Mönsterås kommun är i full färd med att bygga in friskfaktorer i allt sitt arbetsmiljöarbete – från medarbetarsamtal till riktlinjer. Chefer och skyddsombud har varit på seminarier och jobbar nu vidare på sina arbetsplatser.
– Det här är inget projekt med ett stoppdatum. Det är ett nytt arbetssätt vi håller på att ställa om till. Målet är att friskfaktorer ska bli en del i det befintliga arbetsmiljöarbetet. Vi sätter kunskap, struktur och system. Sedan ska det bara rulla på.
Det säger Ida Söderman Halilkanovic’, personalutvecklare i Mönsterås.
Sedan i höstas är hon processledare för kommunens arbete med friskfaktorer. Det betyder att hon samordnar arbetet med att se över och stärka tillstånd som – enligt forskning – är viktiga för att anställda ska trivas och göra ett bra jobb. Det handlar till exempel om att känna delaktighet, ha ett gott ledarskap och kunna utvecklas hela arbetslivet.
Läs mer om alla friskfaktorerna här: Så får ni en friskare arbetsplats – 8 säkra sätt
Vill arbeta hälsofrämjande
Anledningen till att den lilla kommunen mellan Kalmar och Oskarshamn började intressera sig för friskfaktorer var att de ville få ned sjuktalen. Samtidigt ville de stärka sitt arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som kan vara svårare att få syn på än den fysiska.
– Vi arbetar mycket med att åtgärda och förebygga, men inte lika mycket med det hälsofrämjande perspektivet, säger Ida Söderman Halilkanovic’.
Det handlar om att skifta fokus till det som långsiktigt främjar hållbara arbetsplatser.
Ida Söderman Halilkanovic’, personalutvecklare.
Med friskfaktorarbetet följde ett nytt förhållningssätt.
– Det handlar om att skifta fokus från enbart det akuta till det som långsiktigt främjar hållbara arbetsplatser, säger hon.
– Redan idag är det en utmaning att hitta medarbetare med rätt kompetens och vi vet att det kommer bli värre. Vi måste verkligen jobba med detta för att nå våra verksamhetsmål i längden.
Arbetet för att stärka friskfaktorer är förankrat ända uppe på den politiska nivån.
– Vi har personalpolitiska mål och engagerade politiker. De följer vad vi gör med stort intresse, berättar Ida Söderman Halilkanovic’.
Så riggar de organisationen
Hittills är det bara socialförvaltningen som påbörjat arbetet. Men en struktur har skapats som ska kunna fungera även för resten av kommunen. Näst på tur i höst är barn- och utbildningsförvaltningen.
En styrgrupp leder det övergripande arbetet. Den består av:
- kommunchef
- personalchef
- förvaltningschef (nu socialchefen)
- processledare (nu personalutvecklare för socialförvaltningen).
– Eftersom vi vill jobba med friskfaktorer i hela kommunen är det bra med en styrgrupp på kommunledningsnivå, säger Ida Söderman Halilkanovic’.
Sedan finns en arbetsgrupp på förvaltningsnivå. Den består av:
- ledningsgruppen
- stödfunktionerna: it, ekonomi, hr, bemanningschef
- representanter för de största fackförbunden (Vision och Kommunal).
– Det har varit en stor grupp, men det har blivit bra diskussioner där olika perspektiv fått mötas. Det har också varit en fördel att hela ledningsgruppen och facken varit delaktiga redan från början, säger Ida Söderman Halilkanovic’.
Workshoppar för chefer och skyddsombud
Utöver detta har socialförvaltningens alla 24 enhetschefer plus 15 skyddsombud utgjort en grupp. De har samlats till sju workshoppar. På dem har de lärt sig om friskfaktorer och diskuterat vad som skulle kunna stärka dessa i vardagen ute på arbetsplatserna.
De har prioriterat arbetet med två friskfaktorer:
- Närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap.
- Delaktighet och inflytande.
Det kommer att handla mycket om hur alla ska komma till tals, hur allas röster ska höras.
Mats Edström, enhetschef
Kunskapen har de sedan tagit med sig till sina enheter.
Där ska de nu utarbeta handlingsplaner tillsammans med medarbetarna. Till hjälp har de ett stödmaterial, där bland annat verktyg från Suntarbetsliv ingår.
Ska skapa gemensam bild av läget
Mats Edström är chef för rehab-enheten. Linn Nilsson är arbetsterapeut och skyddsombud. Tillsammans har de precis inlett planeringen för det fortsatta arbetet på sin gemensamma arbetsplats.
Samarbetet är gott och de bollar olika idéer kring upplägget.
– Först ska vi fokusera på delaktighet och bemötande eftersom det känns mest angeläget hos oss. Det kommer att handla mycket om hur alla ska komma till tals, hur allas röster ska höras, säger Mats Edström.
– Vi kommer att tala i små grupper kring övningar, artiklar eller filmer. Vad såg man? Hur funkar det hos oss? Hur vill vi att det ska funka? säger Linn Nilsson.
De tänker att det kan bli samtal om allt från vikten av att räcka upp handen på arbetsplatsträffen – till hur en ökad medvetenhet kring det egna beteendet kan gynna arbetsmiljön för alla. Men de vet inte. De ser sig själva som startmotorer. Det är gruppen tillsammans som ska utforma handlingsplanen för att stärka friskfaktorerna på arbetsplatsen.
Vi ska skapa en gemensam bild av hur vi har det, vad vi är nöjda med och vad vi vill stärka.
Linn Nilsson, skyddsombud
En konferenslokal har bokats för en första längre sittning. Sedan tänker de sig återkommande träffar en gång i månaden.
– Det är ett gediget arbete vi ska göra. Vi ska skapa en gemensam bild av hur vi har det i dag, vad vi är nöjda med och vad vi vill stärka, säger Linn Nilsson.
– Det finns inget slutdatum eller facit. Det viktiga är att vi får en bra process där besluten fattas i konsensus. Inte att kasta ihop ett dokument som inte blir till nytta, säger Mats Edström.
Friskfaktorer på medarbetarsamtal
För att arbetet med friskfaktorer ska bli en naturlig del av vardagen i Mönsterås kommun så har de också skrivits in – eller ska skrivas in – i olika dokument och verktyg.
Friskfaktorer ska bland annat finnas med i:
- medarbetarenkät
- medarbetarsamtal
- stödmaterial för apt
- mall för avslutningssamtal
- socialförvaltningens verksamhetsplan
- kommunens personalpolitiska program.
– Tanken är att friskfaktorerna ska löpa som en röd tråd genom hela det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Ida Söderman Halilkanovic’.
Tar det här mycket tid?
– Tiden är något vi alltid slåss mot. Det har sett lite olika ut i olika verksamheter och varit svårare i verksamheter som är väldigt slimmade, som äldreomsorgen till exempel. Där behövs det vikarier för att få tid till detta. Men både kommunchefen och socialchefen har varit väldigt tydliga med att det här ska prioriteras. Vi ser det som en investering som ska ge något på längre sikt, säger Ida Söderman Halilkanovic’.
– Målet är att det inte ska behöva ta extra tid utan vara en naturlig del i arbetsmiljöarbetet.
Porträttfoto Mats Edström: Anna Broette, Studio Grafik
