Så kan skyddsombud jobba med friskfaktorer

Kunskap om friskfaktorer kan vara till hjälp i uppdraget som skyddsombud. Därför står det alltid med på programmet när Akademikerförbundet SSR utbildar sina medlemmar i rollen. Häng med på ett kurspass!

– Vi är så vana vid att leta efter faror och förekomma risker. Och det är viktigt. Men vi behöver också påminna oss om vad det är vi vill se mer av, säger Maria Persson, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.

Det är ett av skälen till att hon och kollegan Cecilia Bergsten tar upp friskfaktorer när de utbildar den fackliga organisationens skyddsombud. Friskfaktorer är åtta gemensamma nämnare som forskare funnit på arbetsplatser med låg sjukfrånvaro. Det kan till exempel handla om att uppleva sin arbetsplats som rättvis, känna delaktighet – och att det förs regelbundna samtal om balans mellan krav och resurser.

– Ingen kan vara emot sådant som gör att vi mår bra och presterar väl på jobbet. Därför kan friskfaktorer vara en bra gemensam plattform för chef och skyddsombud i arbetsmiljöarbetet, säger Cecilia Bergsten.

– Man kan till exempel arbeta med friskfaktorer tillsammans på arbetsplatsträffar.

Konkret verktyg för skyddsombud

Vi befinner oss i en konferenslokal i Solna, strax norr om Stockholm. Akademikerförbundet SSR utbildar 200 skyddsombud varje år. Idag är 25 av dem på plats. De flesta arbetar som kuratorer, behandlare och socialsekreterare i kommuner och regioner.

På schemat har det just varit ett pass om konsekvenserna av för hög arbetsbelastning – och vem som gör vad när någon behöver arbetsanpassning och rehabilitering.

– Nu vill vi ge er ett konkret verktyg för att jobba med det som minskar ohälsan i längden, säger Maria Persson.

Hon sätter på en film där Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, ger en bakgrund till friskfaktorer.

Läs mer om forskningen bakom friskfaktorer här: Friskfaktorer – så tog forskarna fram dem

Sen berättar Maria Persson om hur man kan jobba med dem.

Jobbade med friskfaktorer som HSO

Hon har själv en bakgrund som huvudskyddsombud i Uppsala kommun. I den rollen samarbetade hon och en hr-ansvarig i arbetet med friskfaktorer på två enheter.

De använde sig då av Suntarbetslivs friskfaktorverktyg. Med hjälp av det fick gruppen skatta hur starka friskfaktorer de upplevde på arbetsplatsen. Därefter bestämde de sig för att börja jobba med en av dem.

Valet föll på ledarskap. Den friskfaktorn innebär bland annat att ledarskapet ska vara närvarande, tillitsfullt och engagerat.

– Gruppen kom överens om vad detta betydde för dem, hur de ville att det skulle se ut på deras arbetsplats – och vad som krävdes för att nå det önskade läget, berättar hon.

– I det här fallet handlade det mycket om att tydliggöra roller, och redan efter en månad kunde vi se förbättringar.

Därefter fortsatte de systematiskt att gå igenom alla friskfaktorer, och följde regelbundet upp arbetet för att se om det gav resultat.

Vilka beteenden behöver vara på plats?

Inför skyddsombuden i Solna sammanfattar Cecilia Bergsten och Maria Persson bland annat vikten av att:

• hitta en systematik i arbetet och följa upp det
• skapa en gemensam bild av både nuläge och önskat läge
• involvera alla på arbetsplatsen
• vara så konkret som möjligt.

– Det är så lätt att hamna i floskler som att vi ska visa respekt för varandra, men när vi jobbar med friskfaktorer handlar det om att bryta ned det till vad det innebär. Är det att komma i tid till möten? Låta andra prata till punkt?

Evelina Karlsson, Kent Persson och Ninni Wennström tror att de kan ha nytta av kunskap om friskfaktorer i sina uppdrag som skyddsombud. 

Påminnelse om det viktiga

Efteråt reflekterar deltagarna över vad de hört.

Kent Persson, kurator i Örebro, uppskattade passet.

– Det är bra att tydliggöra vad det är som skapar friska arbetsplatser, det blir en påminnelse om vad som är viktigt, säger han.

– Även om arbetsgivaren har huvudansvaret kan vi som skyddsombud se till att det här inte glöms bort. Både vi och arbetsgivaren vill ju ha en välfungerande verksamhet där medarbetarna trivs och gör ett bra jobb.

Ett av de stora problemen inom socialtjänsten just nu är den höga personalomsättningen. Det är svårt att rekrytera och behålla erfaren personal på många håll i landet. Så också hos Evelina Karlsson, LSS-handläggare i Nässjö.

– Som skyddsombud vill man arbeta förebyggande och då kan friskfaktorer vara en bra metod för att se till att folk trivs och vill stanna, säger hon.

Dålig arbetsmiljö kostar

Om friskfaktorerna är svaga har det inte bara ett mänskligt pris i form av ohälsa, sjukskrivning etc. Nästa ämne som tas upp på kursen handlar om att det även har ett ekonomiskt pris.

Maria Persson och Cecilia Bergsten listar några av de saker som kostar pengar:

• sjukfrånvaro
• rekrytering av vikarier/ersättare
• introduktion av vikarier/ersättare
• produktionsbortfall (t ex när någon är ny eller sjuknärvarande)
• kostnader för lokaler, it, chefer mm – som tickar på även när medarbetare inte är på plats.

– Det kostar mer än de flesta tror med en dålig arbetsmiljö, konstaterar Maria Persson.

Under kursen får deltagarna också tips på flera verktyg från Suntarbetsliv som de kan använda i arbetsmiljöarbetet. Prehabguiden, OSA-kollen och Friskfaktorlabbet är några av dem.

– Använd verktygen, och framför allt friskfaktorverktygen. Det finns inget som är viktigare än arbetsmiljön för att vi ska trivas på jobbet, uppmanar Cecilia Bergsten.