Vad är det som gör att folk håller sig mer friska på vissa arbetsplatser jämfört med andra? Det här var utgångspunkten för ett stort forskningsprojekt i början av 2000-talet. Resultatet blev de friskfaktorer som nu används i arbetsmiljöarbetet på många arbetsplatser. Här berättar vi hur det hela började – och om nya planer för friskfaktorerna.
Sjukfrånvaro kostar, i pengar för organisationer, och i lidande för de individer som blir sjuka. Därför kan det löna sig att ta reda på vad som håller folk friska i en organisation.
I början av 2000-talet var sjuktalen höga i både privat och offentlig sektor. Sjukfrånvaron berodde alltmer på stress och den psykosociala arbetsmiljön. Men den forskning som bedrevs om arbetsmiljö handlade mer om den fysiska arbetsmiljön. Den handlade också mycket om risker i arbetet.
Friskfaktorer ny sorts forskning
Då krävdes en ny sorts forskning. Det menar Magnus Svartengren, professor i arbets- och miljömedicin. Han var med och formade de två forskningsprojekt som blev grunden för att ta fram friskfaktorerna.
Vi ville släppa det där med elände. Istället ville vi beskriva bra verksamheter.
Magnus Svartengren, professor i arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet
– Vi ville släppa det där med elände. Istället ville vi beskriva bra verksamheter, säger Magnus Svartengren, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.
Vid den här tidpunkten var Magnus Svartengren anställd på Centrum för arbets- och miljömedicin i dåvarande Stockholms läns landsting. Han började sitt forskarliv med att undersöka luftföroreningar.
Han fick en idé att börja titta på sjuktalen i företag som hade låg sjukfrånvaro, och företag som hade en genomsnittlig sjukfrånvaro, för att kunna skilja ut vad som utmärkte de bra företagen. Idén fick stöd från Afa Försäkring, genom företrädare för arbetsgivare och fack som är med och påverkar vilken forskning som får anslag därifrån.
Jämförde friska med genomsnittliga företag
Afa Försäkring administrerar sjukförsäkringar och arbetsskadeförsäkringar för alla arbetsplatser med kollektivavtal – det vill säga de allra flesta svenska arbetsplatser. De har bland annat en stor databas över långtidssjukfrånvaro i svenska företag och organisationer.
Därifrån hämtade Magnus Svartengren och hans forskarkollegor uppgifter om företag där de anställda höll sig ovanligt friska, och jämförde med företag där de anställda hade en genomsnittlig sjukfrånvaro.
– Vi valde ut par bland företagen som skulle vara i princip jämförbara, där det ena företaget klassades som friskt, och det andra som genomsnittligt. Sedan började vi intervjua personer på företagen, säger Magnus Svartengren.
Alla ville vara med
Det var inte svårt att få företagen att ställa upp.
– Alla var jätteintresserade av att vara med.
Forskarna intervjuade chefer och anställda, både arbetare och tjänstemän, och både friska och sjuka, i företagen. Det de fick fram blev en samling faktorer, friskfaktorer, som visade vad som var viktigt i arbetsmiljön för att de anställda skulle må bra.
Friskfaktorerna handlade om:
- Att ha ett närvarande ledarskap
- Att ha en positiv inställning till kompetensutveckling
- Att ha en fungerande kommunikation med regelbunden feedback till medarbetarna
- Att ge möjlighet till byte av arbetsuppgifter
- Att ha en tydlig prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning
- Att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete
Resultatet presenterades år 2009 bland annat i boken Nycklar till friska företag.
Friskfaktorer i offentlig sektor
I spåren av det första projektet gjorde forskarna en liknande kartläggning i kommuner och de dåvarande landstingen. Det projektet ledde Magnus Svartengren och Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, tillsammans. Hon hade liksom Magnus Svartengren en bakgrund som forskare inom fysisk arbetsmiljö. För hennes del gällde det fysisk belastning och höftledsartros.
Resultatet av den nya forskningen om friskfaktorer blev bland annat en skrift: Från risk till frisk. Där får sex arbetsplatser beskriva hur de jobbar med en friskfaktor var. Skriften kom ut 2012 och utgångspunkten var samma friskfaktorer som i det första projektet.
Det blev populärt att prata om friskfaktorer.
Eva Vingård, professor i Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet
Friskfaktorerna började därefter bli ett alltmer använt begrepp bland personer som jobbade med arbetsmiljö.
– Det tog några år men sen tog det ju fart. Det blev populärt att prata om friskfaktorer. Vi forskare fick en hel del förfrågningar om föreläsningar. Sen kom Suntarbetsliv och gjorde det stora jobbet genom Resursteamet, säger Eva Vingård.
Resursteam använde friskfaktorer
År 2018 fick Suntarbetsliv i uppdrag att forma ett resursteam som skulle åka ut till kommuner, regioner och kommunala företag för att stötta dem att skapa en bättre arbetsmiljö. Utgångspunkten för deras uppdrag blev just friskfaktorerna. Innehållet i de ursprungliga sex friskfaktorerna delades upp en aning och blev åtta. Resursteamet stöttade chefer och skyddsombud i att se vad som fungerade bra i deras organisationer, och vad de ville utveckla.
Under fyra år besökte resursteamet ett femtiotal organisationer. Nu har friskfaktorerna fått ytterligare ett nytt uppdrag: Studio Friskfaktor, som är en serie utbildningsprogram om hur kommuner, regioner och kommunala företag själva kan ta sig an sin arbetsmiljö med utgångspunkt från friskfaktorerna. Studio Friskfaktor kommer att följas av fler stöd för att jobba praktiskt med friskfaktorerna.
Läs mer om Studio Friskfaktor här
Det här nya uppdraget är en del av en gemensam avsiktsförklaring från företrädare för fack och arbetsgivare i kommun- och regionsektorn.
Blivit del av arbetsmiljöarbete
En forskning som påbörjades för nästan 20 år sedan är alltså lika aktuell idag, och har blivit en alltmer naturlig del av ett grundläggande arbetsmiljöarbete i många svenska organisationer. Hur känns det som forskare att ha fått vara med om hela den här resan?
– Det är förstås jättekul! Säger Eva Vingård.
– Jag är glad att ha fått vara med och göra skillnad, säger Magnus Svartengren.