Att arbeta inom hemtjänst är fritt, varierat och meningsfullt. Det tycker hemtjänstanställda som har intervjuats i ett forskningsprojekt. Men den psykiska belastningen kan vara tung. Här är röster och förslag från anställda och forskare för en bättre hemtjänstmiljö.
Ge oss mer tid, utbildning och stöd. Gör oss mer delaktiga i planeringen. Det är några önskemål som framkommer i en studie om psykisk belastning inom hemtjänsten. Forskare har intervjuat 36 anställda vid 14 hemtjänstenheter i Stockholms län. Intervjuerna är en del av ett större forskningsprojekt som undersökt arbetsförhållandena i hemtjänsten, se faktaruta.
De anställda har fått beskriva psykiska ansträngningar i jobbet och ge förslag på förbättringar. De har även fått lyfta fram det positiva med att jobba i hemtjänsten.
Förenklar livet för andra
”Jag älskar mitt jobb. Blir varm av frågan. Bara att jag får göra det. Hjälpa dem. Egoistiska skäl. Det är mycket som är fint. Jag har jobbat över 20 år. Yrket har valt mig. Med min erfarenhet och kunskap kan jag göra ett bra jobb. Vara deras ögon och öron till exempel när man till exempel behöver ordna något. Att underlätta vardagen i livets slutskede. Det är drivkraften.”
”Man får röra på sig mycket. Det är dynamiskt. Ingen dag är den andra lik. Det händer mycket. Jag vill vara nära brukaren, göra skillnad och se resultat. Vissa saker kan man påverka på kort sikt och för några andra kan påverkan bli på lång sikt.”
”Glädjen, möten med underbara människor: missbrukare, ”svårare” individer. Samma brukare under en lång tid, mycket kärlek. Man kommer människor mycket nära.”
Belönande möten med människor
– Alla har något positivt att säga och hittade bra exempel. Det handlar om kontakten med människor och att yrket är fritt, även om det är tidsstyrt. Jobbet är tufft men man trivs. Många säger att de får så mycket belöning i mötet med brukarna.
Det säger psykolog och psykoterapeut Pirjo Savlin, Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm och en av forskarna bakom studien.
Att någon är så tacksam för ens arbete tror hon väger upp en del andra utmaningar inom hemtjänsten.
– Vi kan stå ut med mycket krav och mycket elände utan att bli sjuka men alla människor har en gräns. Är man inte vaksam för varningstecken kan man bli allvarligt sjuk.
Tankar kommer efteråt
”Det var psykiskt ansträngande vid senaste dödsfallet. Det var dåligt med handledning. Jag fick göra allt det praktiska själv och samtidigt springa till en annan brukare emellan. Läkare ringde om dokumentation. Natten hade inte skrivit något. Jag visste inte. Tankar kom efteråt. Ingen frågade hur jag mådde.”
”När någon är riktigt sjuk, vet man inte hur man ska bete sig. Då måste man själv bedöma och man är ingen läkare. Om brukare inte vill ha ambulans, då blir hen kvar hemma. Det finns ingen backup, trots att de påstår att det finns, men inte i praktiken. Alla har fullt upp med sitt.”
”En dement farbror, en samlare med hus fullt av saker och flugor. Hur ska man hjälpa? Ingen vill gå dit. Ingen fick göra något. Jag fick ta honom själv under tre år. Han hade Alzheimers. Successivt efter 2,5 år duschade han. Jag fick förtroendet och fick bära ansvaret. Han dog med värdighet.”
Många tuffa beslut
– Som psykolog slås jag av att de som är medicinskt outbildade får ta hand om svårt sjuka och komplicerade fall samt fatta svåra tuffa beslut. Det ställs höga känslomässiga krav på hemtjänstpersonal, säger Pirjo Savlin.
– De behöver ta ställning och agera helt själva utan stöd ibland. De hanterar sådana situationer men efteråt kan de komma upp i tankarna och störa sömnen. Har man en bra ledning kan man prata med chefen och kollegor efteråt och få stöd, fortsätter hon.
Vill kunna sprida glädje
Ett återkommande tema i intervjuerna är tiden. Pirjo Savlin tycker det är slående att alla talar om brist på tid för såväl arbetsuppgifter som för transport.
”Det är psykiskt stressande att alltid vara inloggad, så att det inte finns någon tid att pusta ut eller att kunna ringa ett samtal till exempel för läkarbesök.”
”När någon kollega är sjuk och man måste dela schema. Det är redan proppfullt men man måste trycka in två-tre brukare till.”
”Nu ska man hinna så mycket på kort tid. Vi är vana att göra på ett visst sätt för att vi vill göra brukare lyckliga och glada. Nu är det bistånd på allt, men vi vill göra mer ibland. Tidsperspektivet är ett hinder när ekonomin styr.”
– Det vore bättre om de anställda själva fick vara delaktiga och bestämma i dialog med ledningen i stället för att de som aldrig träffar brukarna styr tiden, menar Pirjo Savlin.
Läs mer: Fri tid hos hemtjänsten i Västervik
Balans mellan krav och resurser
Såväl i den här studien som på andra håll lyfts bättre arbetsmiljö inom hemtjänsten fram som en nyckelfaktor för att göra jobbet mer attraktivt.
För att komma till rätta med psykisk belastning inom hemtjänsten uppmanar forskarna i den här studien chefer och arbetsgivare att:
- Bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, där man hela tiden undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp
- Ta med organisatoriska och sociala risker i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Undersöka och bedöma risken för ohälsosam arbetsbelastning regelbundet, exempelvis genom medarbetarenkäter och samtalsforum.
- Vid behov, återskapa balans mellan krav och resurser. Se även faktaruta längst ner.
– Om man satsar på att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete är mycket vunnet. Då fångar man upp vad som skaver. Ge också organiserat stöd till personalen i form av handledning eller formaliserade grupper, som kollegiala samtalsgrupper, säger Pirjo Savlin.
Läs också: 6 steg till bättre arbetsmiljö i hemtjänsten