Det är många som har rosiga kinder i köket på dagliga verksamheten Café Zäta den här förmiddagen. Doften av varm saffran slingrar sig ut i hallen och inne i det moderna tillagningsköket är humöret på topp. Den goda stämningen stöttas av att de jobbar medvetet med friskfaktorer.
Vi är i ett enplanshus i området Berghusa i utkanten av Ystad. I andra änden av huset finns en förskola. Kanske skulle man se havet om man stod på taket.
Café Zäta är en cateringverksamhet, och trots sitt namn alltså inget vanligt café. Det finns till för att ge meningsfull sysselsättning till de tolv deltagarna, allt enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Uppdraget för Café Zäta är att serva kommunala verksamheter med smörgåsar och annan fika. Att göra ett hundratal smörgåsar varje morgon hör till kärnverksamheten. När mackorna är klara åker de ut med leveransen och då följer några av deltagarna med. På fredagarna dukar de även upp en frukostbuffé på social- och omsorgsförvaltningen.
Men nu är det torsdagen före Lucia och de sista plåtarna med lussekatter har just lämnat ugnsvärmen. Vid en spis övervakar en av deltagarna en kastrull med kokande ägg. Hon har stenkoll på minuterna. En bit ifrån sitter en annan deltagare och skär upp brieost i fina jämna skivor som han lägger i en låda inför kommande smörgåstillverkning. Från diskavdelningen skramlar det hemtrevligt – varje skål och redskap torkas noggrant.
Inte behöver vi arbeta med friskfaktorer, vi har det ju så bra här?
Johanna Karlsson, stödassistent och skyddsombud på Café Zäta
Här trivs stödassistenterna bra och de är en sammansvetsad grupp som har arbetat ihop sedan 2019. Men under 2024 föreslog ett skyddsombud i äldreomsorgen att social- och omsorgsförvaltningen skulle börja jobba med friskfaktorer som metod för att förbättra arbetsmiljön.
Förvaltningen nappade, aktiviteten att använda verktyget Friskfaktorlabbet startade i äldreomsorgen och spred sig till enheterna inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri, dit Café Zäta hör.
Det gick till så att enhetschefen Sandra Elmvik och de tre skyddsombud inom daglig verksamhet förberedde aktiviteten och presenterade det för alla dagliga verksamheter när de hade en heldag tillsammans. Därefter gjorde alla enheter sin egen skattning av friskfaktorerna.
Upptäckte en oklarhet
På Café Zäta arbetar Johanna Karlsson som även är skyddsombud och arbetsplatsombud för Kommunal.
– Inte behöver vi arbeta med friskfaktorer, vi har det ju så bra här? Det var vår första reaktion, berättar Johanna Karlsson.
Stödassistenten Åsa Ivarsson nickar igenkännande. Men de gjorde Friskfaktorlabbet på arbetsplatsträffen, som det var bestämt.
– Vi fick ett bra resultat på skattningen av våra friskfaktorer, fast det visste vi ju redan. Men vi såg också att friskfaktorn kommunikation inte låg riktigt lika högt som de andra, säger Johanna Karlsson.
Då borrade de i vad detta kunde handla om och började sätta ord på att det fanns oklarheter kring hur de fick semestrar och andra ledigheter. De skulle kunna prata om det med samordnaren, som är den som sköter vikarietillsättning och schema, och som inte sitter på samma arbetsplats.
– Vi hade inte tidigare identifierat att vi skulle kunna förbättra kommunikationen med samordnaren. Men nu upptäckte vi det, säger Åsa Ivarsson.
Åsa Ivarsson, stödassistent på Café Zäta.
Som ett resultat av skattningen och dialogen om kommunikation tog de tag i frågan. De bjöd in samordnaren till en arbetsplatsträff, apt. Det var ingen som skulle ställas till svars för något, målet var enbart att förbättra för alla inblandade. Tillsammans gick de igenom hur arbetsgången såg ut och vilka förutsättningar de hade i sina olika roller.
Fick mer förståelse för varandras roller
– Vi fick mer förståelse för varandras roller. Det var ingen dålig relation innan, men vi hade pratat olika språk och haft andra förväntningar på samordnaren, säger Johanna Karlsson.
Det fanns också en lärdom för stödassistenterna i att få syn på sin egen roll för att få en bra kommunikation, konstaterar Johanna Karlsson och Åsa Ivarsson.
Samordnaren Linda Sundvall håller med om att de fick mer förståelse.
– Det var givande att ha dialogen eftersom den skapade förståelse för varandras förväntningar, samt gav bra tankar kring hur det kan bli ännu bättre.
Dialogen skapade förståelse för varandras förväntningar och gav bra tankar om hur det kan bli ännu bättre.
En förbättring blev att rutinen för ledigheter ska ses över nu på nya året och vid behov göras tydligare, berättar hon.
– Dialogen gav min roll lite nytt tänk i just kommunikation, som är en stor del i min roll som samordnare, både muntligt och skriftligt. Även om man delger semester till all personal på samma vis så är det också 36 helt olika mottagare, och kanske där finns några som vill ha sitt svar på ett ännu tydligare vis, säger Linda Sundvall.
Bra kommunikation gör jobbet tryggt för alla
Bra kommunikation lägger grunden för att den dagliga verksamheten ska fungera väl som helhet. I hallen utanför köket har de tydliga scheman med bilder som stöd. Varje deltagare kan gå dit och se vad han eller hon ska göra under dagen. Även stödassistenterna finns numera med i schemat, efter önskemål från deltagarna.
Johanna Karlsson ordnar med schemat som med hjälp av bilder visar vad alla ska göra under dagen.
Det är ett exempel på vad som kan komma fram på de regelbundna möten som deltagarna har, ungefär som en arbetsplatsträff. Då kan de ta upp saker om sin arbetsmiljö och vad de vill ändra på.
– Det var ju givet att vi också skulle vara med på tavlan, vi hade bara inte tänkt på det. Nu blev det tydligare och mer jämlikt, säger Johanna Karlsson.
Chefen och skyddsombudet tar friskfaktorarbetet framåt
Nu tittar enhetschefen Sandra Elmvik in i köket. Som chef för alla elva dagliga verksamheter i Ystad är det inte varje dag hon kan vara på plats.
Hon berättar att förvaltningen började med friskfaktorer våren 2024. Under hösten har alla hennes enheter gjort Friskfaktorlabbet. Då har de också bestämt sig för en sak som de vill förbättra. Hur det gått ska de följa upp på arbetsplatsträffarna.
När en fråga är klar kan de gå vidare till nästa område att förbättra. Det var också hon och skyddsombudet Johanna Karlsson som tillsammans förberedde arbetet med Friskfaktorlabbet på Café Zäta.
– Starta friskfaktorarbetet som ett samarbete mellan skyddsombud och chef, säger Sandra Elmvik.
Alla ska få prata och säga sin mening när man jobbar med friskfaktorerna.
Sandra Elmvik, enhetschef för dagliga verksamheter i Ystads kommun
– När ni sedan jobbar med Friskfaktorlabbet är det viktigt att sätta ramarna tillsammans i arbetsgruppen. Alla ska få prata och säga sin mening när man jobbar med friskfaktorerna.
Vill du veta mer om hur Ystads kommun jobbar brett med friskfaktorer?
Se reportaget i första programmet av Studio Friskfaktor, säsong två!
