Att vara ny på jobbet, och dessutom nyexaminerad, innebär ofta en hel del stress. En bra introduktion kan göra stor skillnad, visar ny forskning. Och vissa insatser betyder mer än andra.
Hur går det till när nyexaminerade etablerar sig i sitt yrke? Det har Petter Gustavsson, professor i psykologi vid Karolinska institutet, undersökt i en studie tillsammans med en grupp kollegor.
Slutrapporten handlar om vad arbetsplatser gör för introduktion för att ”få ombord” nyutbildade. Forskarna ville även få en bild av vilka introduktionsinsatser som är viktigast för en bra jobbstart.
Intensivt lärande
Den första tiden i yrket är oftast positiv och de nyutbildade lär sig massor. Många känner stress, men den kan ge energi och hjälpa dem att fokusera på de nya uppgifterna. Det sa Petter Gustavsson vid ett webbsänt AFA-seminarium i slutet av november.
– Men det finns också tyvärr en risk att stressen i början av arbetslivet kan starta en negativ spiral. Den kan leda till att återhämtning åsidosätts och att lärande och anpassning inte sker, sa han.
I studien ingick 322 nyexaminerade personer, som följdes från slutet av utbildningstiden till ett år efter examen. De arbetade i offentlig sektor, i yrken där de känslomässiga kraven är höga. De var jurister, lärare, läkare, officerare, poliser, socionomer och sjuksköterskor.
Inför jobbstarten kände de flesta sig väl förberedda för yrkeslivet och var nöjda med sitt yrkesval.
Under första veckan blev sju av tio formellt presenterade för sina nya arbetskamrater och formellt runtvisade på arbetsplatsen. De som kände sig förberedda för yrket, och som fick formell introduktion, ansåg i större utsträckning att de hade fått en bra start i arbetslivet.
Viktigt med introduktion
”Nyhetens obehag” kallar forskarna de stressande utmaningar som många nya upplevde den första tiden. De kände sig överbelastade av information, osäkra på sin kompetens och ensamma med frågor och arbetsuppgifter.
De flesta (70-80 procent) beskrev att de varje vecka under första kvartalet var mycket oroliga för att göra fel.
Orealistiska krav riskerade att förlänga ”nyhetens obehag” för de nyanställda. Det kunde handla om att arbetsgivaren, eller arbetsgruppen, ställde höga krav på prestationer. Ibland hade också de nya själva en orealistisk tanke om att kunna leverera fullt från dag ett.
Den jobbiga första tiden blev även längre på arbetsplatser där tempot var så högt att den planerade introduktionen inte fick utrymme. Detsamma gällde om man inte hade planerat för introduktion.
Egna lösningar kan förvärra
Ibland tog de nyanställda till egna lösningar för att klara den första tiden. Det riskerade att göra läget värre.
Man har kortat raster, hoppat över luncher, stannat kvar längre.
– De var ganska kortsiktiga, sa Petter Gustavsson på seminariet. Det handlade om att man har försökt lägga mer tid på sitt arbete. Man har kortat raster, hoppat över luncher, stannat kvar längre, tagit extra pass och släckt sina fritidsintressen för att klara arbetsuppdraget.
Flera vanliga introduktionsinsatser var effektiva för att stimulera lärande och göra de nyutbildade mindre osäkra, såg forskarna.
Mentorer är viktiga
Vanligast var insatser som handlade om yrkesrollen. De nyutbildade fick till exempel mentorer/handledare. De kunde diskutera arbetsuppgifterna med dem och få återkoppling på sin utveckling. Under det första kvartalet fick nio av tio den sortens stöd varje vecka.
Omkring sex av tio fick stöd kopplat till arbetsuppgifterna under det första kvartalet. Det innebar till exempel att de skuggade en kollega, eller fick hjälp att planera och prioritera.
I början var det också vanligt med strukturellt stöd, exempelvis extra tid för uppgifter eller delat ansvar. Den sortens stöd var mindre vanligt efter tre månader.
Relationsinriktat stöd innebar till exempel att få lära känna kollegor på arbetstid. Men det var ovanligt i början av anställningen, och ännu mer ovanligt efter tre månader.
Bra start påverkar
Efter tre månader hade ungefär hälften av de nyutbildade etablerat sig i yrkeslivet på ett lyckat sätt, enligt studien. De kände sig klara över sin yrkesroll och handlingskraftiga. De var socialt integrerade på jobbet och upplevde låg stress.
Fortsatta mätningar under året visade att åtta av tio var tillfredsställda med arbetet. De flesta sov bra. Ungefär en femtedel svarade dock att de ofta kände symptom på utbrändhet. En lika stor andel funderade på att lämna yrket.
De som hade fått en bra start var mer positiva i uppföljningarna.
Ännu mer kan göras
Arbetsplatserna gör många goda insatser för nya medarbetare, konstaterade Petter Gustavsson. Ännu bättre skulle det bli om fler fick ta del av en introduktion, och om den var mer omfattande.
– Ett råd är alltså att skruva upp dosen något.
Han rekommenderade även fler arbetsplatser att pröva insatser för att stärka de nyas band till arbetskamraterna.
Det behövs också en bra vardaglig arbetsmiljö runtomkring. Det handlar bland annat om att ta tillvara de nyas perspektiv och uppmuntra dem att våga fråga.
De som är nya i yrket behöver också stöd i att prioritera sin egen återhämtning. När nyutbildade själva fick ge råd till andra, lyfte de fram hur viktigt det är att på olika sätt slå vakt om sin hälsa.
