I Karlstad testar hemtjänsten att slopa minutstyrningen av arbetet. Små arbetsteam bestämmer tillsammans med omsorgstagarna hur länge de ska vara i deras hem. Det nya arbetssättet hyllas av både omvårdnadspersonal och omsorgstagare.
Sedan nittiotalet har hemtjänsten i Sverige präglats av minutstyrning. Omsorgstagarna beviljas insatser som dusch och matlagning under ett visst antal minuter.
I Karlstad organiserade man tidigare också arbetet på det sättet. En gruppledare gjorde upp personalens arbetstider hos omsorgstagarna efter vilka insatser och minuter de fått beviljade. Gruppledaren bestämde vem i omvårdnadspersonalen som skulle gå till vilken omsorgstagare, eller kund som det kallas i Karlstad, vad hen skulle göra där och hur länge hen skulle vara där.
Jobbar i team
Men sedan hösten 2022 prövar ett hundratal av hemtjänstens totalt 750 anställda ett nytt arbetssätt. Personalen i pilotprojektet är fortfarande indelade i arbetsgrupper på ungefär femton personer, men dessa är i sin tur indelade i små team på tre personer. Teamen sköter själva sin planering och har hand om sina egna kunder.
Tidigare lade jag ett schema och sa ”gör så här”.
Malin Eriksson, gruppledare i hemtjänsten.
– Tidigare lade jag ett schema och sa ”gör så här”. Nu är det omvårdnadspersonalen som kommer till mig och säger ”vi behöver göra det här, kan du lägga ett schema för det?”, berättar Malin Eriksson, gruppledare för arbetsgrupp Herrhagen som består av fyra team.
Gruppledaren ser till att teamens planering blir till arbetsscheman. Men teamen avgör under egna möten varannan vecka hur länge de ska vara hos kunderna och hur de lägger upp arbetet hos dem.
– Kundens kontaktperson i teamet planerar med kunden. Sedan planerar kontaktpersonen arbetet tillsammans med resten av teamet. Gruppledaren gör schemat, men varje team tar ansvar för sin egen planering, förklarar Julia Levin, vårdbiträde och arbetsplatsombud i arbetsgruppen Haga.
Lättare att anpassa till kundens behov
Kunden har en så kallad fast omsorgskontakt i teamet som har huvudansvar för planering med kunden. De andra två teammedlemmarna fungerar som vice omsorgskontakt.
Det nya arbetssättet innebär att personalen lättare kan anpassa besöken efter kundens behov. En kund behöver kanske dubbelt så lång tid för hjälp med uppstigning, påklädning och personlig hygien på morgonen som en annan kund.
Personalen loggar fortfarande in digitalt när de kommer till kunden och loggar ut när de går. Men det är inte för tidsstyrning utan för schemaläggning och kundens trygghet – så att man alltid vet vem som varit var och när.
Karlstads kommuns politiska ledning har tillskjutit extra medel till pilotprojektet. Argumenten är att de äldre ska få färre personer som kommer hem till dem, personalen ska må bättre och det ska bli lättare att rekrytera. Inspirationen till det nya arbetssättet kommer från Malmö, som ligger före med att ta bort minutstyrningen i hemtjänsten.
Mer luft i schemat
Kommunen har infört flera förändringar i hemtjänsten, som inte har att göra med det nya pilotprojektet. Pass med kort dygnsvila har tagits bort – en anpassning till EU-regler. Och fasta omsorgskontakter i hemtjänsten är numera ett lagkrav.
Omvårdnadspersonalens arbetsuppgifter har också renodlats. En serviceenhet tar hand om städningen hemma hos kunderna. En larmenhet tar hand om trygghetslarm och andra larm. Ännu en enhet ska införas som tar hand om extra insatser som julpynt och gardinbyten.
Vår ambition är att samma person åker ut till kunden för omvårdnad.
Julia Levin, vårdbiträde och arbetsplatsombud
– Det är skönt att inte behöva spendera tid på sådana saker. Det bidrar också till att färre personer kommer hem till kunden. Vår ambition är att samma person åker ut till kunden för att ge omvårdnad och enbart en person kommer och städar, säger Julia Levin.
Att de arbetsuppgifterna försvinner ger luft i schemat. Omvårdnadspersonalen får då tid över till vad de kallar kvalitetstid med kunden. Då kan kunden få hjälp med exempelvis att ringa anhöriga eller plantera om en blomma. Eller bara gå på en promenad.
Många är positiva
– Jag har pratat med pilotgrupperna och de är jättepositiva. De tar ansvar och är delaktiga och känner att de är betydelsefulla, säger Marita Taserud, verksamhetschef för hemtjänsten i Karlstad.
Trots att pilotprojektet bara pågått under ett halvår börjar de också få konkreta kvitton på att de är på rätt väg med arbetsmiljön.
Jag har pratat med pilotgrupperna och de är jättepositiva.
Marita Taserud, verksamhetschef
– När jag jämför med föregående år ser jag att sjukfrånvaron minskat. Jag ser också en skillnad i personalomsättningen, säger Ida Haag, chef för arbetsgrupperna Herrhagen och Haga som deltar i pilotprojektet.
När jag jämför med föregående år ser jag att sjukfrånvaron minskat.
Ida Haag, enhetschef.
För omvårdnadspersonalen är det en stor skillnad mot när de inte själva planerade arbetet och fick gå till kunder över halva stan.
– Det var kaotiskt. Det var ett så stort område vi jobbade på. Det var också svårt att lära känna alla kunder eftersom vi gick till så många olika, säger Julia Levin.
Införs för alla efter försöket
Hemtjänsten i Karlstad fick också bättre resultat i årets öppna jämförelse av hemtjänsten som görs av Socialstyrelsen och delvis är en slags kundnöjdhetsundersökning.
– Det nya arbetssättet leder till att kunderna har färre personal runt sig och då blir de tryggare. säger Ida Haag.
Gruppledaren Malin Eriksson bekräftar att kunderna blivit tryggare.
– Kunder och anhöriga ringer mig inte lika ofta som förut. De har fått mer koll. Jag får inte så ofta frågor längre om vem som kommer till dem, när de får hjälp med dusch och så vidare, säger hon.
Pilotgrupperna ska under året förfina och utveckla det nya arbetssättet. Efter utvärdering våren 2024 är tanken att införa det nya arbetssättet i hela hemtjänsten.
