsätta jobba tillsammans med parterna och en satsning på utbildning. Inte minst språkutbildning, säger hon.
Lars Stjernkvist, kanslichef på regeringens kansli för ett hållbart arbetsliv, höll med bägge när han tog upp vad som är viktigast för att förbättra arbetsmiljön i typiska kvinnoyrken. Kontinuiteten i det systematiska arbetsmiljöarbetet, och ökad makt över sin arbetssituation är två grundläggande saker, menade han.
– De trivs med sitt jobb men känner att arbetsuppgiften är övermäktig för att de är så kringskurna, säger han.
De medverkande betonade vikten av att nå ut med forskning. Det finns mycket kunskap både från forskning och praktiskt förändringsarbete i kommuner och regioner. Men det gäller att kunskapen och de goda exemplen sprids.
