Paulina Hernandes och Linn Svensson, avdelning 23 på Södersjukhuset i Stockholm, tycker inte att deras första tid kunde ha blivit bättre.

Foto: Margareta Edling

Handledare och öppet klimat gav bra start

En stödjande handledare, som finns i bakgrunden, och ett öppet klimat, där det är okej att ställa frågor. Det är två viktiga ingredienser i en bra introduktion, anser nyblivna sjuksköterskorna Paulina Hernandez och Linn Svensson, på Södersjukhuset i Stockholm. De är mycket nöjda med sin start i yrket.

Paulina Hernandez och Linn Svensson är entusiastiska över hur deras nya arbetsplats tog emot dem.

– Det kunde inte ha varit bättre, säger de samstämmigt.

Bägge tog examen i juni 2013. Paulina Hernandez pluggade i Örnsköldsvik (sjuksköterskeutbildningen tillhör Umeå universitet) och Linn Svensson i Uppsala. Läget på arbetsmarknaden gör att de kunde välja vart de ville söka sig. Inom några veckor från examen började de arbeta på avdelning 23 på Södersjukhuset i Stockholm. Här vårdas främst patienter med olika blodsjukdomar.

Introduktionen var tre veckor. Under den tiden hade de varsin handledare, som de arbetade parallellt med.

– Man arbetar tillsammans, men blir mer och mer självgående, säger Paulina Hernandez. Jag gjorde så mycket jag kunde, men hade alltid någon att vända mig till. Det är ju mycket man inte vet, hur rutinerna är här och saker som man aldrig har gjort förut.

Tänk på, att idag är första gången som en ny kollega har ansvar för den här arbetsuppgiften

Trygg handledare stöttar

Handledaren är otroligt viktig, menar de. En bra handledare ska vara en trygg person, som är säker i sin yrkesroll.

– Handledaren måste låta den nya ta för sig, men finnas till hands så att man kan fråga. Det fungerar inte med någon som står och stirrar över axeln hela tiden. Då skulle man känna sig som en student igen, säger Paulina Hernandez.

Ansvaret – det är den stora skillnaden mellan att vara färdig sjuksköterska och att göra praktik under utbildningen, beskriver de.

– När du är student finns det alltid någon som står bakom. Nu när vi är klara ska vi fixa det själva, det blir något helt annat, säger Linn Svensson.

Inte bara handledaren, utan hela arbetsgruppen har stor betydelse för nyutbildades första tid på jobbet. Paulina Hernandez och Linn Svensson tycker att deras arbetsplats präglas av ett mycket öppet och tillåtande förhållningssätt. Morgonmötena innehöll ofta en uppmaning:

“Tänk på, att idag är första gången som en ny kollega har ansvar för den här arbetsuppgiften.”

Viktigt att få fråga

På avdelningen är det tydligt tillåtet att fråga om sådant som man inte vet, säger de. Det är inget nederlag att inte kunna allt. Öppenheten är viktig, eftersom nyexaminerade ofta har dåligt självförtroende och kan dra sig för att visa sin osäkerhet. Paulina Hernandez och Linn Svensson har flera före detta studiekamrater som känt sig ganska övergivna på sina första jobb.

– Arbetskamraterna här har ett otroligt tålamod. Jag ställer fortfarande flera frågor per dag och det lär jag nog göra i ett år till, säger Linn Svensson.

En gång i veckan hade de nya sjuksköterskorna och undersköterskorna gruppsamtal med chefen Peter Blomberg. Samtalen fortsatte även efter introduktionsperioden.

– Vi pratade om hur det kändes, om vad som fungerade bra och vad som blivit tokigt, säger Linn Svensson. Vi försökte också reflektera själva efter varje arbetspass.

Administrationen överraskade

Forskningen om sjuksköterskors och lärares första tid i yrket visar att nyexaminerade kan känna sig oförberedda på den verklighet de möter i arbetslivet. De tycker inte alltid att utbildningen har gett dem den grund som de behöver.

Hur förberedd man är handlar mycket om hur praktiken har fungerat, menar Paulina Hernandez och Linn Svensson. Vissa studenter möter krävande anhöriga eller utagerande patienter på praktiken, andra gör det inte. Allt kan man kanske inte heller förbereda sig på, resonerar de. Men själva blev de överraskade av vilken viktig administrativ roll som sjuksköterskan har i förhållande till kommuner och andra aktörer när patienterna skrivs ut.

– Jag var oförberedd på hur mycket vi ska vara spindeln i nätet när det gäller patienternas vårdplanering, och hur svårt det är, säger Paulina Hernandez. Det är mycket papper som ska skrivas och det är jätteviktigt att stå stadigt och göra rätt. Det kan kännas som vatten över huvudet i början.

Brev från arbetsplatsen inleder

Upplägget av introduktionen har vuxit fram ur arbetsplatsens erfarenheter, berättar Peter Blomberg, vårdenhetschef på avdelning 23. Den är inte generell för sjukhuset. Tre veckors introduktion brukar vara lagom, säger han, men tiden kan kortas om den nyanställda är erfaren. Även nya undersköterskor har tre veckors introduktion, men snarlikt upplägg. Efter introduktionen får de ett formellt bevis på att de har den kompetens som krävs för att arbeta i akutsjukvård.

Före första arbetsdagen skickar Peter Blomberg ett papper till den nya sjuksköterskan. Där står vad handledaren heter och hur det är tänkt att introduktionen ska gå till. Där finns också schemat och en checklista, så att de gemensamt kan hålla koll på att inget område tappas bort. Det de inte hinner under introduktionen får de beta av efteråt. Kontakten är tänkt att bestå åtminstone under det första året.

– Checklistan tar upp allt ifrån att hitta i lokalerna till att förstå sig på hur man hanterar cytostatika. Det är vitt och brett, brandskydd, hjärt- och lungräddning, allt du kan tänka dig, säger han.

De nya sjuksköterskorna arbetar parallellt med undersköterskorna under några pass, för att lära sig vad de gör. I introduktionen ingår också en och en halv dags utbildning, där de tränar på att ge blodtransfusioner, sätta katetrar och andra praktiska moment, som förekommer på just den här arbetsplatsen. Då går man också igenom hur sjuksköterskan administrativt ska sköta kontakten med kommunen om patienter.

– Det är en dag av korvstoppning, då vi också fångar upp vad de är osäkra på. Alla har ju inte tränat på allting under sin praktik.

“Ett indiskt reptrick”

En datautbildning på en och en halv dag ryms också i introduktionen. Resten av tiden, omkring tio dagar, arbetar sjuksköterskan med sin handledare och ofta också med någon annan erfaren kollega, beroende på schemat. De lägger tillsammans upp en plan för introduktionen. Målet är att den nyutbildade ganska snart ska kunna fungera i sin roll.

Helst vill Peter Blomberg att de mest erfarna ska vara handledare, men i praktiken är ekvationen svår att få ihop.

– Vi försöker välja utifrån vad som känns lämpligt. Men särskilt på sommaren, när vi har många nya, är det ett indiskt reptrick att få ihop en juste inskolning för alla och få till personer som de ska gå med.

På våren förbereder avdelningen mottagandet av de nya.

– Då pratar vi om upplägget och påminner alla om att det är viktigt att man får vara ny. Det är egentligen inga krångligheter, men jag tror inte heller att vi lämnar någonting åt slumpen. Alla tjänar ju på att de här nya kommer in i arbetet, och att de gör det relativt snabbt.

Planering, kommunikation och reflexion

Samtidigt är det viktigt att ha tålamod i förhållande till nyutbildade, tycker han. Vissa hittar sin yrkesroll snabbt, medan andra behöver längre tid.

– Alla kan inte vara racerförare.

Avdelningsledningen följer upp introduktionen, dels genom reflexionssamtalen, dels genom att löpande prata med den “gamla” personalen. Sådant som inte verkar fungera, försöker man justera direkt.

Planering, kommunikation och reflexion är nyckelorden, enligt Peter Blomberg.

– Vi måste planera så att alla känner sig trygga med vad de ska göra. Kommunicera i alla sammanhang om vad vi gjort och är på väg att göra. Och på slutet reflektera, något som vi blivit mycket bättre på de senaste åren. Gör man det här, och mer av det, så behöver man inte hitta på en massa nytt hela tiden

Text: Margareta Edling, 12 mars 2014

Senaste artiklar

Tryggare på jobbet med kollegial handledning

Kollegor som möts och reflekterar tillsammans, med stöd av en utbildad handledare. Det är Helsingborgs stads modell för att stötta personal i människonära yrken. Syftet är att främja det friska…

Så får ni bättre arbetsmiljö – 4 tips

Skyddsombudet och chefen har ett gemensamt uppdrag för att skapa en bra arbetsmiljö. Det handlar om allt som påverkar hur vi har det på jobbet, från lokaler till IT-stöd och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?