Hitta arbetsplatser och individer som ligger i riskzonen för sjukskrivningar – och förebygg problemen. Det är essensen i riskorienterat arbetssätt. Här berättar ett par arbetsgivare om hur de arbetar.
– Vi ser att det långsiktigt bidrar till ett hållbart arbetsliv i Botkyrka. Så säger Ankie Blomberg, HR-utvecklare i Botkyrka, om metoden riskorienterat arbetssätt.
Metoden har tagits fram av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Den går ut på att hitta individer och arbetsplatser som ligger i riskzonen för sjukskrivning, och sätta fokus på dem. Och det gäller att jobba samtidigt på tre nivåer: individ, arbetsplats och organisation.
Du kan läsa mer om metoden i denna artikel!
Insatser på tre nivåer
På ett seminarium arrangerat av SKR, berättar några olika arbetsgivare om sina erfarenheter av riskorienterat arbetssätt. Först ut är Botkyrka, som berättar hur de arbetar på de tre olika nivåerna.
– Vi har sjuk- och friskanmälan, där man ringer och anmäler sig till en sjuksköterska. Det går sedan ut ett mejl till personens chef där sjuksköterskan berättar att personen är sjukfrånvarande, och uppskattad längd på sjukskrivningen. Chefen har då i uppgift att kontakta sin medarbetare inom två arbetsdagar.
Det säger Ankie Blomberg, och fortsätter:
– Chefen ska också ha ett omtankesamtal vid upprepad sjukfrånvaro, vilket vi har definierat som sjukfrånvaro fyra gånger under en tolvmånadersperiod.
Det här är en av de insatser som Botkyrka har på individnivå, och som de har sett har stor påverkan på sjuktalen.
Insatserna finansierar sig själva
På nästa nivå, arbetsplatsnivå, har de ett arbetsmiljöstöd. Fyra hr-specialister arbetar med att hitta arbetsplatser som har hög eller ökande frånvaro, eller andra indikationer på arbetsmiljöproblem. De ger stöd till chefen och arbetsplatsen.
– De jobbar med att försöka hitta grundorsaker till de problem som finns på en arbetsplats, mycket genom att utgå från friskfaktorer. De utvecklar arbetsmiljöarbetet och tar fram handlingsplaner.
Botkyrka har också ett kommunövergripande statistikstöd, som jobbar med att systematiskt hitta arbetsplatser i riskzonen. Det är bland annat utifrån denna statistik som arbetsmiljöstödet väljer ut arbetsplatser att stötta.
Med arbetssättet fångar kommunen in utmaningar och friskfaktorer på organisationsnivå, som den centrala hr-avdelningen kan arbeta med kommunövergripande.
– Vi ser att det bidrar till hela kompetensförsörjningen.
Vi ser att det bidrar till hela kompetensförsörjningen
Botkyrka började använda riskorienterat arbetssätt 2018 – då som en pilot i samarbete med SKR. Under de första 17 månaderna – det vill säga innan corona – minskade korttidssjukfrånvaron. Insatserna var helt självfinansierande. Under corona blev statistiken lite ställd på huvudet, men Anki Blomberg tror fortfarande på metoden.
– Vi började med en pilot men nu har vi beslutat att fortsätta med alla insatser i ordinarie verksamhet.
Du kan läsa mer om hur Botkyrka arbetar i denna artikel!
Viktigt att ledningen är med på tåget
Även Region Halland använder riskorienterat arbetssätt. HR-strateg Anna Sköld delar med sig av några lärdomar som regionen har med sig, efter ett par år med metoden:
– Vad som är jätteviktigt här är att chefens chef och högre ledning är med på tåget.
Under arbetets gång är det flera första linjens chefer som har slutat, och då är det överordnade chefer som får stå för kontinuiteten.
– De får också svara för att resurserna finns och att det går att göra saker på organisatorisk nivå.
Det är också nödvändigt, säger Anna Sköld, att lokala hr-personer känner sig bekväma med processerna. Därför är den centrala hr-avdelningen alltid med och stöttar lokala hr-avdelningar ute på förvaltningarna.
Även om regionen ser positiva resultat under och direkt efter en insats, så är det inte alltid resultaten håller i sig. Det gäller alltså att stötta lokala chefer i att hålla i arbetet, även när arbetsplatsen inte ligger i riskzonen längre.
Se till att göra rätt åtgärder
Hon rekommenderar alla att lägga tid på den analys som görs på en arbetsplats, när man väl har identifierat den som en riskgrupp. Annars finns det risk att åtgärderna hamnar fel.
– Det är viktigt för att kunna komma fram till rotorsaker, och inte stirra sig blind på statistiken i sig. Att kunna svara på ”vad säger statistiken, vad är orsaken till att det har blivit som det har blivit?”.
Vi tittar på riskgrupper, men jobbar framåt mot friskgrupper
Det gäller också att inte fastna i insatser på individnivå. Tecken på ohälsa – såsom sjukskrivningar, sjuknärvaro, personalomsättning, tillbud, konflikter och samarbetssvårigheter – beror oftast inte på individen, säger Anna Sköld.
– Det är förutsättningen på arbetsplatsen som har gjort att det blir en konsekvens.
Regionen lägger därför mycket energi på insatser på organisationsnivå. I likhet med Botkyrka kopplar de insatserna till friskfaktorer.
– Vad är det vi behöver förstärka? Vi tittar på riskgrupper, men jobbar framåt mot friskgrupper. Vi vill förstärka det som är bra.
