Var tredje nyexaminerad sjuksköterska och lärare har allvarliga symptom på utbrändhet under de första yrkesåren. Men redan medan de studerar mår många dåligt av stress. ”De oroväckande höga ohälsonivåerna under utbildningstiden var en överraskning för oss”, säger professor Petter Gustavsson, som lett en stor studie av sjuksköterskors och lärares första tid i yrket.
Den här artikeln är från 2014 och förhållanden kan ha ändrats. Läs nyare artiklar på temat, se länkar upptill artikeln.
Varje år tar flera tusen nya lärare och sjuksköterskor klivet från studier, ut till jobben i skola, vård eller omsorg. Men hur ser övergången från utbildning till yrkesliv ut? Vilken hälsa – fysisk och psykisk – har de nyexaminerade? Och hur blir mötet med yrkeslivet?
Den typen av frågor har Petter Gustavsson, professor i differentiell psykologi vid Karolinska Institutet, studerat tillsammans med forskarkollegerna Ann Rudman, Daniel Hultell och flera andra. I ett stort projekt har de följt sammanlagt närmare 7 000 blivande lärare och sjuksköterskor, under studietiden och de tre till fem första åren i yrket. Frågor om psykisk – och även fysisk – ohälsa har stått i fokus, men de har också undersökt sådant som engagemang, yrkesförberedelse och introduktion i arbetslivet.
Högre risk för unga ensamstående
Fler än var tredje student upplevde stress och psykisk ohälsa under utbildningstiden. Ungefär en tredjedel av dessa hade allvarliga symptom på utbrändhet eller depression.
Studenternas psykiska ohälsa ökade under studierna. Andelen som hade vad forskarna kallar kliniska nivåer av depression var faktiskt högre under den sista terminen än första året i yrket (14 respektive 9 procent).
– Personer som mår så dåligt fungerar sannolikt inte särskilt bra, varken i studier eller på en arbetsplats, säger Petter Gustavsson.
De som var under 25 år, ensamstående och som inte hade varit ute i arbetslivet så mycket hade högre risk att utveckla psykisk ohälsa än andra.
Forskarna ser flera tänkbara förklaringar till att så många mår dåligt redan medan de studerar. Den psykiska hälsan tycks allmänt sett vara sämre i unga år, konstaterar Petter Gustavsson.
– Unga vuxna är en grupp som mår dåligt. De som är äldre, har barn och arbetslivserfarenhet klarar sig generellt sett lite bättre. Varför det är så är svårt att säga, men de äldre har ju i allmänhet bättre ekonomi och har bildat familj. Allt är mer på plats i deras liv. För de unga händer otroligt många omvälvande livshändelser de här åren.
Det behövs mycket mer forskning om unga vuxna, anser han.
Glapp mellan utbildning och yrkesliv
Det finns även stressfaktorer som är specifika för åtminstone sjuksköterskeutbildningen och yrket, fortsätter Ann Rudman. Det handlar om att arbetet är mycket krävande och innebär stort ansvar, skiftarbete och låg lön. Samtidigt känner studenterna att utbildningen inte förbereder dem tillräckligt för det yrkesliv de möter under sin praktik.
– Studenterna uppfattar ibland att det är ett stort glapp mellan det de utbildas för och vad de faktiskt ska göra som sjuksköterskor. De är inte förberedda på det stora ansvar de förväntas ta från dag ett.
Ofta upplever de att arbetsplatserna förväntar sig praktiska färdigheter som de inte har fått under praktiken.
– De tycker inte heller att de har fått tillräcklig träning i att vara arbetsledare för undersköterskor, hantera problemsituationer med patienter som är utåtagerande eller ta hand om upprörda anhöriga, säger Ann Rudman.
Den stress som uppstår i glappet mellan utbildning och yrkesverklighet kan vara en förklaring till att sjuksköterskestudenterna mår psykiskt sämre ju närmare examen de kommer. Mycket vore vunnet om de under utbildningen fick möjlighet att prata om det som känns svårt och reflektera över det, menar hon.
Risk för framtida sjukskrivning
Under de första yrkesåren hade närmare en tredjedel av både sjuksköterskor och lärare någon gång höga nivåer av utbrändhetssymptom. Ungefär hälften av dessa hade en allvarlig psykisk ohälsa.
– Har man haft en sådan episod är det större sannolikhet att man är sjukskriven nästa år eller längre fram, säger Petter Gustavsson.
Ouppfyllda förväntningar på yrket, motstridiga eller otydliga krav, hög arbetsbelastning och bristande förmåga att hantera arbetsuppgifterna ökade risken för utbrändhet, liksom upplevelsen av att arbetsuppgifterna spillde över på privatlivet. Och tvärtom – de som tyckte att arbetet var vad de väntat sig, som kände att de klarade sina uppgifter och inte tyckte att privatlivet tog stryk, de var också friskare.
Fysiska symptom tecken på stressig arbetsmiljö
Den andra året tycks vara tuffast för de flesta som har det jobbigt.
– Det verkar som att man gör en enorm satsning första året. När det sedan krävs mer, så orkar man inte, man har tömt sina resurser, säger Petter Gustavsson.
Sjuksköterskorna rapporterade även en hel del fysiska symptom, som besvär från nacke och skuldror. Tre av fyra nyexaminerade sjuksköterskor var med om tunga lyft och besvärande arbetsställningar så gott som dagligen. Ann Rudman ser de fysiska symptomen som ett tecken på en stressig arbetsmiljö.
En av tio vill lämna yrket
Ett år efter examen vill ungefär tio procent av både sjuksköterskorna och lärarna lämna yrket. Efter fem år är andelen uppe i 20 procent. Bland lärarna gäller det främst dem som har en inriktning mot högstadiet och gymnasiet. Det handlar inte om allmänna funderingar på att byta jobb, utan om en intensiv upptagenhet av frågan, beskriver Petter Gustavsson. Hur många som faktiskt slutar har de inte kunnat följa, men de ser att många sjuksköterskor väljer att specialisera sig.
– Det är naturligtvis inget fel, säger han, men några av dem ser det själva som att de lite grann flyr från yrket. Specialistutbildning blir ett sätt att skaffa mer klinisk kompetens och få mer avgränsade arbetsuppgifter. Det är ett sätt att hantera stress.
Det kan vara bra för individen, men det löser inga arbetsmiljöproblem. Det får också konsekvenser för det arbete man har.
– När man hela tiden tänker på att lämna jobbet påverkar det förstås engagemang, vårdkvalitet och samarbete här och nu, säger Ann Rudman.
Engagerade mår bättre
Annars är de nyexaminerade överlag engagerade i jobbet. Omkring 70 procent av lärarna känner sig engagerade under första året och 60 procent av sjuksköterskorna. Därefter minskar engagemanget, särskilt för sjuksköterskorna. Petter Gustavssons tolkning är att lärarnas relativa självständighet i arbetet kan vara en förklaring till skillnaden mellan yrkena.
Introduktionen har stor betydelse för de nyexaminerades psykiska hälsa.
De som är engagerade mår bättre. Forskarna ser bristande engagemang, eller avstängdhet, som en aspekt av utbrändhetsproblematiken. Först kommer tröttheten, därefter distanseringen. Oengagemang är ett särskilt stort problem i människovårdande yrken, konstaterar Ann Rudman, som skrev sin avhandling om patienters tillfredsställelse i mötet med vården.
– Det patienter blir otillfredsställda med är just en spegling av utbrändhet hos personalen, att de inte hinner sätta sig ned, att de inte har tid att prata och så vidare. Man förstår hur viktigt det är för kvalitet i vården.
En lärdom för arbetsplatserna är att introduktion har stor betydelse för de nyexaminerades psykiska hälsa.
Över 90 procent av sjuksköterskorna fick introduktion på sin första arbetsplats. De var i huvudsak nöjda med den, även om en del önskade:
- bättre struktur för mottagandet
- mentorer
- möjlighet att längre tid gå bredvid en erfaren kollega
För lärarna var det sämre beställt. Knappt hälften fick någon introduktion alls. De som fick introduktion var nöjda med innehållet, men tyckte att tiden var för kort. De efterlyste bland annat:
- färre undervisningstimmar
- mer planeringstid
- tydligare arbetsbeskrivningar
- individuell handledning
Lärare som fick introduktion i yrket hade senare något bättre psykisk hälsa.
– Introduktionen av lärare är en katastrof, säger Petter Gustavsson. Särskilt lärare med utbildning för senare åldrar lämnas i allt för hög grad ensamma direkt. Det är ett enormt slöseri!
Introduktion är en strukturfråga som landsting och kommuner arbetar olika aktivt med, konstaterar han. Den borde ha hög prioritet överallt.
Uppdatering:
Suntarbetsliv erbjuder sedan 2021 ett snabbt och enkelt verktyg om Hållbar introduktion, baserat på Petter Gustavssons forskning om introduktionen av nyutexaminerade. Hur ser det ut på din arbetsplats? Är det lätt att var ny hos er? Se en kort film tillsammans och reflektera ihop med hjälp av Forskning på 5 – Hållbar introduktion.
Läs mer: Artikeln Handledare och öppet klimat gav bra start berättar om två nyanställda sjuksköterskors introduktion på Södersjukhuset i Stockholm.