Allt fler kommunala hemtjänster slopar minutstyrning och låter personalen själva planera och lägga upp sitt arbete. Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka hur det påverkar stress, hälsa och rekryteringsmöjligheter.
– Det är viktigt att förstå vad som händer om man tar bort detaljstyrningen och ökar tilliten till de anställda, säger Nora Hansson Bittár, doktorand i organisation och ledarskap vid Handelshögskolan i Stockholm, och forskare bakom den nya studien.
Hon menar att eftersom vi tillbringar en stor del av våra liv på jobbet kan även små förändringar på arbetsplatsen få stor betydelse för hur vi mår. Men det finns också andra skäl till att hennes forskning är välbehövlig. Allt fler i befolkningen är äldre och i behov av hemtjänst. Stora väntande pensionsavgångar bland hemtjänstpersonalen ökar behovet av anställda. Hemtjänsten behöver få lättare att rekrytera nya medarbetare.
Minutstyrning vanligt i hemtjänsten
Undersköterska inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende är Sveriges vanligaste yrke med närmare 130 000 anställda. Nio av tio undersköterskor i hemtjänsten arbetar under någon form av minutstyrning, enligt en rapport från Kommunal. Den tid de ska vara hos de äldre och som de får för olika arbetsuppgifter är i någon utsträckning bestämd på förhand. Fyra av tio arbetar under strikt minutstyrning.
Enligt tidigare studier kan minutstyrning bidra till stress och ohälsa. En intervjuundersökning med undersköterskor i hemtjänsten i Stockholm gjordes av Centrum för arbets- och miljömedicin och publicerades 2022. Där uppgav samtliga att förutbestämda tider var ett problem. De flesta av dem tyckte också att de fick för lite tid för sina arbetsuppgifter. Det fanns en rädsla för att göra fel på grund av tidsbrist, till exempel när de delade ut mediciner.
Undersöker effekterna
Frågan är då vilka effekter det tillitsbaserade arbetssättet får för hemtjänstpersonalens arbetsmiljö? Ökar deras motivation att göra ett bra jobb av att gå från minutstyrning till mer inflytande över arbetet? Är det någon skillnad i kommunens kostnad för de olika arbetssätten? Och i nöjdheten hos de äldre? Det ska det nya projektet undersöka.
Omkring 2 000 anställda i fyra kommunala hemtjänster kommer att delta i studien. En del av arbetslagen lottas till att börja jobba tillitsbaserat och de andra fortsätter som de gjort tidigare med minutstyrning.
I alla fyra kommunerna får de tillitsbaserade arbetslagen ökat inflytande över tidsplanering och hur arbetet utförs. Arbetsgrupperna blir också mindre. Det är gemensamt för alla fyra kommunerna men i övrigt kan det tillitsbaserade arbetssättet skilja sig lite. En av kommunerna tar till exempel helt bort detaljerade tider i biståndsbedömningen, en annan gör så att personalen kan vara mer flexibel i förhållande till tider i biståndsbeslut.
Forskarna kommer sedan att jämföra grupperna som arbetar under minutstyrning med dem som arbetar tillitsbaserat. De kommer att följa dem med enkäter samt små och tätare uppföljningar under arbetsplatsträffar i minst ett halvår.
Fyra kommuner med i projektet
Enkäterna kommer att delas ut till personal, chefer och äldre som har hemtjänst. De innehåller frågor om exempelvis inflytande, trivsel på arbetet, stress och hälsa. De äldre kommer också att tillfrågas om hur nöjda de är med den hjälp de får. Dessutom samlar forskarna in data om sådant som sjukfrånvaro och kommunernas ekonomi.
Uppsala, Kalix, Karlstad och Kungsbacka deltar i forskningsprojektet. Hemtjänsten i Göteborg har också inlett ett samarbete med forskarna.
Att det enbart blir positiva effekter av förändringarna är långt ifrån säkert – åtminstone inte på kort sikt. Medarbetarna ska ta större ansvar för planering av arbetet i de grupper som arbetar tillitsbaserat. Cheferna behöver släppa på kontrollen.
– Det handlar om en stor förändring i styrning och arbetssätt där många saker kommer att göras annorlunda, säger Nora Hansson Bittár.
Undersöker hur man bör göra
Forskarna undersöker även vad som kan underlätta respektive försvåra övergången från minutstyrning till ett tillitsbaserat arbetssätt.
– Vi vet att ökat inflytande över arbetet är positivt, men vi vet mindre om hur man får till det, säger Nora Hansson Bittár.
Än så länge är det därför svårt att veta något om hur man bäst övergår från tidstyrning till tillit.
– Men om du frågar mig om något år kommer jag säkert kunna ge tips och råd, säger hon.
Läs en artikel om hemtjänsten i Kalix, en av de kommuner som deltar i projektet.
Visste du att...
Fler kommuner använder ett tillitsbaserat arbetssätt i hemtjänsten, bland annat Arjeplog, Mörbylånga, Västervik, Sundsvall, Landskrona.
Ytterligare ett par kommuner planerar för att byta till det arbetssättet, bland annat Hedemora, Falkenberg och Malmö.