Redan för tio år sedan började man tala om friskfaktorer i arbetet. Faktorerna är ungefär desamma i olika beskrivningar: hur man organiserar och leder verksamhet, hur människor kommunicerar med varandra.

Foto: Cecilia Elander

Från riskfaktor till friskfaktor

Tänk främjande i stället för att bara utgå ifrån att lösa problem. Fokusera på det friska, inte bara det sjuka. Detta är tankar som börjar få fäste i arbetsmiljöarbetet. Vad ligger bakom? Hur ser egentligen den hälsofrämjande arbetsplatsens friskfaktorer ut? Och vad hände med riskfaktorerna?

Friskfaktorer och hälsofrämjande är ord som kommer från folkhälsoarbetet, liksom idén att ”utgå från det friska”. Håller folkhälsa, friskvård och arbetsmiljö på att smälta samman? Hur ser det ut på arbetsplatserna? Detta är inte lätt att få svar på ens från högsta ort:

– Ofta gör man olika saker, men använder samma ord. Eller så använder man olika ord, men gör samma saker, suckar Mats Stenberg, som arbetar med arbetsmiljöfrågor på Sveriges kommuner och landsting.

Han är absolut inte ensam om den här upplevelsen! När vi på suntarbetsliv.se började fråga arbetsmiljöengagerade vad hälsofrämjande och friskfaktorer betyder, blev det tydligt för oss att det råder en viss begreppsförvirring. Därför försöker vi i den här artikeln bena ut begreppen. Var kommer de ifrån? Och vad innebär de idag, i praktiken?

Riskfaktorerna i arbetsmiljötrappan

Låt oss börja från början, med friskfaktorernas rimmande syskon: riskfaktorerna! Dem känner vi sedan de första skyddsombuden började verka för hundra år sedan. Arbetarskyddet, som det då hette, handlade från början om olyckor som dödade och lemlästade. Efterhand ökade både kunskaperna och kraven om andra riskfaktorer. Det var allt från kemikalier som förgiftade till ensidiga, upprepade rörelser och tokiga arbetsställningar som orsakade förslitnings- och belastningsskador.

Arbetsmiljötrappan

– Allt detta finns fortfarande kvar! Det är inget passerat stadium, säger Per Lindberg, arbetsmedicinsk forskare vid centrum för belastningsskadeforskning i Gävle.

Han har doktorerat på vilka faktorer som främjar en hållbar arbetsförmåga. Tillsammans med arbetsmiljöprofessorn Eva Vingård i Uppsala har han just skrivit färdigt en kunskapsöversikt för Arbetsmiljöverket om ”Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer”. Han har gjort bilden av ”arbetsmiljötrappa”, som ni ser här ovan.

– Med det som vi idag kallar friskhetsfaktorer eller främjande faktorer kan vi påverka de översta trappstegen. Det är bra, säger han. Men det gäller att aldrig glömma bort att de andra trappstegen inte är borta, de finns kvar i allra högsta grad!

Ovant att tänka på vad som är bra

Friskfaktorer i arbetet och hälsofrämjande arbete var begrepp som på allvar dök upp i debatten och forskningen när sjukskrivningstalen toppade för tio år sedan, bland annat i samband med forskning och partsgemensamma utvecklingsprogram i kommuner och landsting (Suntarbetslivs-projektet, Ha Kul, AHA-enkäten, Friska kommuner, med mera). Ett tidigt försök att fånga in vad detta står för finns i forskarantologin ”Friskfaktorer i arbetslivet” (Prevent 2003).

Där berättar Birgitta Söderlund om en studie där de frågade drygt 200 personer i två landsting och fem företag om vad de tyckte var friskfaktorer. Många berättade spontant att de inte var vana vid att tänka på vad som fick dem att ”fungera optimalt, utvecklas och må bra” – så vag var forskarnas första definition. Det var lättare att tala om vad som inte fungerade. Men intressant nog var svaren från de olika arbetsplatserna tämligen samstämmiga.

”Tid” var den friskfaktor som återkom oftast: tid för att tänka efter, reflektera, utbyta erfarenheter, göra ett arbete med hög kvalitet. Andra återkommande svar handlade om ”balans” – mellan kropp och själ, arbete och fritid, krav och resurser. Man delar upp arbetsplatsens friskfaktorer på arbetsuppgiften, arbetsgruppen och organisationen.

  • Arbetsuppgiftens friskfaktorer handlar om att vara delaktiga och ha eget ansvar, med möjlighet till omväxling och utveckling. Man vill känna att det man gör är meningsfullt och att ens kunskaper blir tillvaratagna.
  • Arbetsgruppens friskfaktorer startar med rak kommunikation inom gruppen. ”Man ska både kunna skratta ihop och vara allvarliga tillsammans. ”Alla ställer upp för varandra och hjälps åt i arbetet. ”En grundläggande gemenskap, en god sammanhållning och en genuin omtänksamhet”.
  • Organisationens friskfaktorer utgår från ledarskapet: lyhörda chefer som har förståelse för medarbetarnas arbetssituation, är närvarande i det dagliga arbetet, ger tydliga riktlinjer och delar ut ros och ris för utfört arbete. Man talade också om korta beslutsvägar.

Det finns många beskrivningar av arbetets friskfaktorer som kommit sedan dess. Dessa tidiga definitioner är intressanta att jämföra med ”tio viktiga kännetecken för en hälsofrämjande arbetsmiljö”, som listas i skriften ”Kunskaper och metoder för hälsofrämjande arbeten”, som Västra Götalandsregionens institut för stressmedicin gav 2010:

  • Arbetets krav och individens resurser stämmer överens.
  • Chefen hjälper till att prioritera, men arbetar även strategiskt och långsiktigt.
  • Rolltydlighet i arbetet och att målen är tydliga och kända.
  • Att ansvar och befogenheter följs åt.
  • Inflytande över arbetet och dess planering.
  • En fungerande kommunikation.
  • En god gemenskap och ett socialt stöd.
  • Att jobbet känns meningsfullt.
  • Att det finns en rimlig förutsägbarhet.
  • Positiv återkoppling – belöning.

Just dessa tio friskfaktorer lyfter Sveriges kommuner och landsting fram för att förklara som ett exempel på vad man menar med ett arbetsmiljöarbete med ett hälsofrämjande synsätt och ”den hälsofrämjande och friska arbetsplatsen”. Eva Thulin Skantze skriver om detta i skriften ”Arbetsgivarperspektiv på kommuner och landsting – fakta och analys” (juli 2011), under rubriken ”Ökad hälsa – minskad sjukfrånvaro”. Hon förklarar att det finns många fördelar med ett arbetsmiljöarbete som inte enbart sysslar med att undanröja risker och få sjukskrivna tillbaka i arbetet.

Förutom friskvård och hälsosammare livsstil handlar hälsofrämjande till exempel om hur man organiserar arbetet så att ansvar och befogenheter följs åt, hur man formulerar mål och följer upp dem, och hur stora arbetsgrupperna är i förhållande till vad det är för verksamhet man arbetar med.

Friskvårdens rötter i folkhälsoarbetet

Friskvård, friskfaktorer, hälsofrämjande – allt har sitt ursprung i folkhälsoarbetet, det som stat, kommun och landsting sedan länge bedriver för att uppmuntra oss medborgare att välja ett sunt liv: ingen tobak, mindre alkohol, bättre mat och mer motion.

Friskvård, friskfaktorer, hälsofrämjande – allt har sitt ursprung i folkhälsoarbetet

En grund för folkhälsoarbetet under de senaste årtiondena lade världshälsoorganisationen WHO vid en stor världskonferens i Kanada 1986, som mynnade ut i ”Ottawadeklarationen” om hälsoarbete. En huvudfråga handlar om att människor är delaktiga och medansvariga för sin egen hälsa, som är något mer än frånvaro av sjukdom, och att det gäller att skapa ”förutsättningar för människor att öka sina möjligheter att påverka och förbättra sin hälsa”. Det är detta som är ”hälsofrämjande” och det arbetet måste också ske utanför sjukvården. Arbetsplatsen är en av de nya arenorna.

I Europa och Sverige bildades för drygt tio år sedan nätverk med myndigheter och organisationer från både folkhälsohållet och arbetsmiljöhållet, som Folkhälsoinstitutet och dåvarande Arbetslivsinstitutet. Nätverk och konferenser finslipade definitionerna. Det är bra med definitioner – men hur gör man?

– Jämfört med kunskaperna om arbetslivets risker finns det fortfarande begränsat med kunskaper om vad i arbetet som kan främja hälsan och hur man ska kunna arbeta praktiskt med detta, säger Per Lindberg.

Det har kommit fler studier under de senaste åren och detta kommer att öka. Men det är ännu i sin linda.

Det salutogena och KASAM

WHO:s Ottawadeklaration brukar kopplas samman med det salutogena, det vill säga det friskhetsinriktade perspektivet, som kontrast till det sjukdomsinriktade (patogena) perspektivet. Det här är också grunden för dagens uppdelning i ”friskfaktorer” och ”riskfaktorer” i arbetslivet. Men rötterna går ännu längre tillbaka – till Israel på 1970-talet och den amerikansk-israeliske forskaren Aaron Antonovsky.

Hans utgångspunkt var att eftersom människor aldrig helt kan undvika stress, måste de lära sig att hantera motgångar och göra det bästa av situationen. Han konstaterade att förmågan att göra detta skiljer sig mycket mellan olika människor. Detta hade han först blivit varse när han studerat hur judiska kvinnor, som hade överlevt koncentrationslägren när de var unga, hanterade problem med övergångsåldern. Och när han undersökte vad som skiljde mellan kvinnorna, hittade han att en avgörande faktor var deras förmåga att hantera motgångar. Det handlade om hur de lyckades göra tillvaron begriplig, hanterlig och meningsfull. Känslan av sammanhang, förkortat KASAM, blev ett nytt nyckelbegrepp i folkhälsoarbetet och nu sprider det sig till arbetsmiljöarbetet.

Mening och förståelse i arbetet

Mats Stenberg på SKL tycker också KASAM är ett nyckelbegrepp när man ska översätta det här med friskfaktorer och hälsofrämjande till praktiskt arbete i kommuner och landsting. När han får frågan om vad som är viktigaste friskfaktorn i arbetet, så svarar han först att i grunden handlar det förstås om de klassiska delarna: bra ledarskap, en fungerande organisation och rätt kompetens.

– I ett bra ledarskap ingår att en chef fungerar som en möjliggörare som jobbar med att skapa mening och förståelse i arbetet, säger han sedan. Alla behöver vi ju förstå både den egna rollen och det system som vi är en del i, från vad det politiska innebär för arbetet, till frågan om vem som vi är till för. Det handlar just om att skapa sammanhang för att göra tillvaron på jobbet begriplig, meningsfull och hanterlig för alla.

Roligare utgå från trevliga saker

Christina Petterson, facklig företrädare i arbetsmiljöfrågor på Offentliganställdas förhandlingsråd, tycker att man som facklig spontant kan tycka att det känns lite arbetsgivarvänligt att tala om friskfaktorer i arbetet. Sen tillägger hon att det definitivt finns fördelar med ett hälsofrämjande perspektiv i arbetsmiljöarbetet. Hon menar att det är lättare att motivera en förändring när man utgår från lösningar istället för att ta fram problemen.

– Det finns alltid nejsägare på arbetsplatserna som tycker att facket enbart ska fokusera på problemen. Men nu finns det lite annorlunda tongångar, som exempelvis Vision som talar om att facket ska erövra kaffebordet med peppande och uppmuntrande samtal. Det ska komma in en positiv fläkt från facket, istället för att facket bara kommer efter för att hjälpa när det uppstår problem.

När Christina Petterson får frågan vad hon tror är arbetets viktigaste friskfaktorer för de anställda i kommuner och landsting, behöver hon inte tänka efter särskilt länge:

– Lagom belastning är nummer ett, och det gäller belastning både fysiskt och psykiskt. Sen är det viktigt med en bra chef, som ser och uppmuntrar de anställda. Och så handlar det om arbetskamraterna man jobbar ihop med, arbetsgemenskapen.

Se film Fokusera på det friska med professor Eva Vingård

Text: Mats Utbult, 22 april 2012

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...